Kunskapsöverföring är en svårighet för projektbaserade organisationer på grund av arbetets karaktär som försvårar möjligheten till att behålla kunskap. En typ av projektbaserad organisation är konsultföretag och dessa betraktar kunskap som deras största tillgång. Werr och Stjernberg (2003) har konstaterat att kunskapsöverföring mellan managementkonsulter på Accenture och Ernst & Young sker utifrån tre strategier; metod och verktyg, case och erfarenheter. Den här studien avser att undersöka hur kunskapsöverföring mellan managementkonsulter ser ut på ett annat konsultföretag. Detta har skett genom inspiration från den tidigare studien av ovanstående författare för att se om och hur strategierna uppenbaras vid vårt undersökningsobjekt. Studiens primärdata består av enkäter med öppna frågor samt intervjuer. Studien visar att kunskapsöverföring mellan managementkonsulter fortfarande sker genom de strategier som nämnts ovan. Det framkom dock att det finns olikheter i vad som anses effektivt gällande kunskapsöverföring. Därmed finns det en skillnad i preferenser, vilket kan förklaras av att organisationer ser olika ut.

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva yrkena för studenter är yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp. Samtidigt menar Self-determination Theory att detta borde tränga bort den inre motivationen, som enligt undersökningar gjorda för uppsatsen, är viktig i val av yrke. Enligt dessa undersökningar attraheras respondenterna inte till yrket som managementkonsult på grund av pengarna. Det är framförallt personlig utveckling samt intressanta och varierande arbetsuppgifter som lockar personer som studerar management. Vidare har det påvisats viktigt att få lära ut sin kunskap till andra, vilket ligger i linje med yrkets karaktär. Det sistnämnda kan vara en trend som gjort konsult som arbetsform attraktivt, vilket är öppet för vidare forskning. Även de indikationer som visat att den finansiella ersättningen är mindre viktig i val av yrke i Uppsala och kanske även Sverige kan undersökas djupare, i kontrast mot att undersökningarna för uppfattningarna om Generation Y är gjorda i USA.

Det finns mycket forskning kring konsulter och hur företag bör agera för att lösa sinaproblem däremot ingen om matchning och konsultmäklare. Vi ville genom denna studien ökavår förståelse för vad man ska tänka på i matchningsprocessen för ge en djupare förståelse föross, såväl som företag och framtida forskning. Denna kvalitativa studie genomfördes genomatt belysa företagets och managementkonsultens roll och matchningsprocessen. Detta för attläsaren fullt ska förstå hur det fungerar. Ytterligare gjordes tre semi-strukturerade intervjuermed en expert, ett företag samt en konsultmäklare. Vi valde dessa för att ge tre olikaperspektiv på det och således leverera en nyanserad bild. Vi fann att matchning är individuelltför varje företag men det viktigaste är att göra en noggrann kravspecifikation för att kunnahitta rätt konsult för det unika ändamålet för att generera en bra matchning.

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen gällande hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign. Data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer samt insamling av dokument från konsultföretagens webbsidor. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet har redovisars genom att identifiera teman med utgångspunkt utefter empirin.  Resultat & slutsats: Konsulter sprider och översätter den agila managementidén både genom indirekt- (teoretiskt) och direktöversättning (praktiskt). Genom studien kan det konstateras att den agila managementidén främst sprids genom utbidningsprogram och kurser, samt extern rådgivning. Konsulter fungerar som lärare, och lär således ut kunskap gällande den agila managementidén. Till sist så hjälper konsulter till att översätta den agila managementidén utefter organisatonens sammanhang samt utefter agila ramverk.  Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med ökad kunskap för hur konsulter sprider och översätter den agila managementidén till organisationer. Studien ger även insikt om att organisationer väljer att implementera den agila managementidén för att överleva på den dynamiska marknaden eller för att uppnå legitimitet.  Förslag till fortsatt forskning: Med vår studie som utgångspunkt är förslag på vidare forskning, att genomföra en etnografisk studie samt undersöka hur adoptering av den agila managementidén går till i en organisation. / Aim: The purpose of the study is to increase understandning of how consultants spred and translate the agile management idea.  Method: The study was conducted with a qualitative research design. Data were collected through 11 semi-structured interviews and collection of documents from the consulting companies' websites. The study has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. Results have been reported by identifying themes based on the empirical data.  Results & conclusions: Consultants disseminate and translate the agile management idea both through indirect (theoretical) and direct translation (practial). Through the study, it can be stated that agile management idea is mainly spread through training programs and courses, as well as external advice. Consultans act as teachers, and thus teach knowledge regarding the agile management idea. Finally, consultants help to translate the agile management idea accoring to the organizations's context and along the agile framemork. Contribution of the thesis: Through this study, we contribute with increased knowledge of how consultants spread and transle the agile management idea into organizations. The study has also given us insight that organizations choose to implement the agile idea in order to survive in the dynamic market or to achieve legitimacy.  Suggestions for future research: With our study as a starting point is a propose for further research could be to carry out an ethnographic study and investigate how the adoption of the agile management idea takes place in an organization.

Denna studie undersöker hur Generativ AI påverkar affärsmodellen hos managementkonsultbolag. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samlades data in från ett managementkonsultbolag och ett kundföretag. Resultaten visar att Generativ AI kan effektivisera processer, särskilt inom texthantering och textskapande, utan att omedelbart förändra vinstmodellen. På lång sikt förväntas dock betydande förändringar i affärsmodell en om tekniken får ett större genomslag. Slutsatsen är att Generativ AI utgör främst möjligheter, men också en utmaning för branschen, där tidig implementering och anpassning är avgörande för att behålla konkurrenskraft. / This study examines how Generative AI impacts the business model of management consulting firms. Using a qualitative method with semi-structured interviews, data was collected from a management consulting firm and a client company. The results show that Generative AI can streamline processes, particularly in text handling and text creation, without immediately altering the revenue model. However, significant changes in the business model are expected in the long term if the technology gains greater traction. The conclusion is that Generative AI primarily presents opportunities but also poses a challenge for the industry, where early implementation and adaptation are crucial for maintaining competitiveness.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ”kärnan” i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval. För att fånga in de externa motivationsfaktorer som påverkar en individs yrkesval, har Bourdieus handlingsteori använts. De begrepp som används i störst utsträckning för att förklara deltagarnas karriärval är ”socialt rum”, ”kapital”, ”habitus” och ”distinktion”. Resultaten visar att tre teman av externa faktorer påverkar studiedeltagarna i hög utsträckning, nämligen: familj och bakgrund, vänner, kurskamrater och kollegor samt status, prestige och pengar. En majoritet av deltagarna kommer från ”priviligerade” familjer med akademisk bakgrund vilket av deltagarna anses ha socialiserat, och i viss utsträckning indoktrinerat, dem till att göra en viss typ av utbildnings- och yrkesval. Deltagarnas vänner, kurskamrater och kollegor har påverkat i den bemärkelsen att de har inspirerat och motiverat deltagarna. De har också utgjort en jämförelsepunkt och för i alla fall en deltagare har det varit viktigt att kunna växa i deras ögon. Status, prestige och pengar anses rent generellt påverka individer i branschen eftersom många anses värdesätta möjligheten att kunna göra vissa val i livet, exempelvis relaterat till bostad och kläder. Uppsatsens diskussionsavsnitt ger slutligen förslag på fortsatt forskning och framför allt lyfts teorier inspirerade av symbolisk interaktionism och/eller nätverksteori samt mer kritiskt orienterade teoribildningar fram. Dessa teorier tros med fördel kunna användas i framtida studier av de drivkrafter som påverkar individer att söka sig till managementkonsultbranschen.

Konsultyrket är en modern anställningsform som har vuxit sig stark på den svenska arbetsmarknaden i takt med dess förändring och företagens ökade behov avflexibilitet. Då en konsult är anställd på ett konsultföretag men har uppdrag ute hos olika kundföretag, kan denne antas tillhöra flera organisationer samtidigt. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för konsulters arbetssituation, samt undersöka hur de uttrycker organisationstillhörighet och hur den upplevs påverka dem i deras arbete. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med fem konsulter, vilka arbetar som managementkonsulter inom IT- branschen. Det teoretiska resonemang som ligger till grund för uppsatsen behandlar teorier och tidigare forskning som knyter an till både konsultens arbetsroll och känslan av tillhörighet med organisationer samt dess eventuella påverkan i arbetet. Resultatet av studien visar att konsultyrket beskrivs vara en flexibel anställningsform som präglas av frihet, möjligheter och utmaningar. Det krävs även att konsulten ständigt anpassar sig till sin omgivning och prioriterar mellan de många olika krav som uppkommer. Känslan av tillhörighet beskrivs vara starkast till konsultföretaget men då konsulten har åtaganden till två företag samtidigt har den även visat sig vara splittrad. Tillhörigheten beskrivs påverka konsultens trivsel, motivation samtvilja att stanna inom företaget. / The consultant profession is a modern form of employment that has grown strong in the Swedish labor market in line with the market changes and companies increased need for flexibility. When a consultant is employed by a consulting firm but is commissioned onsite at various client companies, the consultant is assumed to belong to several organizations simultaneously. This paper aims to gain a greater understanding of the consultants' work situation, examine how they express organizational affiliation and how this affiliation influences them in their work. The research has been done through a qualitative study based on interviews with five consultants who are all working as management consultants within the IT sector. The theoretical framework underlying the paper treats theories and previous research that relate to both the consultant's work role and sense of belonging to the organization as well as its possible impact. The results of this study show that the consulting profession is described as a flexible form of employment that is characterized by freedom, opportunities and challenges. It also requires the consultant to constantly adapt to its environment and prioritize between the many different requirements that arise. The feeling of belonging is described to be strongest towards the consultancy, however since the consultant is committed to two companies at the same time, he or she has also proved to be somewhat fragmented. The feeling of belonging is described to affect the consultant's job satisfaction, motivation and willingness to stay within the company.

Bakgrund: Managementkonsultbranschen har de senaste 40 åren växt kraftigt och managementkonsultens roll i organisationer tar allt större plats. Det har genererat mycket forskning kring inköp av managementkonsulter, men forskning kring utvärderingens plats i organisationers konsultanvändning är fortfarande bristande. Utvärderingar av komplexa tjänster har tidigare setts som formella processer, men det finns indikationer på att den informella utvärderingen tar mer plats i organisationer än någonsin. Idag är marknader och industrier kompetensbaserade, varpå det bör finnas intresse inom organisationer att ständigt sträva mot förbättrad prestation. Organisationer bör fokusera på kontinuerligt lärande i organisationens alla delar, vilket kanske kan stimuleras av konsultanvändning, genom utvärdering. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur organisationer utvärderar managementkonsultens arbete och på vilket sätt utvärderingen bidrar till det organisatoriska lärandet. Metod: Studien baseras på tre fallföretag som använder managementkonsulter i sin dagliga verksamhet. Studien är av kvalitativ karaktär, där data är samlad genom semistrukturerade intervjuer med inköpare och projektledare. Slutsats: Studien påvisar tre typer av utvärdering som inkluderas i organisationers konsultanvändning, den informella utvärderingen, den individuella utvärderingen samt den projektbaserade utvärderingen. Studien är bland de första av sitt slag som konstaterar den informella utvärderingens förekomst i organisationer. Vidare kan det konstateras att utvärderingen direkt kan gynna organisationers lärande, främst då information kodas och sprids i interna nätverk genom individuell utvärdering. Det kan även konstateras att lean har en negativ inverkan på lärandet genom utvärdering, då organisationer som är lean ofta väljer att inte spara utvärderingsrelaterad information. / Background: The use of Management Consultants has increased during the past 40 years and is now more common in organisations. This has resulted in much research regarding the purchasing processes of Management Consultants, but less regarding how organsiations evaluate these services. Evaluation of complex services has previously been categorised as a formal process, but today, there are indications that informal evaluations are more and more common. Moreover, industries today are highly influenced by the possession of knowledge, why organisations should find interest in continuously improved performance. Organisations should therefore focus on general continuous learning, which could be stimulated by evaluations through the use of Management Consultants. Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding how organisations evaluate the work of management consultants and how the evaluation can contribute to organisational learning. Methodology: This study concerns three cases, three organisations that include management consultants in their daily operations. This is a qualitative study, where data was collected through semi-structured interviews with both procurement managers and project managers. Conclusions: This study argues for three evaluation strategies, included in organisational use of Management Consultants, the informal evaluation, the individual evaluation and the project-based evaluation. The study is among the first to state the presence of informal evaluations in organisations. Moreover, the study argues that evaluations can favour organisational learning, principally when information from individual evaluations are crystalised and spread through organisation’s internal networks. It can be further noted that lean production can influence learning through evaluations on a negative note, since organisations who use lean often choose not to save information related to evaluations.

Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebär är svårt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip säljer ett löfte om vad de ska leverera gör att förmågan att inge förtroende är en viktig egenskap hos en konsult. I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut och vilken betydelse förmågan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie på företaget Reforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utan ett känt och väletablerat varumärke, kan ha på marknaden samt vilka aspekter som påverkar deras förmåga att inge förtroende. I kartläggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att de företag som agerar på marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier; amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olika kategorierna skiljer sig åt bland annat i avseende på vilka primära tjänster de erbjuder och på vilket sätt de arbetar. Managementkonsultbranschen är kunskapsintensiv och något som därför har uppmärksammats i denna studie är att företagen inte endast konkurrerar om kunder utan också om bra personal. Fallföretaget Reforce kallar sig själva för affärsstrateger och säger sig vara en blandning av managementkonsulter, säljkonsulter och investerare. De arbetar efter en specifik metod och hjälper sina klienter genom att ta fram strategier som de sedan operativt är med och förverkligar. Resultatet av fallstudien visar att det inte går att placera in Reforce i någon av de huvudsakliga aktörskategorierna på den svenska managementkonsultmarknaden. Detta tyder på att företaget har en unik position på marknaden i förhållande till övriga aktörer. Studien tyder även på att de utmaningar som ett mindre managementkonsultföretag står inför, både ur ett positionerings- och ett förtroendeperspektiv, beror av företagets specifika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar att det i dagsläget tycks finnas utrymme på marknaden för en aktör som inte går i fotspåren av de dominerande globala aktörerna. Vilket pris ett managementkonsultföretag tar för sina tjänster har visat sig vara av mindre betydelse i den förtroendegivande processen, medan konsulternas förmåga att utstråla engagemang, trygghet och erfarenhet är av stor vikt. En av de största utmaningarna för en aktör som tänker annorlunda, tycks vara att överbrygga och förändra gamla värderingar. I arbetet har Reforce endast studerats ur ett internt perspektiv och en intressant framtida utveckling av studien skulle därför kunna vara att utreda hur företagets kunder ser på Reforce och deras förmåga att inge förtroende. / There is no general definition of management consulting or what such consultants do. It is hard to measure the results that they deliver and one may say that they sell promises about future results. To be trustworthy is therefore one of the most important qualities for a management consultant to possess. The purpose of this study is to take a deeper look into the Swedish management consulting industry and to investigate the importance of trust. To be able to further discuss how small companies, without a well-established brand, can be positioned at the market and how they work with the creation of trust; a case study is performed at the Swedish company Reforce. The investigation of the Swedish management consulting industry shows that companies that are operating on this market, can be divided into three main categories; American, Semi-American and Swedish companies. These different categories differ in respect to, inter alia, what they offer and their method of work. Management consulting is a knowledge intensive industry, which makes the companies that operate on the market compete with each other, not only to win clients, but also to get the most talented consultants. Reforce uses the term business strategists to describe themselves. They say that they are a mix of management consultants, sales consultants and investors and have developed a specific methodology, which they use in all of their projects. They assist their clients to reposition themselves on their markets and are also operatively involved in the implementation process. Through interviews and observations it can be concluded that it is not possible to place Reforce in any of the main categories on the Swedish management consulting market. This suggests that Reforce might have a unique position relative to the other companies on the market. The challenges for small management consulting companies depend on its characteristics and the environment in which they operate. This study shows that there is room for new companies on the market, even though they do not think and act like the dominating, global companies. It has been shown that the price of the service is of minor importance when building trust. The consultant’s ability to show devotion, be confident and experienced is, on the other hand, of great importance. The main challenge for a company that differs from their competitors seems to be to overcome their clients’ conservative thoughts. This study investigates Reforce from an internal perspective and an interesting development would be to interview the company’s clients to find out how they experience Reforce ability to inspire confidence.

As the gig economy is growing at a rapid pace and digitalization has spread throughout the management consulting industry, a notable disruption of this traditional industry has occurred. Digitalization in the management consulting industry has affected both how the management consultant does his/her job as well as how the connection between consultant and client and the relationship between colleagues constitutes. Digitalization also facilitates remote working, which has after the Covid-19 pandemic become a high priority. This in turn has enabled the growth of the gig economy and the increasing number of gig worker. Digital gig platforms acting as a meetingplace have increased in both numbers and popularity as well as digital service platforms providing digital tools with the help of SaaS or AI to deliver a more complex solution to the customer. The disruption of the management consulting industry has only begun and therefor it is a need to analyze the way this industry works today and discuss how the industry has adapted to digitalization. Therefor the purpose of this master thesis is to increase the knowledge of how the progress of digital business models affect the management consulting industry by answering the two research questions: “How has the management consulting industry within the area of organizational development been disrupted by the increasing amount of independent workers using gig platforms?” and “How has digitized Service platforms in the area of organizational development changed the traditional management consulting business model?”. This master thesis is conducted through a literature review and semi structured interviews. What can be concluded is that the management consulting industry has been disrupted by the digital platforms in a way that has put pressure on the larger traditional management consulting companies, more digital platforms are created and an increasing number of gig workers have resulted in collaborations between freelancers and traditional management consulting companies. It is also seen that traditional management consulting companies are adopting other business model alternatives that includes solutions based on AI or cloud solutions. / I och med att gigekonomin växer i en snabb takt och digitaliseringen har spridit sig genom hela managementkonsultindustrin har en tydlig påverkan skett på denna traditionella industri. Digitaliseringen i managementkonsultindustrin har påverkat både hur managementkonsulter utför sitt jobb och kopplingen mellan konsulten och klienten samt vad relationen mellan kollegor har för funktion. Digitalisering gynnar även distansarbete, som efter Covid-19 pandemin har fått en allt högre prioritet på arbetsplatser. Detta har i sin tur medfört en växande gigekonomi med ett ökat antal gigarbetare. Digitala gigplattformar som fungerar som mötesplatser har ökat både i antal och popularitet, likaså digitala serviceplattformar som tillhandahåller digitala verktyg som till exempel SaaS- och AI-lösningar för att kunna tillhandahålla en mer komplex lösning till kunden. Den påverkan som gigekonomi har haft på  managementkonsultindustrin är i början av utvecklingen, vilket skapar ett behov av att industrin och hur denna fungerar idag analyseras, samt diskutera hur industrin har anpassat sig till digitaliseringen. Därför är syftet med detta examensarbete att öka kunskapen kring hur utvecklingen av digitala affärsmodeller påverkat managementkonsultindustrin genom att svara på de två forskningsfrågorna: ”Hur har managementkonsultindustrin inom området organisationsutveckling blivit förändrad av det ökade antalet gigarbetare som använder sig av digitala plattformar” och ”Hur har digitala serviceplattformar inom området organisationsutveckling ändrat de traditionella managementkonsulternas affärsmodeller”. Detta examensarbete utfördes med hjälp av en litteraturstudie samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som kan dras från detta examensarbete är att managementkonsultindustrin har blivit påverkad av digitala plattformar och därmed har satt press på de större traditionella managementkonsultföretagen, fler digitala plattformar skapas och ett ökat antal av gigarbetare har resulterat i en ökning av samarbeten mellan frilansare och traditionella konsultföretag. Resultatet visar vidare att fler traditionella managementkonsultföretag anpassar sig till andra affärsmodellsalternativ som innefattar lösningar baserade på AI eller molntjänster.