The triple helix model of innovation is a model that has gained popularity over time as it proposes methodologies for how to stimulate innovation in the knowledge-based economy. The model has been applied to entire economies as well as niche industries and has subsequently inspired change and identified discrepancies in existing innovation systems. This master thesis investigates whether the triple helix model of innovation can be applied in the case of theranostics, an up-and-coming cancer therapy and emerging field in nuclear medicine. Existing research predominantly captures perspectives from individual agents within theranostics and thus fails to capture the system level configurations, interorganisational collaborations and hybrid organisations driving the innovation and development. The thesis addresses this research gap through an exploratory, qualitative case-study with an abductive research approach. Desktop research was conducted followed by several in-depth interviews with representatives from a spectrum of institutions and agents in the theranostics' innovation system. The findings of this study suggest that theranostics does innovate and develop through the triple helix model of innovation considering its roots in academia and significant collaborative nature. It does, however, also indicate that there is reason for concern as certain agents are gaining significant influence over the innovation system. The findings also highlight that the cultural and social dynamics between the agents and institutions are immature and will potentially harmonize over time. / Trippelhelix (”triple helix model of innovation”) är en modell som har ökat i popularitet över tid då den föreslår metoder för hur innovationssystem ska stimulera innovation i en kunskapsbaserad ekonomi. Modellen har tillämpats på hela ekonomier såväl som nischade branscher och har följaktligen inspirerat till förändring samt identifierat falluckor i befintliga innovationssystem. Denna masteruppsats undersöker huruvida trippelhelix kan tillämpas på området teranostik, en framtida cancerterapi och ett framväxande område inom nuklearmedicin. Befintlig forskning fokuserar främst på enskilda aktörers perspektiv inom teranostik och misslyckar därmed att fånga systemnivåanalyser, interorganisatorisk samverkan och hybrid organisationer som driver innovation och utvecklingen framåt. Avhandlingen behandlar detta forskningsgap genom en utforskande, kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsmetod. Research följt av ett flertal djupgående intervjuer genomfördes med representanter från ett brett spektrum av agenter och institutioner inom teranostiks innovationssystem. Resultaten av avhandlingen tyder på att teranostik faktiskt utvecklas genom trippelhelix eftersom den har starka rötter från akademin och betydande samverkande karaktär. Däremot påvisar resultaten också att det finns flera motsättningar till detta då vissa institutioner får för stort inflytande över innovationssystemet. Resultaten indikerar också att kulturella och sociala spänningar mellan institutionerna kan komma att mogna och harmoniseras i takt med att teranostik utvecklas.

<p>This thesis is about publicly funded support of technology-based ventures. These ventures are regarded as solutions to create growth and societal development. They are commonly originated from universities, institutes or other firms and their products or techniques are commonly new or at least different from the ordinary. They are therefore considered as being of higher risk than generic new firms, but if successful they may also give higher returns. Hence, a range of efforts has been undertaken to support them. However, concerning the issue of public support, gaps of research have been exposed.</p><p>This thesis aims to give some answers on the question of what characterizes the public support given to technology-based ventures in Sweden. It elucidates two types of public support, the “configuration-type” and the “process-type” The first is studied by using statistical databases built upon the conditional loans and the innovation subsidies that were offered by Sweden Innovation Centre during the years 1994-2003. The second type concerns incubator support, and investigates how best practise incubators can be evaluated. Among the results, it can be mentioned that different support actors use different selection criteria depending on their goals, however the credibility of the applying venture is crucial for approval. Furthermore, a framework for best practice evaluation is developed.</p> / Report code: LiU-Tek-Lic 2005:72. Pages 49-68 and 87-105 has been removed since the author do not have the copyright for articles one and three when published in a scientific journal.

Buildings today represent a large part of societies energy consumption. The increasing environmental awareness has sparked an interest in lowering building energy consumption and building automation systems has been recognized as an effective way of contributing to a more sustainable society. The purpose of this report is to identify the blocking and driving forces between actors in the construction industry when implementing and developing building automation systems. By understanding the blocking and driving forces of a technology in a system, an understanding can be developed of how the industry should act to increase the usage and development of certain technology. Building automation systems can be said to be a systemic innovation, that is, an innovation that affects more than one actor. As there is more than one actor affected by the innovation, systemic innovations are characterized by the complexity when enforcing it. A tool for understanding problems that different actors’ face is the technological innovation framework. This framework has laid the foundation for the analysis of the system strengths and system weaknesses when implementing and developing building automation. In addition, a literature study on technological innovation systems and systemic innovation has been conducted. By examining and evaluating collected data from 19 expert interviews based on the following seven functions presented in the technological innovation framework, five system weaknesses and four system strengths have been identified. The five system weaknesses are (1). The construction industry´s structure and working methods, (2). Lack of industrial cooperation, (3). The conservative attitude in the construction industry, (4). Limited access and development of human capital, and (5) Weak market incentives. Based on these system weaknesses, a discussion was conducted regarding the importance of coordination between the construction industry’s actors and its different disciplines. With the understanding of the four system strengths, (1). Established marked and proven technology, (2). Strong digitalization trends and positive knowledge development, (3). Increased environmental awareness and, (4). Strong urbanization trends, creates an understanding of what factors that drives the systems forward. / Byggnader representerar idag en stor del av den totala energiförbrukningen i samhället. I takt med en ökad miljömedvetenhet har intresset för att sänka byggnaders energiförbrukning blivit en allt viktigare fråga och fastighetsautomation har uppmärksammats som ett effektivt sätt för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Syfte med denna rapport är att identifiera de systemsvagheter och systemstyrkor som finns mellan aktörerna i byggindustrin vid implementering och utveckling av fastighetsautomation. Genom att förstå systemsvagheterna och systemstyrkorna för en teknologi i ett system kan förståelse skapas för hur en industri skall agera för att kunna öka användandet och utvecklingen av en viss teknik. Fastighetsautomation kan sägas vara en systemisk innovation, det vill säga en innovation som påverkar fler än en part. I och med att flera aktörer påverkas av innovationen kännetecknas systemiska innovationer av dess komplexitet att genomföra. Ett verktyg för att förstå de bakomliggande utmaningarna för ett system är det teknologiska innovationsramverket. Ramverket har legat till grund för analysen kring systemstyrkor och systemsvagheter inom området för fastighetsautomation. Till detta har även en litteraturstudie genomförts kring teknologiska innovationssystem samt systemisk innovation. Genom att ha undersökt insamlade data från 19 expertintervjuer baserade på de sju funktionerna som presenterats i det teknologiska innovationsramverket, har fem systemsvagheter och fyra systemstyrkor kunnat identifieras. De fem systemsvagheterna är (B1). Byggindustrins uppbyggnad och arbetssätt, (B2). Bristande industriell samverkan, (B3). Byggindustrins konservativa attityd, (B4). Begränsad tillgång och utveckling av humankapital, och (B5) Svaga marknadsincitament. Baserat på systemsvagheterna förs en diskussion kring vikten av samordning mellan byggindustrins aktörer och discipliner. Med förståelsen för de fyra systemstyrkorna, (D1). Etablerad marknad och beprövad teknik, (D2). Stark digitaliseringstrend och positiv kunskaps tillförsel, (D3). Ökad miljömedvetenhet och (D4). Stark urbaniseringstrend, skapas en förståelse för faktorer som gynnar byggindustrins arbete med fastighetsautomation.

Climate change constitutes a major threat to our planet. Finding and developing new technologies that can utilize renewable sources of energy is an essential component in combating this threat. The concerns are global, and today there is large variation in innovation intensity across advanced countries. Motivated by these differences, this thesis provides an empirical investigation of the determinants of country-level production of patents related to renewable energy generation. The investigation examines the impact of public environmental policy by assessing the effect of policy stringency and environmental taxes on renewable patents. Green innovative capacity is not separated from general innovative capacity. Drawing from the concept of national innovation system we therefore identify country-specific factors of innovation and examine to what extent they can be translated to the domain of environmental technology. We construct a panel of 22 OECD countries over the years 1994-2015 and analyze how governmental R&amp;D expenditures, how different macroeconomic and institutional factors, as well as how environmental policy stimulate innovative activities. We analyze these factors using regression analysis and we use two count data models, namely the Poisson model and the Negative Binomial model. Our findings suggest that public policy is important for inducing innovation, both by deciding the level of R&amp;D resources available to the economy and the level of environmental taxes. Furthermore, our thesis provides evidence that certain determining factors of general innovative performance also affect countries’ innovative capacity in green technologies. / Klimatförändringarna utgör idag ett allvarligt hot mot vår planet. Vår förmåga att ta fram ny teknologi, inte minst inom förnyelsebar energi, har pekats ut som en avgörande faktor för att vi ska kunna möta klimatkrisens utmaningar. Idag kan vi observera stora skillnader mellan länder när det kommer till deras förmåga att introducera och utveckla teknik kopplad till förnybara källor. För att förstå vilka faktorer som avgör ett lands benägenhet att generera ny teknologi inom detta område genomför vi i denna uppsats en empirisk undersökning med fokus på patentstatistik. Vi undersöker både effekten av stringens samt om miljöskatter kan användas för att stimulera mer förnybar innovation. Då länders innovativa förmåga inom grön teknologi är svår att separera och är starkt kopplad till dess generella innovativa förmåga utgår vår studie från teorin om nationella innovationssystem. Genom att använda det ramverket identifierar vi flera olika landspecifika faktorer som antas påverkar länders benägenhet att patentera teknik och vi utvärderar således teorins relevans inom området för förnyelsebar energi. Denna studie bygger på paneldata från OECD-länder mellan åren 1994 - 2015, data som sedermera används för att analysera hur statliga insatser kopplade till FoU, hur olika institutionella och makroekonomiska faktorer, samt hur miljöpolicy påverkar innovation inom grön teknologi. Våra resultat visar att policy, både i form av satsningar på FoU samt att miljöpolitiska åtgärder, spelar en betydande roll för att främja innovation inom förnyelsebar energi. Vidare finner vi i denna uppsats att de faktorer som påverkar ett lands generella innovativa förmåga också till en viss del påverkar dess förmåga att ta fram och patentera ny teknik kopplad till förnyelsebara energikällor.

This thesis is about publicly funded support of technology-based ventures. These ventures are regarded as solutions to create growth and societal development. They are commonly originated from universities, institutes or other firms and their products or techniques are commonly new or at least different from the ordinary. They are therefore considered as being of higher risk than generic new firms, but if successful they may also give higher returns. Hence, a range of efforts has been undertaken to support them. However, concerning the issue of public support, gaps of research have been exposed. This thesis aims to give some answers on the question of what characterizes the public support given to technology-based ventures in Sweden. It elucidates two types of public support, the “configuration-type” and the “process-type” The first is studied by using statistical databases built upon the conditional loans and the innovation subsidies that were offered by Sweden Innovation Centre during the years 1994-2003. The second type concerns incubator support, and investigates how best practise incubators can be evaluated. Among the results, it can be mentioned that different support actors use different selection criteria depending on their goals, however the credibility of the applying venture is crucial for approval. Furthermore, a framework for best practice evaluation is developed. / <p>Report code: LiU-Tek-Lic 2005:72</p>

This study concerns investigating an industry, i.e. system, which is subject to radical technological changes, and how actors within the system can enhance their innovation processes and manage technological shifts efficiently. The specific context in which these processes are investigated is the compliance departments within the Swedish insurance industry. The Swedish insurance industry constitutes a central pillar in the national economy, which is why the stability of the industry must be ensured. As a result, the insurance industry is subject to various regulations and the scope and amount of regulations have increased since the global financial crisis in 2008. In other words, the regulatory burden has increased while the risks of non-compliance pose a threat to incumbents' competitive position. In order to meet the pressure of increased regulatory burden as well as leverage on the pressure of digitalization, Regulatory Technology (RegTech) has been identified as a key focus area for Swedish insurance companies in enhancing their operational efficiency as well as reduce the risk of non-compliance. Consequently, the purpose of this study is to identify system challenges to adoption of RegTech as well as system enablers which suggest how the related innovation processes can be facilitated. The empirical data in this study consists of ten in-depth interviews with representatives from Swedish insurance companies as well as knowledge providers within RegTech. The study reveals 38 system challenges and 38 system enablers to adoption of RegTech in various dimensions related to market forces, organizational factors and product development aspects, to mention a few. The most commonly raised system challenges are based on that RegTech is related to cost-reduction and thus has limited impact on revenue-generation as well as the fact that the insurance industry is characterized for being conservative and rigid, to name a few. Two examples of commonly mentioned system enablers are increasing regulatory pressure which leads to uneconomical and resource-intensive compliance operations with an increasingly high risk of non-compliance, as well as that younger insurance companies have to deploy RegTech in order to survive in the long run. The results from the study are presented at landscape-, regime- and niche-level according to the theoretical frameworks of Multi-level Perspective of Sociotechnical Systems and Absorptive Capacity in conjunction with a relevant theoretical framework within compliance management, denoted the Efficient-investment-risk model. / Denna studie inkluderar undersökandet av en industri, med andra ord ett system, som genomgår radikala tekniska förändringar samt hur aktörerna inom detta system kan förbättra sina innovationsprocesser och hantera teknikskiften mer effektivt. Det specifika fallet i vilket dessa processer undersöks i är complianceavdelningar hos svenska försäkringsbolag. Den svenska försäkringsbranschen utgör en central pelare i den nationella ekonomin, vilket är anledningen till varför industrins stabilitet behöver värnas. På grund av detta omfattas industrin av en mängd olika regelverk och vidare har omfattningen samt antalet regelverk ökat sedan den globala finanskrisen 2008. Med andra ord har den regulatoriska bördan ökat medan risken av icke-compliance fortsätter att utgöra ett hot mot försäkringsbolagens marknadspositioner. För att möta det ökade regulatoriska trycket och dessutom dra fördel av trycket från digitaliseringsvågen har Regulatory Technology (RegTech) identifieras som ett nyckelområde för svenska försäkringsbolag i deras strategi att förbättra operationell effektivitet samt bibehålla låg risk av non-compliance. Följaktligen är syftet med denna studie att identifiera systemutmaningar inom anammandet av RegTech samt systemmöjliggöranden som kan underlätta innovationsprocesser relaterat till anammandet av RegTech. Den empiriska datan i studien består av tio djupgående intervjuer med representanter från svenska försäkringsbolag samt RegTech-experter som utgörs av bland annat konsultbolag samt teknikföretag. Studien avslöjar 38 systemutmaningar samt 38 systemmöjliggörare relaterat till anammandet av RegTech i en bredd av olika dimensioner så som marknadskrafter, organisatoriska faktorer, produktutveckling m.m. Bland de vanligast identifierade systemutmaningarna presenteras faktumet att RegTech är begränsat till kostnadsreducering och därmed inte har en direkt positiv inverkan på intäktsdrivandet. En annan vanlig systemutmaning är faktumet att försäkringsbranschen är konservativ och stel i dess natur. Ett exempel på systemmöjliggörare å andra sidan är trenden att det regulatoriska trycket ökar, vilket leder till att complianceprocesser behöver effektiviseras för att försäkringsbolag ska kunna bibehålla konkurrenskraft samt att konsekvenserna av non-compliance blir allvarligare. En annan möjliggörande faktor inom systemet är att unga försäkringsbolag är i stort behov av att anamma RegTech för att överleva ekonomiskt i det långa loppet. Studiens resultat är presenterat på landskap, regim samt nichenivå i enlighet med teorin multi-nivåperspektivet av sociotekniska system samt i enlighet med teoriområdet absorptionsförmåga. Utöver detta har även en teori inom compliance management vid namn Effektiv-investering-riskmodellen tillämpats.

Structural differences regarding the presence of large firms are likely to influence the performance of Regional Innovation Systems. Regions lacking large firms to act as brokers of knowledge and coordinators of regional (R&D) collaboration may have to rely on other actors to form internal and external links. We investigate whether, in this case, universities can fulfill the needs of Small- and Medium-sized Enterprises (SMEs) with regard to coordination and knowledge flows. Using a data set of subsidized R&D collaborations, we compare universities' network positions in four model regions in Germany. Applying a Temporal Exponential Random Graph Model approach, we examine link formation and network structure with a focus on university–SME ties and their development over time. Results indicate that SMEs profit from connections to the university in all regions. Nevertheless, universities take more central roles in regions where the economic surrounding does contain fewer large firms as sources for knowledge exchange.

Lern- und Innovationsprozesse erfordern den Zugang zu externem Wissen und die Zusammenführung von Wissensbasen verschiedener Akteure und Akteursgruppen (u.a. Wirtschaft, Wissenschaft, öfffentliche Verwaltung, sowie weitere Innovationsträger). Wissenschafts- und Technologieparks (WTP) sind in diesem Zusammenhang ein wichtiges Instrument der wissensbasierten Regionalentwicklung, um konkrete Orte des Lernens und von Innovationen zu schaffen. Jedoch die relativ schwache Interaktion zwischen Unternehmen und Wissenschaft in diesen Innovationsräumen sowie die gleichzeitig zunehmend empirisch belegte Relevanz von globalen Wissensflüssen und Innovationsnetzwerken erfordern die Spezifizierung der maßgebenden Einflußfaktoren von Wissensbeziehungen. Mehrdimensionale Nähe- und Distanzbeziehungen kennzeichnen interorganisatorische Beziehungen des Wissensaustauschs und der Wissensgenerierung. Diese Arbeit analysiert die spezifischen Nähekonstellationen zwischen Unternehmen und wissenschaftlichen Einrichtungen in direkten sowie - durch Wissensnetzwerk-Management systematisch organisiert - in indirekten Wissensbeziehungen. Die konzeptionellen Ansätze der Proximity-Forschung sowie des Wissensmanagements bieten die Grundlage für die empirische Untersuchung der Wissensnetzwerke von Technologiefirmen in den WTP Berlin-Adlershof und Sevilla-Cartuja. Unterschiedliche Typen von Technologieunternehmen in Hinblick auf die Struktur und räumliche Dimension der Wissensbeziehungen zu Wissenschaft und Forschung stellen ein wesentliches Ergebnis der Arbeit dar. Die Arbeit belegt zudem die Funktion mehrdimensionaler Nähe in den Wissensbeziehungen. Des Weiteren wird die Organisation notwendiger und wichtiger Nähedimensionen durch Instrumente des Wissensnetzwerk-Managements aufgezeigt, um Wissensbeziehungen zu erschließen, zu aktivieren und nutzbar zu machen. Aufbauend auf den Ergebnissen werden Handlungsempfehlungen für das Management von WTP und weiteren räumlichen Innovationssystemen abgeleitet. / In the knowledge-based ecomomy, innovation is characterized by a dynamic and interactive learning process involving diverse actors; industry, science, public administration, as well as other entities and sub-systems. In this regard, science and technology parks (STP) have become a prominent instrument of regional governments to create specific localities of learning and innovation. However, empirical evidence increasingly points to rather weak local industry-academia interaction in STPs in specifically and the equivalent importance of local and non-local connections as roots of knowledge diffusion and innovation more generally. Multi-faceted proximity determines the multi-scalar process of knowledge sourcing and knowledge interaction. This dissertation thesis analyses the specific proximity configurations given in direct ties and organized through knowledge network management (KNM) in STP resident firms’ indirect linkages to scientific knowledge sources. The theoretical approaches of the proximity framework and knowledge management provide the analytical framework for the empirical analysis of egocentric knowledge networks to academia of high-technology firms located in the Berlin-Adlershof and Seville-Cartuja science parks. Based on this theoretical and methodological framework, I identify distinct types of knowledge-seeking STP resident companies in regard to the quality, form and geography of interactive ties to science. Furthermore, the thesis sheds light on the specific proximity configurations relevant in successful industry-academia knowledge relations. Furthermore, it reveals the underlying mechanisms of specific KNM instruments organizing necessary and critical proximities in order to forge, activate and harness knowledge networks on distinct geographical scales. Based on the analysis’ findings, specific policy recommendations for the management of STPs and other kinds of territorial innovation systems are developed.

<p><strong>Titel:</strong> Internationella relationer i innovativa miljöer – en fallstudie av Mjärdevi Science Parks internationella arbete</p><p><strong>Författare:</strong> Sergio Quiñones</p><p><strong>Adress</strong>: Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna | sergio.quinones@gmx.com<strong></strong></p><p><strong>Kurs: </strong>Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO 225</p><p><strong>Handledare:</strong> Angelina Sundström</p><p><strong>Problem: </strong>Hur kan svenska Science Parks genom internationella relationer utveckla sina processer och tjänster för att bättre stödja kunskapsutbyte och kommersialisering av innovationer?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att <em>beskriva</em> Mjärdevi Science Parks internationella arbete ur ett marknadsföringsperspektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativ fallstudie.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Mjärdevi Science Park arbetar internationellt för att främja regional tillväxt. Genom regional tillväxt bidrar man även till att öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Parkens motor och drivkraft är entreprenörerna och företagarna. Mjärdevi samarbetar och är engagerad i den globala organisationen IASP, Science Parks i andra länder, Exportrådet, företag och ambassader. Fallföretaget etablerar nya relationer främst genom sitt redan existerande internationella nätverk. Relationerna utvecklas genom att skapa aktiviteter som är ömsesidigt värdeskapande för parkerna, regionerna och företagen. Parkens styrelse har haft en uttalad nätverksbaserad strategi och handlingsplan som även inkluderat det globala perspektivet. Denna studie har visat att Mjärdevis strategiska och operativa arbete till stor del bygger på nätverksfilosofin. I sitt nätverk arbetar Mjärdevi både med att sprida operativ kunskap och att skapa erfarenhetsbaserad kunskap inom ramen för dessa aktiviteter.<strong></strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> science parks, innovationssystem, innovation, internationell, internationalisering, globalisering, samarbete, samverkan, relationer, relationsmarknadsföring, utbyte, företagsnätverk, affärsnätverk.</p> / <p><strong>Title</strong>: International Relations in Innovative Environments - a Case Study of Mjärdevi Science Park's international work</p><p><strong>Author:</strong> Sergio Quiñones</p><p><strong>Address:</strong> Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna, Sweden | sergio.quinones@gmx.com</p><p><strong>Course:</strong> Bachelor Thesis in Marketing (EFO 225)</p><p><strong>Tutor:</strong> Angelina Sundström</p><p><strong>Problem:</strong> How can the Swedish Science Parks through international relations develop their processes and services to better support knowledge sharing and commercialization of innovations?</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to describe Mjärdevi Science Park's international work from a marketing perspective.</p><p><strong>Method:</strong> Qualitative Case Study.</p><p><strong>Conclusions</strong>: Mjärdevi Science Park works internationally to promote regional growth. The regional growth also contributes to Sweden's growth and competitiveness. The Parks engine and driving force are its entrepreneurs and businesses. Mjärdevi cooperates with the global organization IASP, Science Parks in other countries, the Swedish Trade Council, businesses and embassies. The case company establishes new relationships primarily through its existing international network. Relationships are developed by creating activities that are of mutual value creation for parks, regions and companies. The board of Mjärdevi Science Park has had an explicit network-based strategy and action plan that also included the global perspective. This study has shown that Mjärdevis strategic and operational work is based mainly on the network philosophy. Mjärdevi uses its network both to disseminate operational knowledge and to create experience-based knowledge within the framework of these activities.</p><p><strong>Keywords: </strong>science parks, innovation systems, innovation, international, globalization, cooperation, collaboration, relations, relationship marketing, exchange, business networks.</p>

<p><strong>Introduction </strong>In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called “high-practice” products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project.</p><p><strong>Purpose </strong>The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development. The study is focusing on ”high-practice” products within the PUSH project.</p><p><strong>Theoretical approach </strong>In order to emphasize factors affecting innovation, theories regarding innovation systems, clusters and networks has been studied hence they  all concern organizational collaboration.</p><p><strong>Method </strong>The study’s qualitative approach is based on a semi deductive method. The analysis derives from a deductive outlook consistent with chosen theories, whereas collected data is used inductively to stress and enlarge part of the theoretical framework. Semi structured interviews, earlier research and evaluations constitutes most of the collected data.</p><p><strong>Results and analysis </strong>Experience from collaborations for innovation shows that some affecting factors can’t be influenced by collaborators, as political decisions and medical device directives. Collaborators can however affect circumstances such as connections and networking, which is significant to manage the innovation process; from idea to commercialization. An explicit focus on commercialization is important to the collaboration project’s surviving opportunities. A central cause why innovation projects don’t last is lack of funding, both for commercializing certain products as well as for retaining and developing existing innovation structures.</p><p><strong>Conclusion </strong>Collaborating projects should utilize existing structures and complement their networks to involve extensive competency. Decision makers need to decide whether innovation ventures shall be part of the County Council’s assignment. To fulfil the visions of the collaboration project, a policy common to all participants in the forthcoming innovation project needs to be stated, regarding ownership relations, risk sharing, funding and sharing of profits.</p> / <p><strong>Bakgrund </strong>För att främja medicinteknisk innovation inom vården har ett utvecklingsprojekt för samverkan mellan Stockholms landstingsstyrda sjukhus påbörjats, under namnet PUSH (Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård). Syftet med samverkan är att ta vara på landstingspersonalens idéer och utveckla s.k. high-practice-produkter samt att underlätta för medicintekniska företag att testa produkter i vårdmiljö. Liknande innovationssatsningar finns på olika håll i Sverige och utomlands, men det har varit problematiskt att få flera av dessa att överleva, då olika omständigheter påverkar utvecklingen av satsningarna. Samverkansprojektet mellan sjukhusen står således inför en rad utmaningar om de inte ska gå samma öde till mötes.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet är att undersöka omständigheter som är centrala för organisatorisk samverkan inom innovationssystem för utveckling av medicinteknik. Utgångspunkten är utveckling av ”high-practice-produkter” inom projektet PUSH.</p><p><strong>Teoretisk ansats </strong>För att belysa innovationspåverkande omständigheter i studien, har teorier om innovationssystem, kluster och nätverk studerats, utifrån att de behandlar organisatorisk samverkan.</p><p><strong>Metod </strong>Studiens kvalitativa upplägg bygger på ett semideduktivt tillvägagångssätt. Utifrån ett deduktivt synsätt utgår analysen från befintliga teorier medan empirin på ett induktivt sätt ligger till grund för att framhålla och vidga delar av teorierna. Insamlad data utgörs till stor del av semistrukturerade intervjuer och tidigare undersökningar och utvärderingar.</p><p><strong>Resultat och analys </strong>Erfarenheter från samverkansprojekt för innovationer visar att projekten påverkas delvis av omständigheter som ligger utanför projektens kontroll, som innovationspolitiska beslut och medicintekniskt regelverk. Påverkningsbara omständigheter är exempelvis att innovationsprojekt är beroende av ett välutvecklat kontaktnät som sträcker sig över hela innovationsprocessen, från utveckling av idén till kommersialisering. För långsiktig överlevnad är ett uttalat kommersialiseringsfokus av största vikt för projekten. En central orsak till att innovationsprojekt inte överlever på lång sikt är att det saknas finansiering, dels för kommersialisering av enskilda produkter och dels för att behålla och utveckla befintliga innovationsstrukturer.</p><p><strong>Slutdiskussion </strong>För samverkansprojekt bör befintliga strukturer utnyttjas och kompletteras med en utvidgning av nätverket för att involvera en bredare kompetens. Beslutsfattare måste ta ställning till om huruvida innovationssatsningar ingår i landstingets uppdrag. En gemensam policy för ägarförhållanden och risktagande, finansiering och fördelning av eventuella vinster måste utarbetas om samverkansprojektets visioner ska kunna uppnås.</p>