Global ETD Search

1	Den arkeologiska kommunikationen och den privilegierade arkeologen / The Archeaological Communication and the privileged archaeologist. Rebecka, Engström January 2017 (has links) Archaeology is a popular subject that is often depicted in popular media. Archaeology is also an academic field that contributes to national and individual identities. Therefor archaeologists conducting research need to be aware of the political and ethical implications their work may have. This essay presents and discuss previous research done about archaeologists and their communication efforts. Moreover, the essay also presents scientist communication goals and tries to discuss it in relation to Uppsala University’s and the department of Archaeology and Ancient History goals and guidelines. The discussion is based largely on a survey made by the author. Questions discussed are: who should write about archaeology? Would a better communication create a more “correct” use of history? Who has the right to write about archaeology? Is Uppsala University’s goals in line with how the scientist perceive and conduct their communication mission? The essay is based on previous research and a survey conducted by the author. The survey was sent to eight archaeology professors active at Campus Gotland, Uppsala university. Five responded to the survey. The method used in the essay is comparative literature analysis. The result of the survey is discussed in relation to Uppsala university and departments goals. The essay shows that archaeologists need more time to be able to conduct their communication goals more efficient and at a higher volume than present. The essay also states that archaeologists often have other work-related priorities than communication with the adjacent society. Kommunikation tredje uppgiften förmedling forskning arkeologer Publik arkeologi Communication university archaeologist media scientist Public archaeology Archaeology Arkeologi
2	Forskningskommunikation i praktiken : Landstinget i Jönköpings län och den tredje uppgiften Hansson Green, Ulla January 2013 (has links) Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation. Forskningskommunikation den tredje uppgiften samverkansuppgiften public relations strategisk kommunikation Landstinget i Jönköpings län
3	”Jag skriver begripligt” : hur, varför och till vem förmedlas forskningen? / ”Understanding what I write” : How, why and for whom is research presented? Almqvist, Elin, Winquist, Emma January 2002 (has links) <p>"Understanding what I write" is a study of university-scientists’ work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these.</p> / <p>"Jag skriver begripligt "är en studie av universitetsforskares arbete med forskningsinformation med utgångspunkt i pedagogisk teori. Det empiriska materialet är insamlat i form av en enkät och ett flertal intervjuer med forskare på Sveriges tio universitet, under tidsperioden första november 2000 till sista januari 2001. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka metoder forskare använder för att sprida sin kunskap till det omgivande samhället och vilka möjligheter det finns att förbättra dessa.</p> Interdisciplinary studies Forskningsgestaltning gestaltning av vetenskap tredje uppgiften forskningsinformation Researchinformation Science-information Pedagogy Inquiry Interviews qualitative media-analysis TVÄRVETENSKAP INTERDISCIPLINARY RESEARCH AREAS TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN
4	”Jag skriver begripligt” : hur, varför och till vem förmedlas forskningen? / ”Understanding what I write” : How, why and for whom is research presented? Almqvist, Elin, Winquist, Emma January 2002 (has links) "Understanding what I write" is a study of university-scientists’ work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these. / "Jag skriver begripligt "är en studie av universitetsforskares arbete med forskningsinformation med utgångspunkt i pedagogisk teori. Det empiriska materialet är insamlat i form av en enkät och ett flertal intervjuer med forskare på Sveriges tio universitet, under tidsperioden första november 2000 till sista januari 2001. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka metoder forskare använder för att sprida sin kunskap till det omgivande samhället och vilka möjligheter det finns att förbättra dessa. Interdisciplinary studies Forskningsgestaltning gestaltning av vetenskap tredje uppgiften forskningsinformation Researchinformation Science-information Pedagogy Inquiry Interviews qualitative media-analysis TVÄRVETENSKAP Social Sciences Interdisciplinary
5	Upper echelon, cluster development and performance : A study of governance and shared value strategy in Swedish institutions of higher education / Upper echelon, klusterutveckling och prestation : En studie kring styrning och shared value-strategi i svenska universitet och högskolor Urzander, Jakob, Larsson, Mårten January 2015 (has links) Background: The "introduction of new public management" in institutions of higher education has brought a measurement-minded form of governance based on "doing more with less". At the same time, universities have increasingly become institutions where documentation proving the conformation to norms of society is more important than the actual outcomes of the organization. A more viable strategic mind set based on the core goals of higher education is therefore required in order to increase the congruence between stated goals and outcomes. Purpose: The purpose of this thesis is to explore how the demographics in boards and top management teams in higher education affect performance through the mediating role of cluster development. Method: This thesis has an abductive research approach as we emanate not only from previous theoretical discussions on public governance, upper echelon and cluster development, but also from a qualitative pilot study where we explore the cluster development concept in the university context. Our quantitative study is a cross-sectional study based on partly a survey sent to most directors and managers in higher education in Sweden, and partly independent data collection from financial reports and other sources. Results and conclusion: The results are based on a small sample with few observations which imply that we cannot draw strong conclusions based on our statistical findings. We can however discern different indications of relationships between certain demographic diversity factors in boards and top management teams and certain aspects of cluster development. There are however mixed indications regarding the relationship between cluster development and university performance. / Bakgrund: Införandet av new public management i universitet och högskolor har fört med sig ett mätningsfokuserat styre som bygger på "att göra mer med mindre". Samtidigt har lärosätena allt mer blivit institutioner där dokumentation som styrker samhällets krav är viktigare än det faktiska utfallet i organisationen. En mer livskraftig strategisk utveckling som baseras på de verkliga målen för högre utbildning krävs därför för att öka kongruensen mellan uppsatta mål och utfall. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur demografiska egenskaper i styrelser och ledningsgrupper inom universitet och högskolor påverkar prestation genom klusterutveckling. Metod: Denna uppsats har en abduktiv forskningsansats eftersom vi inte endast utgår ifrån tidigare teoretiska diskussioner om offentlig styrning, upper echelon och klusterutveckling, men också från en kvalitativ förstudie där vi utforskar klusterutveckling i universitetssammanhang. Vår kvantitativa studie är en tvärsnittsstudie baserad på dels en enkät som skickats till de flesta styrelseledamöter och medlemmar i ledningsgrupper i alla svenska universitet och högskolor i Sverige. Den är även dels baserad på självständig datainsamling från årsredovisningar och andra källor. Resultat och slutsats: Resultaten baserar sig på ett litet urval med få iakttagelser vilket innebär att vi inte kan dra säkra slutsatser utifrån våra statistiska analyser. Vi kan dock urskilja olika indikationer på samband mellan vissa demografiska mångfaldsfaktorer i styrelser och ledningsgrupper och vissa aspekter av klusterutveckling. Det finns dock blandade resultat om förhållandet mellan klusterutveckling och universitetens och högskolornas prestation. upper echelon cluster development performance education university board top management team diversity network networking public public organizations public institutions governance shared value strategy new public management science outreach consociation composition upper echelon kluster prestation utblidning universitet högskolor styrelse ledning mångfald nätverk nätverkande offentlig verksamhet offentliga organisationer styrning shared value värdeskapande strategi new public management tredje uppgiften samverkan sammansättning
6	Working Together : Exploring Relational Tensions in Swedish Academia Fridholm, Tobias January 2010 (has links) This study explores the basic social conditions for high-quality university research, and focuses on research in science and technology in Sweden. Swedish research policy has adopted more of a market perspective on academic research and its role in society. This has meant the promotion of competition between researchers, increased focus on efficiency at universities, and attempts to make academia harmonize more with industry and other actors. How do such policies affect the variety of perspectives within the academic system? How do they affect the positions and identities of individual academics? These issues are discussed through the concept of "relational tensions". Relational tensions refer to social strains arising when interacting actors have different perspectives. Relational tensions can stimulate creativity, but may also cause unproductive conflicts. The discussion is underpinned by interviews with university researchers and a case study of Uppsala BIO-X, a program to commercialize university research in biotechnology. Typical cases of relational tensions are identified. These concern both interpersonal relations and differences between organized science and industry. A notable observation concerns potential frustration of individual academics, as competition and efficiency tends to make their positions and identities more contested. Researchers cope with relational tensions in three identified ways: socialization, seclusion, and lateral authority. Socialization is natural and often necessary, but reduces the variety of perspectives. Seclusion serves to retain variety and independence, but reduces interaction with others. Lateral authority is to formally or informally lend a researcher more authority, which improves the chance of maintaining a variety of perspectives without reducing interaction. The sustained usefulness of academic research arguably depends on its ability to foster and communicate a variety of perspectives. Hence, (i) promoting lateral authority seems fruitful within academia and in relations between academia and industry, and (ii) encouraging competition and efficiency may to some extent be counterproductive. / Research Excellence and Science-Based Industrial Systems Economic geography Relational tensions Academic research Academic entrepreneurship Research commercialization Creativity Creative milieus Innovation Innovation systems Trust Authority Research policy Triple helix Biotechnology Swedish research Universities Expertise Professionalism Professions Research collaboration Collaborations Research funding Ekonomisk geografi Relationella spänningar Akademisk forskning Akademiskt entreprenörskap Forskningskommersialisering Kreativitet Kreativa miljöer Innovation Innovationssystem Tillit Auktoritet Forskningspolitik Trippel helix Bioteknik Svensk forskning Universitet Expertis Professioner Professionalism Samverkan Tredje uppgiften Forskningsfinansiering Human geography, economic geography Kulturgeografi, ekonomisk geografi

1

Page generated in 0.0673 seconds