Företag har under årens gång fått en ökad press från samhället att börja ta ett större samhällsansvar. De aktiviteter som företag gör för att ta sitt samhällsansvar kan organiseras med hjälp av att företag också arbetar med hållbarhetsredovisning vilken ligger till grund för när företag kommunicerar sina hållbarhetsaktiviteter med en hållbarhetsrapport. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på effekter av företags hållbarhetsaktiviteter medan mindre forskning har utförts om själva effekterna av att företag rapporterar om sina hållbarhetsaktiviteter. Det som har framkommit av tidigare forskning är att företag genom att kommunicera sin hållbarhetsredovisning kan bygga upp sin företagsidentitet, konkurrens­kraft, legitimitet samt sin relation till både intressenter och samhället. Företag har de senaste åren genomgått flera kriser på grund av händelser i omvärlden och forskning har då kommit fram till att företags absorptionsförmåga och förmåga att förändra sig samt att agera snabbt under kriser är avgörande för företags prestation och överlevnad. Forskning om krishantering lyfter fram behovet av att vara proaktiv för att hantera kriser vilket leder fram till denna studies syfte att undersöka synen på om hållbarhetsredovisning kan vara ett användbart verktyg för företag före och under en kris. Utifrån studiens syfte har den teoretiska referensramen inkluderat intressentteorin, företags absorptionsförmåga, legitimitets­­teorin samt teori om krishantering.   Med en kvalitativ metod har data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och respondenterna omfattar yrkeskategorierna extern redovisningskonsult, revisor samt rådgivare där alla i varierande grad rådger företag om hållbarhetsredovisning. Empirin har analyserats genom tematisk analys och utifrån den visar studiens resultat och slutsatser på att hållbarhetsredovisning går att koppla till företagsidentitet och hur företag vill ses av intressenter och samhälle samt att den kan användas som ett kommunikationsverktyg för att hantera och förebygga kriser relaterade till företags förtroende och rykte. Vidare kan hållbarhetsredovisning användas av företag som ett slags lednings- eller styrdokument för att hantera förändring samt bidra till att öka företags resurser exempelvis genom konkurrens­fördelar när det gäller att attrahera kompetens och ta vara på affärsmöjligheter. Studien visar även en indikation på att företag kan använda hållbarhetsredovisning på ett proaktivt sätt som ett kris- och riskhanteringsverktyg för att upptäcka risker och bibehålla kontroll under kriser. Slutligen framkommer att strategiskt arbete med hållbarhets­redovisning tillsammans med företags absorptionsförmåga kan göra företag mer motståndskraftiga under kriser.

Bakgrund: Användningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gällande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av användningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer på att teknikkonsulter inte är tillräckligt integrerade för att skapa den helhetsförståelse och vilja att kommunicera över avdelningsgränser som krävs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som användningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvärfunktionella arbete. Definitioner: Teknikkonsulter är olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanställda inom framförallt produktutveckling. Genomförande: En fallstudie har utförts på två sektioner inom Scania R&D. Två representanter på chefsnivå inom varje sektion har intervjuats. Resultat: Studien har identifierat två motiv och fyra behov som är betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag. De motiv som studien har funnit är rörlighet samt inflöde och utflöde av resurser. De fyra behov som har identifierats är; numerisk flexibilitet, snabb förstärkning samt kortsiktiga respektive långsiktiga resurser. Vidare visar studien att resultaten av tvärfunktionell produktutveckling inom stora svenska industriföretag påverkas negativt av en hög andel teknikkonsulter eftersom teknikkonsulter inte innehar en helhetsförståelse för företaget. / Background: The use of technical consultants in the Swedish industrial sector has increased heavily during the 21th century. In spite of this increase, there is a shortage of research regarding the reasons for, and which consequences that can follow from the use of technical consultants. Furthermore, there are theoretical indications that these consultants are not fully integrated to the degree that they can create an overall understanding and will to communicate across departments, which is necessary for the product development in big Swedish industrial enterprises. This problem is the basis for the aim of the study. Aim: The aim of the study is to investigate which motives and needs that lie behind the the use of external knowledge in the form of technical consultants in Swedish industrial enterprises and which consequences that the use of technical consultants can bring to the cross-functional work of companies. Completion: A case study has been conducted at two sections within Scania R&D. Two representatives on a managerial level from each section have been interviewed. Results: The study has identified two motives and four needs as significant for the use of technical consultants in Swedish industrial enterprises. The identified motives are mobility as well as inflow and outflow of resources. The four identified needs are; a numerical flexibility, rapid reinforcement as well as a short and long term resources. Furthermore, the study shows that the results of cross-functional product development within large Swedish industrial enterprises are negatively affected by a large share of technical consultants since they do not possess an overall understanding of the company. Key words: Technical consultant, cross-functional, contingent knowledge workers, flexible staffing arrangements, absorptive capacity.

Det kunskapssamhälle som råder idag medför att organisationer måste rusta sig och hålla ett högt tempo i den förändringsbenägna omvärlden. Kunskap och lärande ses däremellan som nyckelaktiviteter i relation till förändring vilket i sin tur föder innovation. Forskning har påvisat att småföretag förväntas bidra till en större del av näringslivets tillväxt, men att småföretagen samtidigt har behov av att höja sin innovationskapacitet för att möta utmaningen. Studien avsåg därför att utforska småföretag i extern samverkan för att se huruvida ett sådant kunskapsutbyte skapat förutsättningar för innovation hos den egna organisationen. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetodik undersöktes sex småföretagsledare som deltagit i det lärande nätverket, Tillväxtmotorn, via semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att småföretag inte aktivt arbetade med att ta tillvara på kunskapsutbytet som framkommit från Tillväxtmotorn på grund av tidsbrist, en bristfällig strategisk ledning eller värdesättandet av kunskap och lärande. En modell skapades i riktning att ge småföretagsledare verktyg till att ta tillvara samt integrera kunskapsutbytet med den egna organisationen i större utsträckning och på så vis öka dess innovationskapacitet. / The knowledge society that currently exists demands that organizations must adequately equip themselves and be able to maintain a fast pace of learning and adaptation in the changing environment. Knowledge and learning are seen as key activities in relation to change, which in turn generates innovation. Research has shown that small businesses are expected to contribute to a larger percentage of economic growth, than previously, and that small businesses simultaneously have the need to raise their innovation capacity to meet these challenges. The study intended, therefore, to explore small businesses participation in external partnerships to see whether such an exchange of knowledge for innovation in the organization is effective. Using a qualitative research technique, six small business leaders who participated in the learning network were interviewed, using semi-structured questionnaires concerning the ”engine of growth”. The results demonstrated that small businesses are not proactively working to take advantage of the knowledge exchange that emerged from the growth engine due to a lack of time, inadequate strategic direction or their value planting of knowledge and learning. A model was created to provide small business leaders tools to utilize and integrate knowledge exchange with its own organization to a greater extent, thus increasing its capacity for innovation.

Bakgrund: Managementkonsultbranschen har de senaste 40 åren växt kraftigt och managementkonsultens roll i organisationer tar allt större plats. Det har genererat mycket forskning kring inköp av managementkonsulter, men forskning kring utvärderingens plats i organisationers konsultanvändning är fortfarande bristande. Utvärderingar av komplexa tjänster har tidigare setts som formella processer, men det finns indikationer på att den informella utvärderingen tar mer plats i organisationer än någonsin. Idag är marknader och industrier kompetensbaserade, varpå det bör finnas intresse inom organisationer att ständigt sträva mot förbättrad prestation. Organisationer bör fokusera på kontinuerligt lärande i organisationens alla delar, vilket kanske kan stimuleras av konsultanvändning, genom utvärdering. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur organisationer utvärderar managementkonsultens arbete och på vilket sätt utvärderingen bidrar till det organisatoriska lärandet. Metod: Studien baseras på tre fallföretag som använder managementkonsulter i sin dagliga verksamhet. Studien är av kvalitativ karaktär, där data är samlad genom semistrukturerade intervjuer med inköpare och projektledare. Slutsats: Studien påvisar tre typer av utvärdering som inkluderas i organisationers konsultanvändning, den informella utvärderingen, den individuella utvärderingen samt den projektbaserade utvärderingen. Studien är bland de första av sitt slag som konstaterar den informella utvärderingens förekomst i organisationer. Vidare kan det konstateras att utvärderingen direkt kan gynna organisationers lärande, främst då information kodas och sprids i interna nätverk genom individuell utvärdering. Det kan även konstateras att lean har en negativ inverkan på lärandet genom utvärdering, då organisationer som är lean ofta väljer att inte spara utvärderingsrelaterad information. / Background: The use of Management Consultants has increased during the past 40 years and is now more common in organisations. This has resulted in much research regarding the purchasing processes of Management Consultants, but less regarding how organsiations evaluate these services. Evaluation of complex services has previously been categorised as a formal process, but today, there are indications that informal evaluations are more and more common. Moreover, industries today are highly influenced by the possession of knowledge, why organisations should find interest in continuously improved performance. Organisations should therefore focus on general continuous learning, which could be stimulated by evaluations through the use of Management Consultants. Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding how organisations evaluate the work of management consultants and how the evaluation can contribute to organisational learning. Methodology: This study concerns three cases, three organisations that include management consultants in their daily operations. This is a qualitative study, where data was collected through semi-structured interviews with both procurement managers and project managers. Conclusions: This study argues for three evaluation strategies, included in organisational use of Management Consultants, the informal evaluation, the individual evaluation and the project-based evaluation. The study is among the first to state the presence of informal evaluations in organisations. Moreover, the study argues that evaluations can favour organisational learning, principally when information from individual evaluations are crystalised and spread through organisation’s internal networks. It can be further noted that lean production can influence learning through evaluations on a negative note, since organisations who use lean often choose not to save information related to evaluations.

There is enormous pressure on organizations that they need to change to become more efficient, andmany changes are related to IT. Tougher competition in the market forces organizations to beinnovative. Being innovative does not necessarily mean that you have product innovations but also thatyou best can take advantage of new knowledge. In recent years, many companies have replaced itslegacy systems with a fully integrated ERP system. Majority of these organizational changes, due to theimplementations of ERP, fail.It is one of the reasons that many researchers have been interested in identifying factors critical forsuccessful change. In this study are the most common critical success factors, according to previousstudies, set in contrast to the change process that was carried out on Axfood. Many people havehighlighted the change process in Axfood as a successful example and it is therefore interesting to see ifwe can draw some lessons from the successful example that may be of benefit to other companies.In addition to previous research on the subject, I use the theories of Change Management andAbsorption Ability as a theoretical frame of reference.The study shows that the work of change management and the work of strengthening the organization'sabsorption capacity were two parallel ongoing processes that are to be regarded as interdependent foroptimal success. Corporate management's commitment is also considered a critical success factor. Workwith change management is considered by the respondents to be essential for all organizational changes.The respondents emphasized the importance of not neglecting the work of continuously strengtheningthe organisation's absorption capacity. The respondents believe that the continuous work to strengthenAxfood's absorption capacity was what permeated the entire change process and is the key to successwith the change work. / Organisationer måste anpassas och därmed förändras för att fortleva. Flera av dessa förändringar ärrelaterade till IT. Ett ökat konkurrenstryck på marknaden har resulterat i organisationer förväntas varainnovativa. Att vara innovativ behöver nödvändigtvis inte innebära att man har produktinnovationerutan också att man på bästa sätt kan tillvara på ny kunskap. På senare år har många företag ersatt sinatidigare system med ett övergripande affärssystem. Med övergripande affärssystem menas att systemetger kontroll och översikt över hela verksamheten. Många av dessa organisationsförändringar, till följdav implementeringar av affärssystem, misslyckas. Misslyckas på så sätt att implementeringsprocessendrar över den planerade tiden och den tänkta budgeten, missnöje bland anställda uppstår och väsentligaffärsnytta drabbas. Många företag går in i en implementeringsprocess utan att riktigt veta vad de har att ståinför. Det är en av anledningar att flera forskare har varit intresserade av att identifiera faktorer som ärkritiska för en framgångsrik implementering av ett nytt affärssystem.Flera har lyft fram implementeringen av affärssystemet SAP på Axfood som ett framgångsrikt exempeloch därför är det intressant att se om vi kan dra några lärdomar från det som kan komma andra till del.Förutom tidigare forskning i ämnet, använder jag mig av teorierna Förändringsledning ochAbsorptionsförmåga som en teoretisk referensram. Av studien framgår att arbetet medförändringsledning och arbetet med att stärka organisationens absorptionsförmåga var två parallelltpågående processer som är att betrakta som ömsesidigt beroende för optimal framgång.Företagsledningens engagemang betraktas också som en kritisk framgångsfaktor. Arbete medförändringsledning anses av respondenterna som essentiellt för alla organisationsförändringar.Respondenterna framhävde vikten av att inte försumma arbetet med att kontinuerligt stärkaorganisationens absorptionsförmåga. Respondenterna menar att det kontinuerliga arbetet med att stärkaAxfoods absorptionsförmåga var det som genomsyrade hela förändringsprocessen och är nyckeln tillframgång med förändringsarbetet.

This study concerns investigating an industry, i.e. system, which is subject to radical technological changes, and how actors within the system can enhance their innovation processes and manage technological shifts efficiently. The specific context in which these processes are investigated is the compliance departments within the Swedish insurance industry. The Swedish insurance industry constitutes a central pillar in the national economy, which is why the stability of the industry must be ensured. As a result, the insurance industry is subject to various regulations and the scope and amount of regulations have increased since the global financial crisis in 2008. In other words, the regulatory burden has increased while the risks of non-compliance pose a threat to incumbents' competitive position. In order to meet the pressure of increased regulatory burden as well as leverage on the pressure of digitalization, Regulatory Technology (RegTech) has been identified as a key focus area for Swedish insurance companies in enhancing their operational efficiency as well as reduce the risk of non-compliance. Consequently, the purpose of this study is to identify system challenges to adoption of RegTech as well as system enablers which suggest how the related innovation processes can be facilitated. The empirical data in this study consists of ten in-depth interviews with representatives from Swedish insurance companies as well as knowledge providers within RegTech. The study reveals 38 system challenges and 38 system enablers to adoption of RegTech in various dimensions related to market forces, organizational factors and product development aspects, to mention a few. The most commonly raised system challenges are based on that RegTech is related to cost-reduction and thus has limited impact on revenue-generation as well as the fact that the insurance industry is characterized for being conservative and rigid, to name a few. Two examples of commonly mentioned system enablers are increasing regulatory pressure which leads to uneconomical and resource-intensive compliance operations with an increasingly high risk of non-compliance, as well as that younger insurance companies have to deploy RegTech in order to survive in the long run. The results from the study are presented at landscape-, regime- and niche-level according to the theoretical frameworks of Multi-level Perspective of Sociotechnical Systems and Absorptive Capacity in conjunction with a relevant theoretical framework within compliance management, denoted the Efficient-investment-risk model. / Denna studie inkluderar undersökandet av en industri, med andra ord ett system, som genomgår radikala tekniska förändringar samt hur aktörerna inom detta system kan förbättra sina innovationsprocesser och hantera teknikskiften mer effektivt. Det specifika fallet i vilket dessa processer undersöks i är complianceavdelningar hos svenska försäkringsbolag. Den svenska försäkringsbranschen utgör en central pelare i den nationella ekonomin, vilket är anledningen till varför industrins stabilitet behöver värnas. På grund av detta omfattas industrin av en mängd olika regelverk och vidare har omfattningen samt antalet regelverk ökat sedan den globala finanskrisen 2008. Med andra ord har den regulatoriska bördan ökat medan risken av icke-compliance fortsätter att utgöra ett hot mot försäkringsbolagens marknadspositioner. För att möta det ökade regulatoriska trycket och dessutom dra fördel av trycket från digitaliseringsvågen har Regulatory Technology (RegTech) identifieras som ett nyckelområde för svenska försäkringsbolag i deras strategi att förbättra operationell effektivitet samt bibehålla låg risk av non-compliance. Följaktligen är syftet med denna studie att identifiera systemutmaningar inom anammandet av RegTech samt systemmöjliggöranden som kan underlätta innovationsprocesser relaterat till anammandet av RegTech. Den empiriska datan i studien består av tio djupgående intervjuer med representanter från svenska försäkringsbolag samt RegTech-experter som utgörs av bland annat konsultbolag samt teknikföretag. Studien avslöjar 38 systemutmaningar samt 38 systemmöjliggörare relaterat till anammandet av RegTech i en bredd av olika dimensioner så som marknadskrafter, organisatoriska faktorer, produktutveckling m.m. Bland de vanligast identifierade systemutmaningarna presenteras faktumet att RegTech är begränsat till kostnadsreducering och därmed inte har en direkt positiv inverkan på intäktsdrivandet. En annan vanlig systemutmaning är faktumet att försäkringsbranschen är konservativ och stel i dess natur. Ett exempel på systemmöjliggörare å andra sidan är trenden att det regulatoriska trycket ökar, vilket leder till att complianceprocesser behöver effektiviseras för att försäkringsbolag ska kunna bibehålla konkurrenskraft samt att konsekvenserna av non-compliance blir allvarligare. En annan möjliggörande faktor inom systemet är att unga försäkringsbolag är i stort behov av att anamma RegTech för att överleva ekonomiskt i det långa loppet. Studiens resultat är presenterat på landskap, regim samt nichenivå i enlighet med teorin multi-nivåperspektivet av sociotekniska system samt i enlighet med teoriområdet absorptionsförmåga. Utöver detta har även en teori inom compliance management vid namn Effektiv-investering-riskmodellen tillämpats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ”tvingande joint venture-avtal” med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien. Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier. Företagen överför endast teknologier och produkter som den kinesiska marknaden efterfrågar och är beredd att betala för. Multinationella företag kan inte implementera de mest avancerade teknologierna i fordon ämnade för den kinesiska marknaden på grund av bristande kvalitet på färdbränsle. Enligt de multinationella företagen krävs det därför hårdare och mer strikta regleringar från den kinesiska regeringens sida när det gäller kvaliteten på bränsle. Denna studie har bidragit med kunskap om hur joint venture-avtalen inom just den kinesiska fordonsindustrin påverkar den teknologiska överföringen utifrån de multinationella företagens perspektiv. Framförallt belyser studien betydelsen av relationskvalitet, tillit och absorptionsförmåga i samband med teknologisk överföring. Förutsatt att kraven på joint venture antingen revideras eller helt slopas i framtiden skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie och således jämföra omfattningen på teknologisk överföring innan och efter de eventuella lagändringarna. Det vill säga  hur effekterna av valfri FDI för multinationella företag i själva verket påverkar teknologisk överföring. Ytterligare förslag på framtida forskning är att genomföra en liknande studie men utifrån ett mer djupgående samhällsperspektiv. / The purpose of this study was to investigate the multinational corporations “mandatory joint venture agreement" with the Chinese manufacturers, and how it affects technology transfer. The researcher chose to conduct qualitative interviews which were semi-structured, as a method to collect information. Through a non-probability sample, three companies were selected to participate in the study. The study's findings suggest that if the Chinese government's demands on the joint venture agreement was revised or completely abolished, and the multinational vehicle manufacturers got free choice of FDI, then it will lead to fewer companies which will establish joint ventures with Chinese manufacturers. It would also increase the incentives for multinationals to transfer technologies to the Chinese automotive industry. However, it is not a guarantee for more efficient technologies, because the multinationals only transfer technologies and products that the Chinese market demands and is willing to pay for. Multinational companies can not implement the most advanced technologies in the vehicles destined for the Chinese market due to the lack of quality of the fuel. According to the multinationals, they require harder and stricter regulations by the Chinese government, when it comes to the quality of the fuel. This study has contributed with knowledge about how the joint-venture agreements in the Chinese automotive affect the technological transfer, based on the multinational corporations’ perspective. In particular, the study highlights the importance of relationship quality, trust and absorptive capacity in the context of technology transfer. Provided the requirements for joint ventures either were revised or abolished in the future, it would be interesting to conduct a similar study and thus compare the extent of technology transfer before and after any legislative changes. Additional suggestions for future research is to conduct a similar study but from a more profound societal perspective.

As a result of the need for the construction industry to become more and more efficient, this sets new requirements for an increased digitalization of the construction industry as a whole. As consultants are considered a crucial role in the early stages of construction projects, this requires a deeper understanding of the role of consultants in the early stages of construction projects and their further development. Previous studies indicate that increased knowledge and skills can be seen as barriers to further development, mainly in the industry but also in most organizations. This study aims to investigate the barriers that are considered to exist in the Swedish construction industry for increased use of building information modeling (BIM), by highlighting the barriers' links to the HVAC consultant's work and the implementation of knowledge management (KM). This has resulted in the questions 1) What are the barriers to a developed use of BIM in the HVAC industry? and 2) How can KM enable a developed use of BIM in the HVAC industry? The study's theoretical and empirical data collection has consisted of a systematic literature study and semi-structured interviews with plumbing consultants, a supplier, an industry organization and a plumbing expert. The barriers that inhibit a developed use of BIM and adaptation of KM are knowledge and skills, political commitment, unified view of BIM, client's attitude towards BIM, absorptive capacity (ACAP) and culture. The HVAC contractor needs to adapt KM and improve its ACAP in order to increase the level of knowledge within the organization and maintain competitiveness in the market. Adaptation of KM at the HVAC contractor also contributes to an increased level of knowledge in the construction industry as ACAP enables internal and external knowledge sharing. To enable an adaptation of KM, there is a need for a culture that promotes collaboration, trust, learning and the development of BIM in the industry. This requires a cultural change and an active leadership to create common norms, an acceptance of new solutions, a call for development, values that encourage knowledge sharing, a strategy for training, education and mentoring, and a call for daring to try new solutions. / Som en följd av att byggbranschen behöver bli allt mer effektiviserad, ställs nya krav för en ökad digitalisering av byggbranschen i sin helhet. Då konsulter innehar en avgörande roll inom byggprojektets tidigare skeden, krävs en djupare förståelse kring konsultens roll inom de tidigare skeden av byggprojekt samt deras fortsatta utveckling kartläggs. Tidigare studier indikerar att ökad kunskap och kompetens kan ses som barriärer för en fortsatt utveckling, främst inom branschen men även hos merparten av organisationerna. Denna studie syftar till att undersöka de barriärer som finns inom den svenska byggbranschen för ökad användning av building information modelling (BIM), genom att synliggöra barriärernas kopplingar till VVS-konsultens arbete och implementeringen av knowledge management (KM). Detta har resulterat i frågeställningarna 1) Vilka barriärer finns mot en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? och 2) Hur kan VVS-konsulten applicera KM för en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? Studiens teoretiska- och empiriska datainsamling har bestått av en systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer. De barriärer som hämmar en utvecklad användning av BIM samt adaptering av KM är kunskap och kompetens, politiskt engagemang, enhetlig syn på BIM, klientens inställning till BIM, absorptionsförmåga (ACAP) och kultur. VVS-konsulten behöver adaptera KM samt förbättra sin ACAP för att höja kunskapsnivån internt inom organisationen samt behålla konkurrenskraft på marknaden. Adaptering av KM hos VVS-konsulten bidrar även till en förhöjd kunskapsnivå inom byggbranschen då ACAP möjliggör för intern samt extern kunskapsdelning. För att möjliggöra en adaptering av KM finns ett behov av en kultur som främjar samarbete, förtroende, lärande samt en utveckling av BIM inom branschen. Därav ställs kravet på en kulturell förändring och ett aktivt ledarskap för att skapa gemensamma normer, en acceptans för nya lösningar, en uppmaning till utveckling, värderingar som uppmuntrar kunskapsdelning, en strategi för träning, utbildning och mentorskap samt en uppmaning till att våga testa nya lösningar.