Inkubatorer definieras av National Business Incubation Association som en ’dynamisk process för utveckling av människor, affärer och företag. Inkubatorn bistår entreprenören med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice’. I detta examensarbete ger vi en historisk tillbakablick och en överblick över inkubatorer verksamma i Sverige. Genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett antal svenska inkubatorer, som skiljer sig vad beträffar storlek, regional tillhörighet och anknytning till universitet, ger vi en bild av var svenska inkubatorer befinner sig idag och vilka framgångsfaktorer som de själva identifierar. Som viktiga exempel på framgångsfaktorer för svenska inkubatorer har vi identifierat ett stort flöde av innovativa idéer med marknadspotential, en väldefinierad process att sålla fram och renodla nya företagsidéer med möjlighet att nå framgång på marknaden, erbjudande av lokaler till inkubatorföretagen som underlättar att verksamheten kommer igång och skapar förutsättningar för ett socialt nätverk mellan de nystartade bolagen, ett välutvecklat nationellt nätverk och goda kontakter med näringsliv, finansiärer och myndigheter och ett välutvecklat internationellt kontaktnät för att tidigt i produktutvecklingen nå marknader utanför Sverige. Som förslag på vidareutveckling av de svenska inkubatorerna tas bl.a. upp behovet av en övergripande offentlig strategi, bättre driftfinansiering, framgångsrika inkubatorer, nya vägar för att skapa riskvilligt kapital till de nystartade inkubatorbolagen och ett bättre system för entreprenörskapsmatchning, där bra idéer kombineras med rätt personer som har förutsättningar att ta innovationer till marknaden både i Sverige och internationellt.

Problembakgrund: I Sverige är entreprenörsandan stark och genom politiska beslut främjas denna anda ytterligare. Entreprenörskap kan driva ett lands ekonomi framåt vilket gör att den har fått en större plats i det nationalekonomiska rummet. Entreprenörer befinner sig idag i en svår position då de själva ska hålla företaget levande. För att öka chansen för överlevnad kan de ta hjälp av företagsinkubatorer vilka ger vägledning för nystartade företag.                                                     Problemdiskussion: Självledarskap är en viktigt kunskap för entreprenörer att ha med sig ut på marknaden. Det handlar om att byta ut ineffektiva mot effektiva beteenden för att uppnå framgång i företaget. Det är därför väsentligt för företagsinkubatorer att stimulera inlärningen av självledarskap hos entreprenörerna.    Avgränsningar: I uppsatsen görs en avgränsning till att undersöka hur företagsinkubatorn HighFive arbetar för att stimulera självledarskap hos entreprenörer. Begreppet framgång kommer inte att mätas eller identifieras. En ytterligare avgränsning som görs i studien är att det enbart är det beteendefokuserade självledarskapet som behandlas.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur en företagsinkubator arbetar för att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer. Studien avser att bidra med en beskrivning av hur självledarskap stimuleras i nystartade företag utifrån ett antal framtagna teman. Vidare är syftet att utveckla begrepp i form av teman som är centrala för hur inkubatorer kan stimulera entreprenörers självledarskap.   Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts på företagsinkubatorn HighFive genom semistrukturerade intervjuer med tre av företagets affärsutvecklare samt fyra entreprenörer som befinner sig eller har genomgått inkuberingsprocessen.     Slutsats: Slutsatser som kan dras är att företagsinkubatorn inte aktivt arbetar med att stimulera självledarskap. Däremot utför de aktiviteter som uppmuntrar till användning av självledarskap även om det inte sker medvetet. En annan slutsats som kan dras är att entreprenörerna hade gynnats av stimulans av självledarskap. Den sista slutsatsen är att affärsutvecklarna själva måste förbättra sitt eget självledarskap.    Förslag till framtida forskning: Vår studie syftar till att beskriva hur en företagsinkubator arbetar med att stimulera självledarskap hos sina entreprenörer då det är ett första steg till att förklara varför de gör det. Författarna anser därför att en studie med ett förklarande syfte är något för framtida forskning. De kommer kunna använda den genomförda studien som en grund för att gå vidare i forskningen. Att undersöka hur framgångar kan identifieras och realiseras efter användning av självledarskap i en företagsinkubator är ett annat bidrag till framtida forskning. Även en studie med den inriktningen kan använda vår studie som en grundpelare.   Nyckelord: Självledarskap, Företagsinkubator, Stimulera

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna.   Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och baserade på teorier om viktiga kompetenser ett akademisk spinoff-företag bör inneha, samt vilka olika faser av utveckling ett sådant företag går igenom. Vi har undersökt kompetenserna genom ett resource based view, där vi sett kompetenser som immateriella resurser som skapar fördelar för företagen om de innehar dem.   De resultat vi erhöll och de slutsatser vi dragit är att som väntat fanns inom utbildningen ingen källa till affärsmässig kompetens, den kompetens som funnits hos grundaren har i så fall kommit genom erfarenheter från annat håll än genom akademien. I samband med att akademiska spinoff-företag erhåller en större mängd kapital från investerare eller finansiärer så införskaffar de ofta den stora delen av sin affärsmässiga kompetens genom rekrytering av personal. Detta görs dock ofta i för stor utsträckning eller i ett för tidigt skede och kan ha som resultat att företaget är tvungen att göra nedskärningar av den nyligen erhållna personalen.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka hinder och motsättningar som rådgivare och forskare upplever i forskningskommersialiseringsprocessen inom högskolenära inkubatorer. Studien bör ses som en förstudie för att i ett senare skede kunna skapa en effektiv innovationsprocessmodell för högskolenära inkubatorer. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett innovationstekniskt perspektiv med hjälp av teorier om bland annat inkubatorer, innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap. Resultatet visar att det finns ett antal kulturkrockar som medför risk för att rådgivare och forskare talar förbi varandra. Andra hinder och motsättningar i forskningskommersialiseringsprocessen är skillnader i språkbruk, forskarens multipla roller, uppfattningar om arbetstempo samt att matchningen mellan entreprenör och forskare är svårorganiserad och tidskrävande. / This essay seeks to examine which obstacles and oppositions business coaches and researchersexperience in the research commercialization process in university business incubators. This studyshould be seen as a pre-study with the intention of contributing to later on building a newinnovation process model for university business incubators. Essay questions have been examinedfrom the perspective of innovation technology and are linked to theories about incubators,innovation processes and academic entrepreneurship. The result is that there is a number of culturalclashes that brings along a risk for misunderstandings between business coaches and researchers.Other obstacles and oppositions in the research commercialization process is differences inlinguistic use, the multiple roles of the researcher, interpretation of working pace and also that thematching between researcher and entrepreneur is time-consuming and hard to organize.

Open innovation is a term that has become popularised over the years, due to changes in how business is done as a result of globalisation and digital transformation. Efforts are being made by incumbent companies to collaborate with external parties to a greater extent, and at the same time, the startup landscape has contributed with new technologies and innovations that in some cases have disrupted markets. A collaboration between large companies and startups can bring about positive synergies since these two types of organisations are different and have the possibility to complement each other. This master thesis looks into the outside-in model of open innovation, specifically examining corporate accelerator programs and incubation hubs from a startup perspective. The following research explores what key services that are offered within these corporate programs and how they can be improved according to startups that have previously partaken in them. This research is a qualitative study with an abductive approach. As part of the research, 10 semi-structured, in-depth interviews were held with representatives from a variety of startups. The major services desired by the interviewees to be included in corporate-run startup programs range from access to internal and external networks to putting more focus on a variety of funding alternatives. Early-stage startups expressed the desire of receiving help with understanding their market and customers. The key improvement areas brought up by the startup companies included the presence of internal champions that can help speed up certain processes and act as a facilitator for important meetings. Many startups point to the importance of having the influence to customize their program experience. In addition, accelerator and incubator employees with previous entrepreneurial experience are considered very helpful by the startups since they can grasp the struggles of the startup in a better way. Furthermore, to have more financing opportunities is desirable. / Genom åren har öppen innovation blivit alltmer populariserad,på grund av förändringar i hur affärer görs till följd av globalisering och digital transformation. Stora företag satsar i större utsträckning på att samarbeta med externa parter, och samtidigt har startup ekosystemet bidragit till ny och radikal teknologi och innovationer som har rubbat vissa marknader. Ett öppen innovation-samarbete mellan ett stort företag och en startup kan bidra positiva synergier eftersom dessa två typer av organisationer är olika och har möjlighet att komplettera varandra. Detta examensarbete undersöker den så kallade outside-in modell för öppen innovation, mer specifikt undersöks företagsacceleratorer och företagsinkubatorer från ett startup-perspektiv. Följande forskning undersöker vilka nyckeltjänster som erbjuds inom dessa företagsprogram och hur de kan förbättras enligt startups som tidigare har deltagit i dem. Denna studie är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Som en del av forskningen hölls 10 semistrukturerade djupintervjuer med representanter från en rad olika startups. De viktigaste tjänsterna som eftertraktas av intervjuobjekten som del av företagsacceleratorer och företagsinkubatorer gäller tillgång till interna och externa nätverk, som i sin tur kan förse tillgång till flera olika finansieringsalternativ. Startups som befinner sig i en tidig utvecklingsfas uttryckte en önskan att få hjälp med att förstå deras marknad och kunder. Förbättringsområden som identifierades av startupföretagen omfattar förekomsten av internal champions, som kan hjälpa till att påskynda vissa processer och som kan facilitera viktiga möten. Många startups pekar på vikten av att ha inflytande över att anpassa sin programupplevelse. Dessutom är accelerator- och inkubatormedarbetare med tidigare entreprenöriell erfarenhet väldigt eftertraktade, eftersom de kan förstå sig på startupföretagen på ett bättre sätt. Vidare, är det önskvärt att ha fler finansieringsmöjligheter.

Idélab är en statligt finansierad och icke-kommersiell inkubator inom Mälardalens högskola. Deras huvudsakliga uppdrag är att ge utvecklande stöd till idéägare och entreprenörer som har en direkt koppling till högskolan. Majoriteten är studenter som sällan har erfarenhet kring produkt- och affärsutveckling. Behov, ambition och kunskap hos studenterna skiljer sig när de kommer till inkubatorn. Idélab utmanas i att anpassa sina processer till att tillfredsställa alla, och att göra det med skäliga resurser. Istället för att ta reda på ifall Idélab kan öka antalet framgångsrika tillväxtbolag, ger uppsatsen en uppfattning om att verksamhetsstrategin bör vidareutvecklas. Verksamheten behöver mer djupgående kartlägga och kategorisera sina användare utifrån deras behov och inriktning. Därmed är rekommendationen att omformulera vision och interna samt externa mål. Detta skulle kunna förtydliga deras egen definition av vad framgång och hållbar tillväxt betyder för just deras användare och dom själva. / Idélab is a government financed and non-commercial incubator within Mälardalen University. Their main objective is to give developing support to idea holders and entrepreneurs who have a direct connection to the university. The majority are students that rarely have experience regarding product- and business development. The students need, ambition and knowledge differs when they enter the incubator. Idélab is challenged with adapting their processes to satisfy everyone, and to do so with reasonable resources. Instead of finding out whether or not Idélab can increase the number of successful and growing companies, the dissertation gives the notion that an operational strategy rather be further developed. The organization needs to map out and categorize their users with focus on need and direction. Therefore the recommendation is to redefine the vision and internal as well as external goals. This could help to clarify their own definition of what success and sustainable growth means to their users and themselves.