<p>Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer.</p><p>Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet. Det kan vara ett fattigdomsproblem och inte ett problem direkt relaterat till IPR.</p><p>Studien visar också att överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer på kommersiell väg sker i väldigt liten mån. Den överföring som sker är i majoritet till de ekonomiskt mest välbärgade u-länderna som Kina, Brasilien och Indien. Överföringen som sker via statligt stöd är likaså begränsad och går även den i huvudsak till länder som kommit relativt långt i sin utveckling. De mindre utvecklade u-länderna står i princip helt utan överföring av utsläppsminskande teknologier.</p>

Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkar immateriella rättigheter teknologiöverföring från Sverige till utvecklingsländer ur ett hållbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i ämnet samt intervjuer med relevanta parter som på ett eller annat sätt verkar inom området överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Studien visar att det finns två huvudsakliga perspektiv på hur IPR påverkar teknologiöverföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer. Det ena perspektivet är ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet är ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt på innovativ teknologi. Utvecklingsländer har inte råd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet. Det kan vara ett fattigdomsproblem och inte ett problem direkt relaterat till IPR. Studien visar också att överföring av utsläppsminskande teknologi från Sverige till utvecklingsländer på kommersiell väg sker i väldigt liten mån. Den överföring som sker är i majoritet till de ekonomiskt mest välbärgade u-länderna som Kina, Brasilien och Indien. Överföringen som sker via statligt stöd är likaså begränsad och går även den i huvudsak till länder som kommit relativt långt i sin utveckling. De mindre utvecklade u-länderna står i princip helt utan överföring av utsläppsminskande teknologier.

Made available in DSpace on 2017-07-10T17:37:22Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Andre_Luiz_Alves.pdf: 1293250 bytes, checksum: 5a9d56042aa0fbe04acf6487951e4e64 (MD5) Previous issue date: 2016-07-22 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The objective of this study was to evaluate both the agronomic performance of two common bean cultivars and the population ocorrence of the main crop pests, according to foliar fertilization with potassium silicate. Experiments were conducted from August to December 2014 and from March to June 2015, under field conditions, in the rural area of Assis Chateaubriand, Paraná, Brazil. A randomized block design was used in both experiments, in a 2 x 5 factorial design, with four replications. The first factor refers to common bean cultivars (IPR Campos Gerais and IPR Tuiuiú), and the second factor refers to the doses of potassium silicate (0.0, 250, 500, 750 and 1000 ml ha-1). The product used contained 0.9 p.v. SiO2 (90 grams per liter of water) and 18% K2O in its formulation, and was diluted in humic acid. In both experiments, doses of potassium silicate were applied during phenological growth stages V3, V4 e R5, R6, R7 and R8 of crops by using the same quantity established for each treatment. The foliar fertilization with potassium silicate did not influence the agronomic characteristics of common bean cultivars, in both crops. IPR Campos Gerais cultivar presented plant height, thousand grain weight and grain yield higher than IPR Tuiuiú cultivar for rainy season crop. IPR Tuiuiú cultivar presented higher grain yield for dry season crop. Foliar fertilization with potassium silicate decreased populational ocorrence of crop pests belonging to Hemiptera, Lepidoptera and Coleoptera orders / Este trabalho teve como objetivo avaliar o desempenho agronômico de duas cultivares de feijoeiro e a ocorrência populacional das principais pragas da cultura em função da adubação via foliar com silicato de potássio. Os experimentos foram conduzidos nos meses de agosto a dezembro de 2014 e nos meses de março a junho de 2015 em condições de campo no município de Assis Chateaubriand-PR, Brasil. O delineamento experimental utilizado foi o de blocos casualizados, em um esquema fatorial 2 x 5, com quatro repetições. O primeiro fator refere-se às cultivares de feijão (IPR Campos Gerais e IPR Tuiuiú) e o segundo fator refere-se às doses de silicato de potássio (0,0; 250; 500; 750 e 1000 ml ha-1). O produto comercial utilizado, continha 0,9 p.v. de SiO2 (90 gramas por litro de água) e 18% de K2O em sua formulação, sendo o produto diluído em ácido húmico. As doses de silicato de potássio foram aplicadas durante os estádios fenológicos V3, V4 e R5, R6, R7 e R8 da cultura em ambos experimentos, sendo utilizada a mesma quantidade do produto estabelecida para cada tratamento nos diferentes estágios fenológicos de aplicação. A adubação foliar com silicato de potássio não influenciou nas características agronômicas das cultivares de feijoeiro em ambas as safras avaliadas. A cultivar IPR Campos Gerais apresentou maior altura de plantas, peso de mil sementes e produtividade de grãos em relação a cultivar IPR Tuiuiú para a safra das águas e a cultivar IPR Tuiuiú apresentou maior produtividade de grãos na safra das secas. A adubação foliar com silicato de potássio proporcionou diminuição na ocorrência populacional das pragas que incidiram sobre a cultura pertencentes as ordens: Hemiptera; Lepdoptera e Coleoptera

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina. Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför. Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt. Uppsatsen grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på egna primärkällor. Primärkällorna består av fem intervjuer med personer verksamma i Shanghai med olika kopplingar till piratkopiering samt en enkätstudie riktad till svenska företag i Kina. Uppsatsen är starkt influerad av contingency theory (situationsteorin) som menar att hur företag bäst organiserar sig beror på hur företaget och klimatet det verkar i ser ut. Således angrips problemet genom att beskriva hur olika lands- och företagsspecifika faktorer inverkar på de svenska företagens förmåga att hantera piratkopiering. För att beskriva hur företagens olika mellanhavanden med exempelvis leverantörer och anställda inverkar på problemet kompletteras contingency theory med intressentmodellen. Det kommer att ta lång tid innan svenska företag kan åtnjuta samma juridiska skydd i Kina som Sverige idag erbjuder. Den kinesiska regeringen är åtminstone utåt sett lyhörd och välvilligt inställd, det som hindrar är bland annat protektionism, mutor och korruption. I takt med att kinesiska företag blir mer medvetna om skydd av immateriella rättigheter och antalet kinesiska patentansökningar ökar finns det mycket som talar för att utvecklingen går åt rätt håll. I väntan på att det rättsliga systemet utvecklas är det av stor vikt att de svenska företagen själva vidtar egna åtgärder. Möjligheterna ser olika ut för olika företag. Det är därför centralt att företagen analyserar situationen och utvecklar en piratkopieringsstrategi anpassat just efter deras företag.

<p>OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.</p><p>Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt. Uppsatsen grundar sig dels på en litteraturstudie, dels på egna primärkällor. Primärkällorna består av fem intervjuer med personer verksamma i Shanghai med olika kopplingar till piratkopiering samt en enkätstudie riktad till svenska företag i Kina.</p><p>Uppsatsen är starkt influerad av contingency theory (situationsteorin) som menar att hur företag bäst organiserar sig beror på hur företaget och klimatet det verkar i ser ut. Således angrips problemet genom att beskriva hur olika lands- och företagsspecifika faktorer inverkar på de svenska företagens förmåga att hantera piratkopiering. För att beskriva hur företagens olika mellanhavanden med exempelvis leverantörer och anställda inverkar på problemet kompletteras contingency theory med intressentmodellen.</p><p>Det kommer att ta lång tid innan svenska företag kan åtnjuta samma juridiska skydd i Kina som Sverige idag erbjuder. Den kinesiska regeringen är åtminstone utåt sett lyhörd och välvilligt inställd, det som hindrar är bland annat protektionism, mutor och korruption. I takt med att kinesiska företag blir mer medvetna om skydd av immateriella rättigheter och antalet kinesiska patentansökningar ökar finns det mycket som talar för att utvecklingen går åt rätt håll. I väntan på att det rättsliga systemet utvecklas är det av stor vikt att de svenska företagen själva vidtar egna åtgärder. Möjligheterna ser olika ut för olika företag. Det är därför centralt att företagen analyserar situationen och utvecklar en piratkopieringsstrategi anpassat just efter deras företag.</p>

The diploma thesis deals with the risks related to team building and management in company Profi FP, which offers financial advisory within its activities. The thesis is divided into three parts. The theoretical part is devoted to the professional description of selected topics related to the topic of the thesis. The following section focuses on the general characteristics of the company, the analysis of the current status of assembling and leading the teams, and analyzing the risks associated with leading and setting up the teams in the company. The last part deals with proposals for measures and team activities, which would eliminate or minimize the most risky factors and processes in leading and setting up teams, thus improving these processes in the selected company.

The diploma thesis focuses on the issue of human error in risk activities. The issue is examined at a company InfoTel, spol. s r. o. offering professional services in the construction and operation of telecommunication networks. The work is divided into three parts. The first part is aimed at obtaining theoretical background serving as a starting point for the subsequent analytical part. The analytical part concentrates on the characteristics of the selected company, organizational structure and work positions. It includes the analysis of corporate processes, contemplating the human factor, its activity and associated risks. The final part of the thesis is devoted to proposals for measures, focusing on prevention of human error in risk activities, leading to improvement of economic result in the selected company.

Diploma thesis focuses on the issue of proactive risk management in companies, using appropriate procedures and methods in the selected company. Thesis is divided into three parts. First part is focused on theoretical knowledge, which serves as a basis for the analytical part. The analytical part characterizes the selected company, organizational structure, job positions and key processes in the company, with a focus on proactive risk management. In the last part of the diploma thesis, measures for proactive risk detection are suggested.

The diploma thesis deals with proactive risk analysis in company X, which manufactures mainly meat products. The thesis is divided into 2 parts. The first part concentrates on theoretical knowledge including a list of methods suitable for risk analysis. This part also includes the introduction of the company, description of processes into the company, and actual risk management. The second part includes risk analysis with the IPR method and FMEA method. Based on the results of the applied methods, measures to minimize the identified risks are proposed at the end of the work.

Submitted by RAFAEL DOS SANTOS LIMA (rafaelsantosnatureza@yahoo.com.br) on 2018-04-13T13:55:33Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Rafael_9_Banca_ 5 3_FINALcom ficha.pdf: 1446594 bytes, checksum: 32e7e796d1433450c73715d155faef1b (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Lucia Martins Frederico null (mlucia@fca.unesp.br) on 2018-04-16T11:46:32Z (GMT) No. of bitstreams: 1 lima_rs_me_botfca.pdf: 1426623 bytes, checksum: a5bfebbdd6fbee2ca22ec77b48e3cf2d (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-16T11:46:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 lima_rs_me_botfca.pdf: 1426623 bytes, checksum: a5bfebbdd6fbee2ca22ec77b48e3cf2d (MD5) Previous issue date: 2018-02-16 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / A necessidade de preservação e uso racional da água é notória e pertinente. Esta reeducação também está associada ao uso de fontes alternativas, como a utilização de efluentes tratados (águas residuárias), para fins menos nobres, ou seja, aqueles nos quais não se requer água potável. É importante estudar o uso de novos insumos com potencial agrícola, onde a aplicação de águas de qualidade inferior à potável pode se tornar uma alternativa promissora para a obtenção de nutrientes e de água para as plantas de forma econômica e com menos impactos ambientais. Conhecendo a importância e necessidade do reuso da água e uso de efluentes na agricultura, este trabalho teve como objetivo geral, analisar o efeito das macrófitas lemnáceas no polimento de águas residuárias, bem como o uso dessa água na irrigação da cultura do feijão. O experimento foi realizado em casa de vegetação não climatizada no Departamento de Solos e Recursos Ambientais da FCA, UNESP, na cidade de Botucatu – SP. O cultivar utilizado foi o feijão IPR Andorinha e a macrófita aquática lamnácea utilizada foi a espécie Lemnas minor. Observou-se no presente experimento a remoção de 59% dos sólidos totais (ST) presentes na água residuária, podendo afirmar que esta redução está associada à hidrólise da matéria orgânica particulada, sedimentação e usos de macrófitas lamnáceas. No presente trabalho obtive-se uma redução de 74% na demanda química de oxigênio (DQO) em um tempo de detenção hidráulica (TDH) de 10 dias. A utilização de Lemnas minor no presente experimento foi significativa e eficaz no polimento da água residuária, pois a removeu 86% de fósforo (P). A irrigação com água residuária teve efeito significativo (p ≤ 0,05) no conteúdo de macro e micronutrientes no feijão, indicando que esta cultura tem capacidade de absorver e tolerar a utilização na irrigação de água residuária com e sem polimento. O índice de cor verde das folhas foi significativamente maior (p ≤ 0,05), aproximadamente 17,10%, no tratamento irrigado com água residuária com polimento em relação ao irrigado com água de abastecimento (potável). Enquanto que a água residuária sem polimento se assemelhou a ambas as formas de irrigação anteriores.