Bakgrund: Managementkonsultbranschen har de senaste 40 åren växt kraftigt och managementkonsultens roll i organisationer tar allt större plats. Det har genererat mycket forskning kring inköp av managementkonsulter, men forskning kring utvärderingens plats i organisationers konsultanvändning är fortfarande bristande. Utvärderingar av komplexa tjänster har tidigare setts som formella processer, men det finns indikationer på att den informella utvärderingen tar mer plats i organisationer än någonsin. Idag är marknader och industrier kompetensbaserade, varpå det bör finnas intresse inom organisationer att ständigt sträva mot förbättrad prestation. Organisationer bör fokusera på kontinuerligt lärande i organisationens alla delar, vilket kanske kan stimuleras av konsultanvändning, genom utvärdering. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur organisationer utvärderar managementkonsultens arbete och på vilket sätt utvärderingen bidrar till det organisatoriska lärandet. Metod: Studien baseras på tre fallföretag som använder managementkonsulter i sin dagliga verksamhet. Studien är av kvalitativ karaktär, där data är samlad genom semistrukturerade intervjuer med inköpare och projektledare. Slutsats: Studien påvisar tre typer av utvärdering som inkluderas i organisationers konsultanvändning, den informella utvärderingen, den individuella utvärderingen samt den projektbaserade utvärderingen. Studien är bland de första av sitt slag som konstaterar den informella utvärderingens förekomst i organisationer. Vidare kan det konstateras att utvärderingen direkt kan gynna organisationers lärande, främst då information kodas och sprids i interna nätverk genom individuell utvärdering. Det kan även konstateras att lean har en negativ inverkan på lärandet genom utvärdering, då organisationer som är lean ofta väljer att inte spara utvärderingsrelaterad information. / Background: The use of Management Consultants has increased during the past 40 years and is now more common in organisations. This has resulted in much research regarding the purchasing processes of Management Consultants, but less regarding how organsiations evaluate these services. Evaluation of complex services has previously been categorised as a formal process, but today, there are indications that informal evaluations are more and more common. Moreover, industries today are highly influenced by the possession of knowledge, why organisations should find interest in continuously improved performance. Organisations should therefore focus on general continuous learning, which could be stimulated by evaluations through the use of Management Consultants. Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding how organisations evaluate the work of management consultants and how the evaluation can contribute to organisational learning. Methodology: This study concerns three cases, three organisations that include management consultants in their daily operations. This is a qualitative study, where data was collected through semi-structured interviews with both procurement managers and project managers. Conclusions: This study argues for three evaluation strategies, included in organisational use of Management Consultants, the informal evaluation, the individual evaluation and the project-based evaluation. The study is among the first to state the presence of informal evaluations in organisations. Moreover, the study argues that evaluations can favour organisational learning, principally when information from individual evaluations are crystalised and spread through organisation’s internal networks. It can be further noted that lean production can influence learning through evaluations on a negative note, since organisations who use lean often choose not to save information related to evaluations.

Omfattande, och frekventa, köp av konsulttjänster är idag vanligt förekommande hos statliga myndigheter i Sverige. Trots att inköpen, och på det sätt konsulter används, är av stor strategisk betydelse för organisationer, inklusive myndigheter, har kunden fått begränsad uppmärksamhet inom konsultforskningen. Därför är det angeläget med fler empiriska studier som belyser kundens roll som konsultanvändare, och hur denna konstruerar konsultanvändning inom ramen för de kontextuella förutsättningarna. Utifrån denna bakgrund har en kvalitativ studie genomförts för att öka insikten om myndigheters bakomliggande motiv till konsultanvändningen samt hur myndigheter kan anta en aktiv roll för att strategiskt hantera konsulter. Den kvalitativa studien består av totalt sju djupintervjuer med explorativ karaktär, som har genomförts på fyra olika myndigheter med representanter på chefsnivå. Den empiriska studien har identifierat ett flertal motiv bakom inhyrningen, som kan tolkas utifrån konstruktionen av konsulten som expert, resurs eller produkt. Vid konstruktionen av konsulten som expert råder ett asymmetriskt kunskapsförhållande i favör till konsulten. De motiv som har identifierats inom expertdimensionen är tillgång till spetskompetens som är olönsam att utveckla internt, tillgång till experter som är svåra att rekrytera, tillgång till konsultens branschkunskap, nya infallsvinklar på verksamheten, och användning av konsultens opartiskhet. I andra fall råder det ett symmetriskt kunskapsförhållande varvid konsulten konstrueras som resurs. Motiven för sådan inhyrning har identifierats som numerisk flexibilitet och snabb förstärkning av resurser. Slutligen motiveras köpen ibland utifrån de modeller eller koncept som konsulten säljer vilket belyser produktdimensionen av konsulttjänsterna. De representerade myndigheterna har olika uppfattningar om huruvida konsulter bör, eller kan, användas inom kärnverksamheten. Studien indikerar att detta beror på organisatoriska olikheter, och möjligheten att konstruera en kompetensmix, av konsulter och fastanställda, som arbetar tillsammans i olika projekt. För att hantera konsultanvändningen strategiskt belyser examensarbetet tre strategiska processer; legitimering, selektering och styrning. Utifrån dessa processer föreslås bland annat att formella riktlinjer och policys tas fram, att åtgärder vidtas för att säkerställa kunskapsöverföringar, att resurser tillsätts för att utföra kontinuerliga marknadsanalyser, samt att ramavtal används då det är möjligt. Det har dock framkommit att de upphandlingsregler och finansieringssystem som präglar myndigheterna innebär att den strategiska anpassningsbarheten begränsas, vilket kan påverka resultatet av konsultanvändningen negativt. En paradox är att byråkratin tvingar myndigheterna att agera strategiskt vid inköpen då inhyrningen måste ske enligt en byråkratisk och rationell process. / Public spending on consultancy services in Sweden is today substantial and frequent. Even though such procurements are of great strategic importance for client organizations, including government agencies, there is limited research concerning strategies for clients. Therefore empirical studies are needed to shed light on the client perspective, and how the client designs its use of consultants. Against this background a qualitative research method has been conducted to gain insight of the underlying motives for using consultants, and how clients can create value by attaining a strategic exposure with consulting. In total 7 in-depth interviews, with an explorative design, were conducted across four government agencies with directors. The empirical study has identified a number of motives, which can be interpreted from the construction of the consultant as an expert, resource or product. The construction of the consultant as an expert refers to an asymmetric relation of knowledge in favour of the consultant. The motives that have been identified within the expert dimension are: access to expertise not profitable developing internally, access to experts that are difficult to recruit, access to industry specific knowledge, new insights and use of the consultant's impartiality. In other circumstances there is a symmetric relationship whereby the consultant is instead viewed as a resource. The motives for such usage have been identified as numerical flexibility and rapid reinforcement. Finally the purchases are sometimes motivated based on the models and concepts that the consultants sell which underline the product dimension of the consultancy services. The participating authorities have different views on whether consultants should, or can, be used in the core business. The study indicates that this is due to organizational differences, as well as the possibility of constructing a mix of consultants and permanent employees, working together in various projects. In order to deal with consultants strategically the thesis emphasize three strategic processes; legitimation, selection and control. Based on these processes it is proposed, among other things, that formal guidelines and policies are developed, that measures are taken to ensure knowledge transfer, that resources are allocated to carry out continuous market analyzes, and that framework contracts are used when possible. However, it has emerged that the procurement rules and funding structure that characterize the public sector entails a limited strategic adaptability, which may have a negative impact regarding the outcome of the use of consultants. Paradoxically the high level of bureaucracy forces the agencies to act somewhat strategically when dealing with consultants considering the rational, rule-governed, procurement process.