Titel: Internationella relationer i innovativa miljöer – en fallstudie av Mjärdevi Science Parks internationella arbete Författare: Sergio Quiñones Adress: Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna | sergio.quinones@gmx.com Kurs: Kandidatuppsats i marknadsföring, EFO 225 Handledare: Angelina Sundström Problem: Hur kan svenska Science Parks genom internationella relationer utveckla sina processer och tjänster för att bättre stödja kunskapsutbyte och kommersialisering av innovationer? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mjärdevi Science Parks internationella arbete ur ett marknadsföringsperspektiv. Metod: Kvalitativ fallstudie. Slutsatser: Mjärdevi Science Park arbetar internationellt för att främja regional tillväxt. Genom regional tillväxt bidrar man även till att öka Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Parkens motor och drivkraft är entreprenörerna och företagarna. Mjärdevi samarbetar och är engagerad i den globala organisationen IASP, Science Parks i andra länder, Exportrådet, företag och ambassader. Fallföretaget etablerar nya relationer främst genom sitt redan existerande internationella nätverk. Relationerna utvecklas genom att skapa aktiviteter som är ömsesidigt värdeskapande för parkerna, regionerna och företagen. Parkens styrelse har haft en uttalad nätverksbaserad strategi och handlingsplan som även inkluderat det globala perspektivet. Denna studie har visat att Mjärdevis strategiska och operativa arbete till stor del bygger på nätverksfilosofin. I sitt nätverk arbetar Mjärdevi både med att sprida operativ kunskap och att skapa erfarenhetsbaserad kunskap inom ramen för dessa aktiviteter. Nyckelord: science parks, innovationssystem, innovation, internationell, internationalisering, globalisering, samarbete, samverkan, relationer, relationsmarknadsföring, utbyte, företagsnätverk, affärsnätverk. / Title: International Relations in Innovative Environments - a Case Study of Mjärdevi Science Park's international work Author: Sergio Quiñones Address: Skrinnarvägen 7, 633 59 Eskilstuna, Sweden | sergio.quinones@gmx.com Course: Bachelor Thesis in Marketing (EFO 225) Tutor: Angelina Sundström Problem: How can the Swedish Science Parks through international relations develop their processes and services to better support knowledge sharing and commercialization of innovations? Purpose: The purpose of this study is to describe Mjärdevi Science Park's international work from a marketing perspective. Method: Qualitative Case Study. Conclusions: Mjärdevi Science Park works internationally to promote regional growth. The regional growth also contributes to Sweden's growth and competitiveness. The Parks engine and driving force are its entrepreneurs and businesses. Mjärdevi cooperates with the global organization IASP, Science Parks in other countries, the Swedish Trade Council, businesses and embassies. The case company establishes new relationships primarily through its existing international network. Relationships are developed by creating activities that are of mutual value creation for parks, regions and companies. The board of Mjärdevi Science Park has had an explicit network-based strategy and action plan that also included the global perspective. This study has shown that Mjärdevis strategic and operational work is based mainly on the network philosophy. Mjärdevi uses its network both to disseminate operational knowledge and to create experience-based knowledge within the framework of these activities. Keywords: science parks, innovation systems, innovation, international, globalization, cooperation, collaboration, relations, relationship marketing, exchange, business networks.

Die Arbeit untersucht die Rolle des Wissens- und Technologietransfers in nationalen Innovationssystemen und insbesondere im Innovationsprozess. Bisher vorliegende Arbeiten zu diesem Thema behandeln entweder den Wissens- und Technologietransfer als einen eigenständigen Prozeß oder den Aufbau nationaler Innovationssysteme. Die Verbindung beider Konzepte ist Gegenstand der Arbeit.

Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva. / Idélab is a government financed and non-commercial incubator within Mälardalen University. Their main objective is to give developing support to idea holders and entrepreneurs who have a direct connection to the university. The majority are students that rarely have experience regarding product- and business development. The students need, ambition and knowledge differs when they enter the incubator. Idélab is challenged with adapting their processes to satisfy everyone, and to do so with reasonable resources. Instead of finding out whether or not Idélab can increase the number of successful and growing companies, the dissertation gives the notion that an operational strategy rather be further developed. The organization needs to map out and categorize their users with focus on need and direction. Therefore the recommendation is to redefine the vision and internal as well as external goals. This could help to clarify their own definition of what success and sustainable growth means to their users and themselves.

Bakgrund: Fastighetsbranschen klassificeras som en stabil bransch med fastigheter som fortsatt kommer behöva driftas och förvaltas, vilket har lett till få incitament att driva innovation i branschen. Spridningen av innovationer i branschen utgör en brist, även om tillgänglighet av innovationsmöjligheter finns. Medvetenhet om nödvändigheten av innovation inom fastighetsbranschen har dock ökat under de senaste decennierna, vilket har lett till att fastighetsbolagen gjort satsningar på att driva innovation i högre grad. Innovationsarbetet i fastighetsbranschen påverkas av flera externa och interna faktorer. Här råder det en kunskapslucka, då innovationsprocessen i fastighetsbranschen inte är tillräckligt studerat.   Syfte och Frågeställningar: Studiens syfte är att med hjälp av en komparativ studie utforska skillnader och likheter i olika fastighetsbolags innovationsarbete. För att besvara detta syfte har följande frågeställningar använts: “Vad är drivkraften till innovation för fastighetsbolagen inom branschen?” samt “Hur ser processen ut för innovationsskapande för aktörer inom fastighetsbranschen och finns det några skillnader samt likheter?”  Metod: Denna kvalitativa studie har en abduktiv ansats eftersom studiens teoretiska ramverk har utformats utifrån förintervjuer och en litteraturstudie. Empiriska data har samlats in genom primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med fem olika fastighetsbolag vilka sedan har analyserats med en tematisk analysmetod.  Slutsats: Vad som driver innovation inom branschen visade sig vara följande områden: omvärldsanalys, hållbarhet, kunder, samarbeten samt intern vilja och drivkraft. Processen för innovationsskapande för de olika bolagen ser olika ut och processerna är individuella för bolagen. Bolagen har flertalet likheter i sina innovationsprocesser med tanke på medarbetarnas involvering, pilotprojekt och hur de mäter om en innovation har uppnått sitt syfte. Olikheter i processerna grundar sig ofta i initiativet till varför bolaget bedriver innovation och hur innovationsprocessen startas. Studien tyder på att de finns olika samarbets-nätverk kopplat till innovation. Samarbetet inom branschen är en viktig komponent i bolagens innovationsprocess och driver innovation i branschen. Ur intervjudatan framkommer det att hinder för branschen framför allt är den stora kapitalintensiteten och att incitament till innovation saknas på grund av den stabila konjunkturen i branschen. / Introduction: The real estate industry classifies as a stable industry with properties that will still need to be operated and managed, which led to few incentives to drive innovation in the industry. The spread of innovations in the industry constitutes a deficiency, even though there is an availability of innovation opportunities. Awareness of the necessity of innovation in the real estate industry has increased in recent decades which has led real estate companies to make efforts in pursuing innovation to a greater degree. The innovation work in the real estate industry is affected by several external and internal factors. There is a knowledge gap here because the innovation process in the real estate industry has not been sufficiently studied.   Purpose and research questions: The purpose of the thesis is to explore differences and similarities in the innovation work of different real estate companies through a comparative study. To answer this purpose, the research questions used are: “What are the driving forces for innovation for real estate companies in the industry?” and “What does the process look like for innovation creation for players in the real estate industry and are there any differences and similarities?”.   Method: This qualitative study has an abductive approach, which has meant that the study has designed a theoretical frame of reference based on preliminary interviews and a literature review. This qualitative study has an abductive approach. The empirical data has been collected through primary data in the form of semi-structured interviews with five different real estate companies which then have been analysed using a thematic analysis method.   Conclusion: What drives innovation in the industry turned out to be the following areas: external analysis, sustainability, customers, collaborations, and internal will and drive. The process of creating innovation for the different companies looks different and the processes are individual for the companies. The companies have several similarities in their innovation processes in terms of employee involvement, pilot projects, and how they measure whether an innovation has achieved its purpose. Differences in the processes are often based on the initiative for why the company conducts innovation and how the innovation process is started. The study indicates that there are various collaborative networks linked to innovation. Collaboration in the industry is an important component in the companies' innovation process and drives innovation in the industry. The interview data shows that obstacles for the industry are primarily the large capital intensity and that incentives for innovation are lacking due to the stable economic situation in the industry.

Die Arbeit untersucht die Rolle des Wissens- und Technologietransfers in nationalen Innovationssystemen und insbesondere im Innovationsprozess. Bisher vorliegende Arbeiten zu diesem Thema behandeln entweder den Wissens- und Technologietransfer als einen eigenständigen Prozeß oder den Aufbau nationaler Innovationssysteme. Die Verbindung beider Konzepte ist Gegenstand der Arbeit.

This study explores the basic social conditions for high-quality university research, and focuses on research in science and technology in Sweden. Swedish research policy has adopted more of a market perspective on academic research and its role in society. This has meant the promotion of competition between researchers, increased focus on efficiency at universities, and attempts to make academia harmonize more with industry and other actors. How do such policies affect the variety of perspectives within the academic system? How do they affect the positions and identities of individual academics? These issues are discussed through the concept of "relational tensions". Relational tensions refer to social strains arising when interacting actors have different perspectives. Relational tensions can stimulate creativity, but may also cause unproductive conflicts. The discussion is underpinned by interviews with university researchers and a case study of Uppsala BIO-X, a program to commercialize university research in biotechnology. Typical cases of relational tensions are identified. These concern both interpersonal relations and differences between organized science and industry. A notable observation concerns potential frustration of individual academics, as competition and efficiency tends to make their positions and identities more contested. Researchers cope with relational tensions in three identified ways: socialization, seclusion, and lateral authority. Socialization is natural and often necessary, but reduces the variety of perspectives. Seclusion serves to retain variety and independence, but reduces interaction with others. Lateral authority is to formally or informally lend a researcher more authority, which improves the chance of maintaining a variety of perspectives without reducing interaction. The sustained usefulness of academic research arguably depends on its ability to foster and communicate a variety of perspectives. Hence, (i) promoting lateral authority seems fruitful within academia and in relations between academia and industry, and (ii) encouraging competition and efficiency may to some extent be counterproductive. / Research Excellence and Science-Based Industrial Systems