Detta arbete har behandlat frågan; om Lean produktion orsakat arbetsstress och om arbetsstressen hämmat innovationsutvecklingen.

Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp. Syftet: Syftet med arbetet var att utifrån tidigare forskning beskriva strategier och specifika metoder för stresshantering som vårdpersonal kan använda sig av om de upplever stress i omvårdnadsarbetet. Metod: För att syftet skulle kunna uppnås valdes litteraturstudien som metod. Materialet söktes fram i databasen CINAHL. Femton artiklar valdes ut för att granskas och analyseras. Resultat: Resultatet pekade på att av de olika stresshanteringsstrategier och metoder som fanns för vårdpersonal, var MBSR den mest effektiva då den ledde till en ökad känsla av välbefinnande och en reducering av stress. Diskussion: Vårdpersonal behöver en ökad medvetenhet om sin situation och sin omgivning. För att kunna ge en god omvårdnad måste vårdpersonal först ta hand om sig själv. / Bakground: Stress is an individual experience that can lead to physical and psychological distress. Stress is a common phenomenon at the workplace, and has increased during the last years. When nursing staff experiences stress they feel powerless and psychologically exhausted. The consequences of stress also have influences on caring and the patients safety. To be able to handle stress, nursing staff needs help. Aim: The aim of this work was to describe strategies and special methods that nursing staff can use in order to handle with stress, if they experience stress during caring. Method: To reach the purpose, the literature review was chosen as a method. Data was found through the database CINAHL. Fifteen articles were chosen in order to be studied and analyzed. Result: The result showed that MBSR was the most efficient method of the different strategies and special methods, which were found, as it led to an increased feeling of wellness and reduced stress. Discussion: Nursing staff needs an improved consciousness about their situation and their environment. To make a good work in caring, nursing staff must take care of themselves first.

<p> </p><p><strong>Bakgrund: </strong>Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp. <strong>Syftet:</strong> Syftet med arbetet var att utifrån tidigare forskning beskriva strategier och specifika metoder för stresshantering som vårdpersonal kan använda sig av om de upplever stress i omvårdnadsarbetet.<strong> Metod:</strong> För att syftet skulle kunna uppnås valdes litteraturstudien som metod. Materialet söktes fram i databasen CINAHL. Femton artiklar valdes ut för att granskas och analyseras.<strong> Resultat: </strong>Resultatet pekade på att av de olika stresshanteringsstrategier och metoder som fanns för vårdpersonal, var MBSR den mest effektiva då den ledde till en ökad känsla av välbefinnande och en reducering av stress.<strong> Diskussion:</strong> Vårdpersonal behöver en ökad medvetenhet om sin situation och sin omgivning. För att kunna ge en god omvårdnad måste vårdpersonal först ta hand om sig själv.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Bakground:</strong> Stress is an individual experience that can lead to physical and psychological distress. Stress is a common phenomenon at the workplace, and has increased during the last years. When nursing staff experiences stress they feel powerless and psychologically exhausted. The consequences of stress also have influences on caring and the patients safety. To be able to handle stress, nursing staff needs help.<strong> Aim: </strong>The aim of this work was to describe strategies and special methods that nursing staff can use in order to handle with stress, if they experience stress during caring.<strong> Method: </strong>To reach the purpose, the literature review was chosen as a method. Data was found through the database CINAHL. Fifteen articles were chosen in order to be studied and analyzed.<strong> Result: </strong>The result showed that MBSR was the most efficient method of the different strategies and special methods, which were found, as it led to an increased feeling of wellness and reduced stress.<strong> Discussion:</strong> Nursing staff needs an improved consciousness about their situation and their environment. To make a good work in caring, nursing staff must take care of themselves first.</p><p> </p>

Bakgrund: Personer påverkas olika av arbetsstress. Särskilt som ny sjuksköterska kan arbetsstress vara mer påtagligt. En viktig arbetsuppgift som distriktssköterska är att främja patientens hälsa. Då kan ens egen hälsa kan lätt glömmas bort. Motiv: Att gå från sjuksköterska till distriktssköterska kan upplevas som en identitetskris. En av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning under 2016-2018 var stress. Därav är det viktigt att belysa arbetsstress hos distriktssköterskan. Syfte: Att undersöka om upplevd självskattad stress var relaterat till hur länge man arbetat som distriktssköterska Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett bekvämlighetsurval. Enkäten som användes var The Work Stress Questionnaire (WSQ), där deltagarna skattade sin upplevelse av stress utifrån deras arbetssituation. 68 enkäter skickades ut till distriktssköterskor i Region Västerbotten. Resultat: Jämförelse har gjorts mellan de som arbetat som distriktssköterska &lt;10 år och ≥10 år. Huvudfynden i studien var att majoriteten av deltagarna upplevde att de trots ökad arbetsbelastning hinner med sina arbetsuppgifter. Många ställer höga krav på sig själv och vissa upplever att de har svårt att säga nej till extra arbetsuppgifter. Konklusion: Arbetsstress upplevs olika från person till person. Att någon arbetat länge som distriktssköterska betyder inte att hen upplever mindre arbetsstress. / Background: People are affected differently by work stress. Especially as a new nurse, work stress can be more noticeable. An important task as a district nurse is to promote the patient's health. Then one's own health can easily be forgotten. Motive: Shifting from being a registered nurse to a community health nurse can be experienced as an identity crisis. One of the most common causes of long-term sick leave during 2016-2018 was stress. Therefore, it is important to highlight the work stress of the community health nurse. Aim: To investigate whether perceived self reported stress was related to how long you worked as a community health nurse Methods: A quantitative cross-sectional study with a convenience sample. The questionnaire used was “The Work Stress Questionnaire” (WSQ),where participants rated their experience of stress based on their work situation. 68 questionnaires were sent out to community health nurses in “Region Västerbotten”. Result: Comparisons have been made between those who worked as district nurses &lt;10 years and ≥10 years. The main findings of this study were that the majority of the participants felt that despite increased workload, they had time for their tasks. Many place high demands on themselves and some find it difficult to say no to extra work tasks. Conclusion: Work stress is experienced differently from person to person. The fact that someone has worked for a long time as a community health nurse does not mean that they experience less work stress.

Mental disorders are now the most common disorders for sick leave benefit and the second most common for long periods of sick leave. They are also the most common reason for receiving disability pensions. Long term work-stress or burnout is a prevalent cause of mental disorders and since it’s causes could be clinical or societal, there is a need to systematically address it from different perspectives. The aim of this thesis is to construct an overarching model that encompasses more than the medical side to help local authorities develop a mental health strategy for work-stress mental health illnesses. The work-stress mental health situation in Stockholm is addressed using a systems mapping approach to visualize the effect of future strategies of relevant institutions. Literature is reviewed to understand the national context of mental health in Sweden, identify relevant actors which affect work stress mental health and highlight their roles. This is then presented in a systems map through which the impact of policies can be shown across sub-systems. It is presented to several experts for validation which results in agreement on the accuracy and relevance of the model, identification of more sub-systems, actors that can be added to the model and the limitations of important actors such as occupational health centres and primary care. The exercise also entailed insights on how national and local level mental health policies could factor in the individuals’ resources and support employers with wellness and rehabilitation to counteract stress at workplace. / Psykiska störningar är nu de vanligaste sjukdomarna för sjukfrånvaro och de näst vanligaste under långa sjukperioder. De är också det vanligaste skälet för att få invaliditetspension. Långvarig arbetstress eller utbrändhet är en vanlig orsak till psykiska störningar och eftersom orsakerna kan vara kliniska eller samhälleliga finns det ett behov av att systematiskt ta itu med det ur olika perspektiv. Syftet med denna avhandling är att konstruera en övergripande modell som omfattar mer än den medicinska sidan för att hjälpa lokala myndigheter att utveckla en mentalhälsostrategi för psykiska sjukdomar i arbetet. Arbetsstressens mentalhälsosituation i Stockholm behandlas med hjälp av en systemkartläggningsmetod för att visualisera effekten av framtida strategier för relevanta institutioner. Litteraturen granskas för att förstå den nationella kontexten för psykisk hälsa i Sverige, identifiera relevanta aktörer som påverkar arbetsstress mental hälsa och belyser deras roller. Detta presenteras sedan i en systemkarta genom vilken effekterna av policyer kan visas över delsystemen. Det presenteras för flera experter för validering som resulterar i en överenskommelse om modellens noggrannhet och relevans, identifiering av fler delsystem, aktörer som kan läggas till modellen och begränsningarna för viktiga aktörer som arbetshälsocentraler och primärvård . Övningen innehöll också insikter om hur psykisk hälsopolitik på nationell och lokal nivå skulle kunna påverka individens resurser och stödja arbetsgivare med wellness och rehabilitering för att motverka stress på arbetsplatsen.