Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartläggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omständigheterna råder och eventuell problematik som uppstår undersöks dess medlande verksamhet i gränslandet mellan forskning, politik och näringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall.

In Sweden, three of the four largest institutional research funders have the explicit goal to not only support research but also to stimulate economic growth. How this should be done in practice, however, is more uncertain. Often used theories, e.g. triple helix, national innovation systems and clusters, are all based on the notion that different skills and organizations should be combined in dynamic partnerships in order to shorten the time from research to application. In this dissertation, I present how an R&D program with the requirement to both produce valuable research results and to stimulate innovation was put into practice. The program is explored from multiple levels of analysis. Based on the case, it is showed how innovation policy acts as an organizing force on its environment and that it affects the organization of R&D activities. This dissertation identifies problems that arise and investigates how the process can be improved in order to meet the objectives of stimulating innovation and growth. By applying the ideas of Serres and Luhmann, using the term innovation in these instances can be regarded as a form of parasite, which affects the system as such. I argue that this can be a fruitful way of conceptualizing how we can strive to manage closed systems that are otherwise challenging to govern. We can develop the debate on how to stimulate innovation by shifting the perspective from a sequential top-down process in which policy is being implemented to have a planned effect (and where any deviation constitutes an unsuccessful implementation), to discuss how we can disrupt a system in a particular direction. Based on the empirical data, I explore and analyze a number of identified events that will be rewarding for professionals working with similar efforts or are planning further research in this area. Among other things, it is demonstrated how a process perspective can be a rewarding way to study not only structural aspects but also seize the dynamics of the system. I demonstrate that this perspective better allows us to understand which aspects are important for stimulating innovation. The dissertation further discusses the concept of dual technologies, intellectual property, applied research and the conflict between different levels of innovation. / I Sverige har idag tre av de fyra största forskningsfinansiärerna en uttalad målsättning att inte bara stödja forskning utan även att främja tillväxt. Hur detta ska gå till i praktiken är dock mer otydligt. De teorier som ofta tillämpas för att uppnå detta, t.ex. trippelhelix, nationella innovationssystem, kluster och andra organisationsmodeller för att stimulera innovation bygger på tanken att olika kompetenser och organisationer ska kombineras i dynamiska samarbeten för att korta ned tiden från forskning till tillämpning. I denna avhandling visar jag hur ett forsknings- och utvecklingsprogram med bikrav att stimulera innovation genomförs i praktiken, och jag beskriver detta utifrån flera analysnivåer. Jag visar att innovationspolicy här utgör en organiserande kraft som verkar på sin omgivning och påverkar både tradition och organisering av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Studien beskriver vilka problem som kan uppstå och diskuterar hur denna process kan förbättras så att målen att stimulera innovation bättre kan uppnås. Användningen av innovationsbegreppet kan utifrån Serres och Luhmanns tankar i detta fall betraktas som en form av parasit, som biter sig fast i systemet och påverkar dess funktionssätt. Jag hävdar att detta kan vara ett givande tankesätt kring hur vi kan försöka påverka svårstyrda slutna system. Genom att flytta perspektivet från en sekventiell top-down process där en viss policy genom att implementeras ger en från början planerad effekt (och där eventuella avvikelser innebär en felaktig implementering), till att studera hur vi kan störa ett system i en viss riktning, kan vi bättre förstå hur innovation kan stimuleras. Utifrån det studerade fallet beskrivs en rad identifierade fenomen som kan vara till nytta för den som arbetar med liknande satsningar eller planerar ytterligare forskning inom detta område. Bland annat visar avhandlingen hur ett processperspektiv kan vara ett givande sätt att studera inte bara strukturella aspekter utan också systemens dynamik. Dessutom diskuteras begrepp som duala teknologier, immateriella rättigheter, behovsmotiverad forskning och konflikten mellan innovationsteorins olika analysnivåer / QC 20101110

<p>Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.</p>

<p>Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas.</p><p>Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas.</p><p>Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin.</p><p>Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.</p>

Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas. Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.

Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas. Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas. Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin. Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.

Mit dem Thema Innovationen beschätftigen sich in heutiger Zeit nicht nur Unternehmen. Diese Problematik spielt auch für den wirtschaftlichen Erfolg ganzer Regionen eine wichtige Rolle. Die mit Innovationen verbundenen Aspekte werden deshalb sowohl von der Wirtschaft als auch seitens der Wissenschaft mit großem Interesse verfolgt. Die Publikation präsentiert die grundlegenden Ergebnisse des Ziel3-Projekts „INPOK – Innovationspotenzial als Faktor zur Erhöhung der Konkurrenzfähigkeit des sächsisch--böhmischen Grenzraums“. Der Forschungsansatz der beiden Projektpartner, die Jan Evangelista Purkyně Universität in Ústí nad Labem sowie die Technische Universität Dresden basiert auf qualitativen und quantitativen Untersuchungsmethoden. Darüber hinaus wurden verschiedene Transferaktivitäten umgesetzt. Aus den vorgestellten Untersuchungsergebnissen können vor allem Vertreter/innen aus dem Bereich des Wissens- und Technologietransfers, d.h. aus innovationsorientierten Unternehmen, Forschungseinrichtungen, kommunalen Verwaltungen und intermediären Einrichtungen einen besonderen Nutzen ziehen. Nicht zuletzt wird ein Lösungsansatz präsentiert, um den grenzüberschreitenden Wissens- und Technologietranser im sächsisch-böhmischen Grenzraum zu steigern.

Zugl.: Bochum, Univ., Diss., 2008

Innovationer och innovationssystem har på senare tid fått en allt viktigare roll i synen på vad somfrämjar ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster där kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som främst sysselsätter män som anställda får majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland är Hälsoteknik etts.k. prioriterat tillväxtområde och därmed mottagare av dessa medel. Hälsoteknik har somområde en potential att vara gränsöverskridande då det sammanför mansdominerade branschermed könsbalanserade och kvinnodominerade branscher. Uppsatsen studerar om tillväxtområdetoch innovationssystemet hälsoteknik utmanar de dualistiska genuskonstruktioner som forskningvisat att den svenska innovationspolitiken bygger på, samt visar på genusperspektivets relevans iatt synliggöra obalanser i strukturer som kan verka tillväxthämmande.

Mit dem Thema Innovationen beschätftigen sich in heutiger Zeit nicht nur Unternehmen. Diese Problematik spielt auch für den wirtschaftlichen Erfolg ganzer Regionen eine wichtige Rolle. Die mit Innovationen verbundenen Aspekte werden deshalb sowohl von der Wirtschaft als auch seitens der Wissenschaft mit großem Interesse verfolgt. Die Publikation präsentiert die grundlegenden Ergebnisse des Ziel3-Projekts „INPOK – Innovationspotenzial als Faktor zur Erhöhung der Konkurrenzfähigkeit des sächsisch--böhmischen Grenzraums“. Der Forschungsansatz der beiden Projektpartner, die Jan Evangelista Purkyně Universität in Ústí nad Labem sowie die Technische Universität Dresden basiert auf qualitativen und quantitativen Untersuchungsmethoden. Darüber hinaus wurden verschiedene Transferaktivitäten umgesetzt. Aus den vorgestellten Untersuchungsergebnissen können vor allem Vertreter/innen aus dem Bereich des Wissens- und Technologietransfers, d.h. aus innovationsorientierten Unternehmen, Forschungseinrichtungen, kommunalen Verwaltungen und intermediären Einrichtungen einen besonderen Nutzen ziehen. Nicht zuletzt wird ein Lösungsansatz präsentiert, um den grenzüberschreitenden Wissens- und Technologietranser im sächsisch-böhmischen Grenzraum zu steigern.:Vo r w o r t 7 Abbildungs- und Tabellenverzeichnis 9 Abkürzungsverzeichnis 14 Projektpartner und das Autor/innenteam 15 Einleitung 18 1. Region und Innovation 21 1.1 Theorien der Regionalentwicklung 23 1.2 Forschungskooperationen, ihre Akteure und Rahmenbedingungen in der Praxis 27 1.3 Forschungsleitende Hypothesen 32 1.3.1 Territorium und Potenzial 32 1.3.2 Akteure und Wissenstransfer 33 2. Das Unter suchungsgebiet und regional politische Strategien 35 2.1 Lage und administrative Gliederung 38 2.2 Bevölkerungsentwicklung und Siedlungsstruktur 41 2.2.1 Entwicklung auf nordböhmischer Seite 41 2.2.2 Entwicklung auf sächsischer Seite 42 2.3 Wirtschaftliche Situation aus innovationsorientierter Perspektive 44 2.4 Akteursgruppen im Innovationsprozess 47 2.4.1 Unternehmen 47 2.4.2 Forschungseinrichtungen 48 2.4.3 Intermediäre 48 2.5 Grenzüberschreitende Infrastrukturen 49 2.6 Modellregion Šluknovsko 51 2.7 Die Entwicklung von Innovationen aus der Perspektive verschiedener Entscheidungsebenen 55 2.7.1 Europäische Ebene 55 2.7.2 Nationale Ebene 57 2.7.3 Grenzüberschreitende Verbindungen und internationaler Vergleich 61 3. Methodisches Vorgehen 63 3.1 Empirische Untersuchung 66 3.1.1 Unternehmen 67 3.1.2 Forschungs- und Entwicklungseinrichtungen 68 3.1.3 Kommunale Verwaltung (Gemeinden) 70 3.1.4 Intermediäre 70 3.2 Erprobung von Transferformaten 71 3.2.1 Innovationsbörse 71 3.2.2 Besuchsprogramm 71 3.2.3 Gruppendiskussion 72 4. Empirische Ergebnisse 73 4.1 Quantitative Untersuchungsergebnisse 75 4.1.1 Ergebnisse der Befragung von Unternehmen 75 4.1.2 Ergebnisse der Befragung von Forschungs- und Entwicklungseinrichtungen 107 4.1.3 Ergebnisse der Befragung kommunaler Verwaltungen und intermediärer Einrichtungen 127 4.2 Qualitative Untersuchungsergebnisse 150 4.2.1 Förderliche Elemente für Forschungs kooperationen 150 4.2.2 Hinderliche Elemente für Forschungs kooperationen 152 4.2.3 Grenzüberschreitende Forschungs kooperationen – IST-Stand 152 4.2.4 Grenzüberschreitende Forschungskoopera tionen – Verbesserungsansätze 153 4.2.5 Fazit der qualitativen Studie 154 4.3 Ergebnisse der Erprobung von Transferformaten 154 4.3.1 Innovationsbörsen 154 4.3.2 Besuchsprogramm 156 4.3.3 Gruppendiskussionen 157 5. Fazit 159 5.1 Hypothesenüberprüfung 161 5.2 Schlussfolgerungen und Handlungsansätze 163 5.2.1 Organisationsinterne Faktoren 164 5.2.2 Organisationsexterne Faktoren 166 5.3 Lösungsvision – ein grenzüberschreitendes Innovationsnetzwerk 178 Resümee 182 Resumé 191 Resume 202 Literatur 213 Anlagen 218