The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well. When put in relation to the material from the two small town libraries, the following aspects emerge as dominant: the library as a ”third place”, the library as a low-intensive meetingplace, the library as a space for inclusiveness and belongingness – and in a perhaps slightly more indirect way also the library as a space for civic librarianship (in a Swedish sense) and learning aspects. The ways in which the library as social space is described can to a relatively large extent be related to a communicative discourse or civil society, although in some aspects also to the state and market discourses.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass.   Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas. Uppsatsens frågeställningar lyder således: Vilka diskurser är framträdande i programmen och hur är de artikulerade? Hur uttrycks markörer för smak, status och klass inom programmen? Hur positioneras och rangordnas smak- och stilmarkörer i programmen? Hur kan dessa tillskrivas samhällsklasser?   Den teoretiska ramen domineras av sociologerna Pierre Bourdieu och Beverley Skeggs teorier kring klass. Framförallt Bourdieus teorier kring det sociala rummet och kulturellt kapital appliceras på materialet för att belysa underliggande värderingar och klassaspekter. Det metodologiska tillvägagångssättet är uteslutande baserat på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Framförallt kommer studien att tillämpa Faircloughs tredimensionella modell för analys av en kommunikativ händelse.   Studien visar på hur en semesterdiskurs präglar de båda programmen. Inom semesterdiskursen positioneras val av resmål och fritidsaktiviteter på semestern som något värdeladdat och som kan klassificeras i termer av ”god” och ”dålig” smak. Genom representation av festande som praktik samt av stereotypa kvinnoroller konstruerar programmen en normativ diskurs kring vad som konstituerar smakfullt och smaklöst semestrande. Detta har en tydlig koppling till klass, där klass i programmen formuleras som status. Studien har funnit att programmen bidrar, medvetet eller omedvetet, till att reproducera maktojämlikheter mellan klasserna. Slutsatsen är att klassbegreppet är ständigt närvarande i dessa program, inbäddat i ett klassperspektiv.

Den här uppsatsen har som syfte att utifrån Gun-Britt Sundströms roman Student -64 (1966) undersöka hur en författare genom beskrivningar av platser och rum formulerar en stadsmyt och därmed även konstruerar en viss identitet för personerna inom den. Utgångspunkten var att det finns en viss myt om Uppsala som studentstad, och att denna skildras i bland annat skönlitteraturen. Genom att fokusera på myten om studentstaden Uppsala och identiteten som student har också frågan om vilken funktion myten om staden har för studenten varit i fokus. För att genomföra undersökningen har en motivstudie baserat på rumsliga teman genomförts, som resulterade i en kartläggning över vilka platser som förekommer i romanen samt hur ofta de nämns. Det teoretiska ramverket som användes bestod huvudsakligen av Henri Lefebvres teorier om socialt rum och hur vi skapar rum genom tre olika slags erfarenheter: fysisk, mental och social, som vi får antingen genom rumsliga praktiker, representationer av rum eller genom representationella rum. Resultatet av undersökningen visar att Sundström i Student -64 gestaltar ett antal platser i Uppsala där protagonisten Sagas rumsliga praktiker kommer till uttryck. Platserna relateras till Sagas sociala erfarenhet och det hon som kallar för ”uppsalastämning”, vilket är en del av den historiska myten om Uppsala som Sundström anknyter till.  Därmed bidrar hon till att befästa myten genom att bygga på det representationella rum som är studentstaden Uppsala i sin helhet, samtidigt som hon omformulerar myten i en modern tolkning genom att skapa nya representationella rum. Dessa rum visar sig också möjliggöra en viss studentidentitet, samt en utveckling inom denna som i sig bidrar till att myten kan fortsätta leva.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ”kärnan” i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval. För att fånga in de externa motivationsfaktorer som påverkar en individs yrkesval, har Bourdieus handlingsteori använts. De begrepp som används i störst utsträckning för att förklara deltagarnas karriärval är ”socialt rum”, ”kapital”, ”habitus” och ”distinktion”. Resultaten visar att tre teman av externa faktorer påverkar studiedeltagarna i hög utsträckning, nämligen: familj och bakgrund, vänner, kurskamrater och kollegor samt status, prestige och pengar. En majoritet av deltagarna kommer från ”priviligerade” familjer med akademisk bakgrund vilket av deltagarna anses ha socialiserat, och i viss utsträckning indoktrinerat, dem till att göra en viss typ av utbildnings- och yrkesval. Deltagarnas vänner, kurskamrater och kollegor har påverkat i den bemärkelsen att de har inspirerat och motiverat deltagarna. De har också utgjort en jämförelsepunkt och för i alla fall en deltagare har det varit viktigt att kunna växa i deras ögon. Status, prestige och pengar anses rent generellt påverka individer i branschen eftersom många anses värdesätta möjligheten att kunna göra vissa val i livet, exempelvis relaterat till bostad och kläder. Uppsatsens diskussionsavsnitt ger slutligen förslag på fortsatt forskning och framför allt lyfts teorier inspirerade av symbolisk interaktionism och/eller nätverksteori samt mer kritiskt orienterade teoribildningar fram. Dessa teorier tros med fördel kunna användas i framtida studier av de drivkrafter som påverkar individer att söka sig till managementkonsultbranschen.

Skolgården är en institutionell miljö med normer och regler som de flesta barn och ungdomar vistas i dagligen, då obligatorisk skolgång gäller i Sverige. Skolgårdsmiljöerna utgör del i infrastrukturen av lärandemiljöer utomhus som förekommer i barns och ungas vardag, och förknippas ofta med elevers rastaktiviteter och paus från undervisningen inomhus. Det har dock i mindre utsträckning bedrivits empirisk forskning om skolgården som socialt såväl som pedagogiskt rum och dess betydelse för elevers lärande kopplat till lokalsamhället. Vi avser att med denna studie bidra med kunskap till detta område genom att undersöka hur skolgårdar är utformade och huruvida skolgården tillsammans med det omgivande landskapet skapar förutsättningar för elevers lek och rörelse och för pedagogisk verksamhet, som exempelvis undervisning i växt- och matodling och naturmiljö. Studiens fokus riktas till undersökning av skolgårdars fysiska och materiella utformning. Datainsamling har skett genom observationstillfällen på sex geografiskt spridda grundskolegårdar i Uppsala kommun, innerstad, förort såväl som landsbygd. Bearbetningen av data skedde genom analysprotokoll utifrån en teoretisk tematisering samt bearbetning av fotografier tagna på skolgårdarna. Studiens resultat visade på vissa institutionaliserade värden om vad som ska ske på skolgården – friytor, fysisk aktivitet, sitt- och samlingsplatser, samt ytor för sportaktiviteter. Växtlighet och naturmiljöer var framträdande i varierande grad, och kunde utgöra olika funktioner i respektive skolgårdsrum, som avgränsningar mellan stadier, prydnader eller inramning av skolgården. Ingen av de undersökta skolgårdarna var belägna i naturmiljöer såsom skogsdungar, utan var byggda på utgrävda fundament och konstgjorda terränger, vissa kuperade och med konstgräs. I de fall där det fanns naturmiljöer i närheten fanns det tydliga avgränsningar mellan skolgård och naturmiljö. Vidare var endast en av de undersökta skolgårdarna som på skolgården verkade bedriva skolodlingsprojekt. / School grounds are institutional milieu with certain norms and rules and that most children and youth meet daily, due to mandatory schooling in Sweden. School ground environments are part of children’s and youth spaces of learning environments that occur in everyday life. The aim of this this study is to contribute with knowledge about the school grounds as social and pedagogical space and the school grounds potential to contribute to student learning connected to local community. This we intend by researching how school grounds are designed and how their potential institutional conditionings may convey values of play, physical activity and teaching. This includes pedagogical practices in natural environments as well as plant and food gardening. The focus of the study is directed toward the physical conditions and designs of school grounds, and not students’ interactions with the school grounds. The collection of data was managed through observations studies in six geographically scattered school grounds in the municipality of Uppsala, urban, suburban as well as rural. The processing of data was managed by an analysis protocol created by the theoretical framework of the study, which include aspects of play, physical activity and teaching, and of analysis of photos taken at the school grounds visited for this study. The results of the study showed some institutionalized values on what activities should take place in the school grounds – open spaces of asphalt, physical activity in sport areas were represented, but there were few open spaced with surrounding natural environment such as shrubbery or groves. Natural environments occurred with varying functions – as boundaries between areas intended for students with different ages, as ornaments, or framing of the school grounds facing the surroundings. None of the school grounds observed hade natural environments inside them, as they were built upon artificially made terrain, for example hills and grass. In the school grounds that had natural environments in their proximity, there were clear boundaries made by fences of different sorts. Furthermore there was only one of the observed school grounds that seemed to be conducting outdoor education in terms of gardening.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett urval av vårdnadshavare och pedagoger i den svenska förskolan beskriver den samverkan som enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/16) ska bedrivas mellan hem och förskola. Som teoretisk utgångspunkt används Bourdieus begrepp socialt rum, kapital och habitus med vilka förutsättningarna för samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare kan förstås. För insamlandet av material har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra pedagoger på två olika förskolor samt fyra vårdnadshavare med barn på fyra olika förskolor. Resultatet av vår studie visar att synen på förskolan, engagemang och bemötande är avgörande för förtroendet, vilket i sin tur har betydelse för hur samverkan mellan pedagog och vårdnadshavare upplevs. Relationen mellan pedagog och vårdnadshavare tycks påverkas av statussymboler som även tillskrivs värde i andra sammanhang. Slutsatsen är att även om pedagogers och vårdnadshavares kapital skiljer sig från varandra förenas de genom det habitus som intresset för barnet bildar.