Detta arbete har behandlat frågan; om Lean produktion orsakat arbetsstress och om arbetsstressen hämmat innovationsutvecklingen.

<p><strong>Introduction </strong>In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called “high-practice” products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project.</p><p><strong>Purpose </strong>The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development. The study is focusing on ”high-practice” products within the PUSH project.</p><p><strong>Theoretical approach </strong>In order to emphasize factors affecting innovation, theories regarding innovation systems, clusters and networks has been studied hence they  all concern organizational collaboration.</p><p><strong>Method </strong>The study’s qualitative approach is based on a semi deductive method. The analysis derives from a deductive outlook consistent with chosen theories, whereas collected data is used inductively to stress and enlarge part of the theoretical framework. Semi structured interviews, earlier research and evaluations constitutes most of the collected data.</p><p><strong>Results and analysis </strong>Experience from collaborations for innovation shows that some affecting factors can’t be influenced by collaborators, as political decisions and medical device directives. Collaborators can however affect circumstances such as connections and networking, which is significant to manage the innovation process; from idea to commercialization. An explicit focus on commercialization is important to the collaboration project’s surviving opportunities. A central cause why innovation projects don’t last is lack of funding, both for commercializing certain products as well as for retaining and developing existing innovation structures.</p><p><strong>Conclusion </strong>Collaborating projects should utilize existing structures and complement their networks to involve extensive competency. Decision makers need to decide whether innovation ventures shall be part of the County Council’s assignment. To fulfil the visions of the collaboration project, a policy common to all participants in the forthcoming innovation project needs to be stated, regarding ownership relations, risk sharing, funding and sharing of profits.</p> / <p><strong>Bakgrund </strong>För att främja medicinteknisk innovation inom vården har ett utvecklingsprojekt för samverkan mellan Stockholms landstingsstyrda sjukhus påbörjats, under namnet PUSH (Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård). Syftet med samverkan är att ta vara på landstingspersonalens idéer och utveckla s.k. high-practice-produkter samt att underlätta för medicintekniska företag att testa produkter i vårdmiljö. Liknande innovationssatsningar finns på olika håll i Sverige och utomlands, men det har varit problematiskt att få flera av dessa att överleva, då olika omständigheter påverkar utvecklingen av satsningarna. Samverkansprojektet mellan sjukhusen står således inför en rad utmaningar om de inte ska gå samma öde till mötes.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet är att undersöka omständigheter som är centrala för organisatorisk samverkan inom innovationssystem för utveckling av medicinteknik. Utgångspunkten är utveckling av ”high-practice-produkter” inom projektet PUSH.</p><p><strong>Teoretisk ansats </strong>För att belysa innovationspåverkande omständigheter i studien, har teorier om innovationssystem, kluster och nätverk studerats, utifrån att de behandlar organisatorisk samverkan.</p><p><strong>Metod </strong>Studiens kvalitativa upplägg bygger på ett semideduktivt tillvägagångssätt. Utifrån ett deduktivt synsätt utgår analysen från befintliga teorier medan empirin på ett induktivt sätt ligger till grund för att framhålla och vidga delar av teorierna. Insamlad data utgörs till stor del av semistrukturerade intervjuer och tidigare undersökningar och utvärderingar.</p><p><strong>Resultat och analys </strong>Erfarenheter från samverkansprojekt för innovationer visar att projekten påverkas delvis av omständigheter som ligger utanför projektens kontroll, som innovationspolitiska beslut och medicintekniskt regelverk. Påverkningsbara omständigheter är exempelvis att innovationsprojekt är beroende av ett välutvecklat kontaktnät som sträcker sig över hela innovationsprocessen, från utveckling av idén till kommersialisering. För långsiktig överlevnad är ett uttalat kommersialiseringsfokus av största vikt för projekten. En central orsak till att innovationsprojekt inte överlever på lång sikt är att det saknas finansiering, dels för kommersialisering av enskilda produkter och dels för att behålla och utveckla befintliga innovationsstrukturer.</p><p><strong>Slutdiskussion </strong>För samverkansprojekt bör befintliga strukturer utnyttjas och kompletteras med en utvidgning av nätverket för att involvera en bredare kompetens. Beslutsfattare måste ta ställning till om huruvida innovationssatsningar ingår i landstingets uppdrag. En gemensam policy för ägarförhållanden och risktagande, finansiering och fördelning av eventuella vinster måste utarbetas om samverkansprojektets visioner ska kunna uppnås.</p>

Introduction In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called “high-practice” products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project. Purpose The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development. The study is focusing on ”high-practice” products within the PUSH project. Theoretical approach In order to emphasize factors affecting innovation, theories regarding innovation systems, clusters and networks has been studied hence they  all concern organizational collaboration. Method The study’s qualitative approach is based on a semi deductive method. The analysis derives from a deductive outlook consistent with chosen theories, whereas collected data is used inductively to stress and enlarge part of the theoretical framework. Semi structured interviews, earlier research and evaluations constitutes most of the collected data. Results and analysis Experience from collaborations for innovation shows that some affecting factors can’t be influenced by collaborators, as political decisions and medical device directives. Collaborators can however affect circumstances such as connections and networking, which is significant to manage the innovation process; from idea to commercialization. An explicit focus on commercialization is important to the collaboration project’s surviving opportunities. A central cause why innovation projects don’t last is lack of funding, both for commercializing certain products as well as for retaining and developing existing innovation structures. Conclusion Collaborating projects should utilize existing structures and complement their networks to involve extensive competency. Decision makers need to decide whether innovation ventures shall be part of the County Council’s assignment. To fulfil the visions of the collaboration project, a policy common to all participants in the forthcoming innovation project needs to be stated, regarding ownership relations, risk sharing, funding and sharing of profits. / Bakgrund För att främja medicinteknisk innovation inom vården har ett utvecklingsprojekt för samverkan mellan Stockholms landstingsstyrda sjukhus påbörjats, under namnet PUSH (Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård). Syftet med samverkan är att ta vara på landstingspersonalens idéer och utveckla s.k. high-practice-produkter samt att underlätta för medicintekniska företag att testa produkter i vårdmiljö. Liknande innovationssatsningar finns på olika håll i Sverige och utomlands, men det har varit problematiskt att få flera av dessa att överleva, då olika omständigheter påverkar utvecklingen av satsningarna. Samverkansprojektet mellan sjukhusen står således inför en rad utmaningar om de inte ska gå samma öde till mötes. Syfte Syftet är att undersöka omständigheter som är centrala för organisatorisk samverkan inom innovationssystem för utveckling av medicinteknik. Utgångspunkten är utveckling av ”high-practice-produkter” inom projektet PUSH. Teoretisk ansats För att belysa innovationspåverkande omständigheter i studien, har teorier om innovationssystem, kluster och nätverk studerats, utifrån att de behandlar organisatorisk samverkan. Metod Studiens kvalitativa upplägg bygger på ett semideduktivt tillvägagångssätt. Utifrån ett deduktivt synsätt utgår analysen från befintliga teorier medan empirin på ett induktivt sätt ligger till grund för att framhålla och vidga delar av teorierna. Insamlad data utgörs till stor del av semistrukturerade intervjuer och tidigare undersökningar och utvärderingar. Resultat och analys Erfarenheter från samverkansprojekt för innovationer visar att projekten påverkas delvis av omständigheter som ligger utanför projektens kontroll, som innovationspolitiska beslut och medicintekniskt regelverk. Påverkningsbara omständigheter är exempelvis att innovationsprojekt är beroende av ett välutvecklat kontaktnät som sträcker sig över hela innovationsprocessen, från utveckling av idén till kommersialisering. För långsiktig överlevnad är ett uttalat kommersialiseringsfokus av största vikt för projekten. En central orsak till att innovationsprojekt inte överlever på lång sikt är att det saknas finansiering, dels för kommersialisering av enskilda produkter och dels för att behålla och utveckla befintliga innovationsstrukturer. Slutdiskussion För samverkansprojekt bör befintliga strukturer utnyttjas och kompletteras med en utvidgning av nätverket för att involvera en bredare kompetens. Beslutsfattare måste ta ställning till om huruvida innovationssatsningar ingår i landstingets uppdrag. En gemensam policy för ägarförhållanden och risktagande, finansiering och fördelning av eventuella vinster måste utarbetas om samverkansprojektets visioner ska kunna uppnås.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrågan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som är testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnå långsiktiga strategiska mål inom vård och omsorg. Därför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning på testbäddar inom vård och omsorg. En testbädd kan liknas vid en innovations- och testmiljö där samarbete mellan vårdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjänster som är anpassade till den miljö där dessa sedan ska tillämpas. Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gå till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation. Detta har genomförts med hjälp av en fallstudie kring utvecklingen av en testbädd i Landstinget i Östergötland (LIÖ). Teorier inom områdena intressenter, utveckling och innovation används för att stödja analysen och skapa förståelse för vissa begrepp. Den empiriska undersökningen utförs genom semistrukturerade intervjuer med representanter från olika intressentgrupper till testbädd LIÖ. Analysen genomförs även med hjälp av dokumentstudier som en del i den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet diskuteras i relation till den teoretiska referensramen för att uppnå ett kunskapsbidrag i form av en slutsats. Denna berör hur en innovations- och testmiljö kan utvecklas och organiseras, intressenternas roll och behov i utvecklingen samt hur innovationer kan genereras och utvecklas i organisationer. Med fallets hjälp kan praktiken ge ny kunskap om dessa områden inför kommande utvecklingsprojekt av liknande karaktär. / The topic of this paper is based on an increased demand for the introduction of technology and information technology (IT), which is better tested and adapted for a business before the implementation. Furthermore, there is a need that through new innovations, achieve long-term strategic objectives in the care sector. Therefore, the Swedish innovation agency Vinnova started a venture in test beds in healthcare. A test bed can be likened to an innovation and testing environment. In these, collaboration between healthcare professionals, businesses and research is done to develop products, processes and services that are adapted to the environment in which they are then applied. This study concerns the development and organization of an innovation- and testing environment and what the challenges are. It also concerns the roles and the needs of the stakeholders in the development and how innovation can be achieved in an organization. This has been studied by a case concerning the development of the testbed LIÖ in Östergötland County Council. Theories in the fields of stakeholders, development and innovation are used to support the analysis around these parts, and to create an understanding of some concepts. The empirical study is carried out through semi-structured interviews with representatives from various stakeholder groups to testbed LIÖ. The analysis is also carried out with the help of document studies as part of the empirical investigation. The empirical data are discussed in relation to the theoretical framework for achieving a knowledge contribution in the form of a conclusion. This affects how an innovation and test environment can be developed and organized, stakeholder roles and needs of the development and how innovations can be generated and developed in organizations. The study of the case can provide new knowledge in these areas for future development projects of similar nature.