<p>Detta examensarbete är en studie kring hur säkerhetsaspekter för web services hanteras inom fastighetsautomationsbranschen utifrån W3C:s riktlinjer. W3C är en organisation som godkänner och administerar nya Internetstandarder. Dessa riktlinjer omfattar säkerhet inom web services, men kan även fungera som en mall för både utveckling och användning. Dessa riktlinjer låg till grund för de intervjufrågor som skapades för undersökningen. Undersökningen genomfördes på sex organisationer med en intervjustudie, på grund av arbetets begränsningar användes telefonintervjuer.</p><p>Studien syftar till att ge en närmare inblick i säkerhetstänkandet samt de för- och nackdelar som kan associeras till web services, samt utvecklingen av tekniken inom fastighetsautomationsbranschen.</p><p>Studien visar att synen på säkerheten och tillämpningarna skilde sig mellan organisationerna och att riktlinjerna inte direkt kunde uppfyllas. Orsaken till detta är skillnaderna mellan organisationerna. Det framkom att det fanns stora potentiella fördelar med web services och organisationerna tror att utvecklingen av web services inom branschen kommer att öka.</p>

Detta examensarbete är en studie kring hur säkerhetsaspekter för web services hanteras inom fastighetsautomationsbranschen utifrån W3C:s riktlinjer. W3C är en organisation som godkänner och administerar nya Internetstandarder. Dessa riktlinjer omfattar säkerhet inom web services, men kan även fungera som en mall för både utveckling och användning. Dessa riktlinjer låg till grund för de intervjufrågor som skapades för undersökningen. Undersökningen genomfördes på sex organisationer med en intervjustudie, på grund av arbetets begränsningar användes telefonintervjuer. Studien syftar till att ge en närmare inblick i säkerhetstänkandet samt de för- och nackdelar som kan associeras till web services, samt utvecklingen av tekniken inom fastighetsautomationsbranschen. Studien visar att synen på säkerheten och tillämpningarna skilde sig mellan organisationerna och att riktlinjerna inte direkt kunde uppfyllas. Orsaken till detta är skillnaderna mellan organisationerna. Det framkom att det fanns stora potentiella fördelar med web services och organisationerna tror att utvecklingen av web services inom branschen kommer att öka.

För att uppnå Sveriges miljömål begränsad klimatpåverkan behöver åtgärder göras för att minska energianvändningen inom bostads- och servicesektorn, vilken stod för drygt en tredjedel av Sveriges totala energianvändning år 2014. Dålig styrning av värme-, ventilations- och kylsystem är ofta en bidragande orsak till onödigt hög energianvändning inom hushåll och lokalbyggnader. Med hjälp av fastighetsautomation samlas byggnadens tekniska system i ett styr- och övervakningssystem, vilket kan användas för att optimera styrningen. Dock är marknaden för fastighetsautomation dåligt kartlagd och information saknas angående styrsystemens funktioner och användningsområden. Rapporten inleds med grundläggande teori för att skapa ökad förståelse för senare delar. Därefter har en undersökning gjorts för ett antal företags styrsystem i syfte att klargöra dess funktioner, användningsområden samt vilken energibesparing styrsystemen ger upphov till. I rapporten beskrivs också tillvägagångssättet för en verklig installation i lokalbyggnaden Kv Slottet 4 och hur energianvändning samt inneklimat har påverkats efter att styrsystemet installerats. Resultatet för den svenska marknadsöversikten visar på att fastighetsautomation är etablerat inom byggnadstyperna flerbostadshus och lokalbyggnader medan småhus är en outforskad marknad. Vanliga funktioner som implementeras i styrsystem är drifttidsstyrning, prognosstyrning och effektbegränsning. Undersökningen har visat att fastighetsautomation ger upphov till energibesparingar på i snitt 10 – 40 %. Besparingen varierar dock och beror på flera faktorer som byggnadstyp, geografisk placering och tidigare styrning. Företagen använder också olika metoder för att beräkna energibesparingen varför det är problematiskt att rättvist jämföra besparingen för olika styrsystem. Energibesparingen för de olika byggnadstyperna och installationssystemen har i många fall varit svåra att få tillgång till. Generellt gäller att de företag som tillhandahåller obligatoriskt driftavtal har bättre koll på den besparing som styrsystemet ger upphov till. I examensarbetet har fyra företag kartlagts men för en mer djupgående analys över den svenska marknaden bör fler företag undersökas. Efter installationen av det automatiska styrsystemet Ecopilot® på Kv Slottet 4 erhölls en värmeenergibesparing för vald period på upp till 20,6 MWh, vilket motsvarar en procentuell besparing på 53 %. Energibesparingen varierar dock till viss del beroende på vilken beräkningsmetod som används. Byggnadens totala elbesparing uppgick till 6,5 MWh, vilket motsvarar 20 % minskning av elanvändningen för undersökt period. Den beräknade energibesparingen kan inte helt tillskrivas Ecopilot® eftersom ett annat driftfall rådde under jämförd period än det som var precis innan installationen. Via styrsystemets gränssnitt kunde emellertid en sänkt energianvändning härledas till Ecopilot®. Bland annat tack vare effektivare reglering, samkörning av installationssystem, effektivare värmeåtervinning, sänkta ventilationsflöden samt lägre inomhus- och flödestemperaturer. Intervjuer med verksamma personer i byggnaden påvisar att ingen skillnad har märkts på inomhusklimatet före och efter installationen av Ecopilot®, varken med avseende på det termiska klimatet eller på luftkvaliten. För större säkerhet gällande styrsystemets inverkan på inomhusklimatet och energianvändningen bör en längre tidsperiod utvärderas. / Sweden has a number of environmental objectives, of which one is reduced climate impact. To achieve this goal measures have to be taken in order to reduce building energy use in residential and services sectors, sectors that accounted for over one third of Sweden’s total energy use in 2014. Poor regulation of heating, ventilation, and air conditioning (HVAC) is a common reason for often unnecessary high energy use in residential buildings and non-residential premises. Building automation integrates the buildings technical systems, such as HVAC, into one centralized system for monitoring and controlling, which then can be used to optimize the regulation for these systems. The market is however poorly mapped and information is missing regarding functions and area of use for these control systems. This report begins with a description of basic theory that is relevant for understanding parts later on. An analysis has then been made for a number of different building automation systems to clarify their functions, area of use, and potentials in energy savings. The report also describes the procedure for a real installation on Kv Slottet 4 and how the energy use and indoor climate has been affected after the building automation system has been installed. Results regarding the Swedish market overview shows that building automation is established in apartment buildings and non-residential premises while building automation is still unused in smaller houses. Some of the most common functions that are implemented in control systems are time clock operation, forecast control and power limitation. The analysis has shown that building automation can lead to energy savings between 10 to 40 %. The size of the saved energy depends on a number of factors like type of building, geographical location and former regulation of HVAC. The building automation companies are using different methods to calculate the energy saving why it is a problem to fairly compare different control systems. The information on energy savings for different type of buildings and technical systems are in many cases hard to get hold of. Generally speaking, the companies that provide mandatory agreements for operating the control system have more detailed information regarding energy savings. Four different companies were covered in this report. More companies should be mapped in order to make a more profound analysis. After the installation of Ecopilot® on Kv Slottet 4, a heat reduction of up to 20.6 MWh for the chosen period of time was achieved. That corresponds to a relative energy saving of 53 %. The energy saving varies depending on what method is used for calculation. The buildings total energy savings for electricity was 6.5 MWh, which corresponds to a 20 % reduction. The calculated energy saving is not all due to the building automation system but there has been some reduction. Ecopilot® has lowered the energy use by more efficient regulation, co-operating heating and cooling, more efficient heat recovery, lowered ventilation flows, and lowered temperatures. No change in indoor climate has been noticed by the people that were interviewed. The control system should be evaluated for a longer period of time to ensure how much it affects the indoor climate and the energy use in the building.

Fastighetsautomation används för att automatisera processer i byggnader och kan avse automatisering av HVAC, belysning, säkerhetsfunktioner samt mycket mer. Det här arbetet avser en projektering av ett BAS för HVAC för cirkellokstallet i Sundsvall åt SKIFU. Projekteringen avser att ta reda på vad nuvarande system består av samt att jämföra två nya system som SKIFU valt, dessa är Schneider Electric och Regin. Metoden för att finna ut nuvarande system är att göra fältstudier på platsen samt att studera dokumentation tillhörande byggnaden. För att göra jämförelsen görs en litteraturstudie samt studie av tillverkarnas hemsidor. Det nuvarande systemet är ett Honeywell Excel 5000 och använder sig av LonTalk och BACnet för kommunikation. Systemet består av DHC, DUCar och flertalet aktorer och sensorer. De nya systemen Schneider Electric och Regin har olika kommunikationsstandarder, KNX respektive EXOline, BACnet, M-bus och Modbus. Schneider behöver inte använda DHC och DUC då alla enheter i KNX har mikrokontrollers och inte behövs styras centralt. Med KNX blir det stor flexibilitet då KNX har över 400 tillverkare av produkter som är KNX-certifierade. Regin med deras flera kommunikationsstandarder har även de stor flexibilitet men gateways kan behövas användas mellan kommunikationsstandarderna vilket kan leda till packet loss. Författaren av rapporten anser att Schneider Electric ska väljas på grunderna av att KNX används och att det i övriga fall inte skiljer sig åt mellan tillverkarna utan enheterna fungerar liknande men med olika standarder. Slutsatsen är att det BAS som är installerat är av Honeywell och om något system ska installeras så bör det vara KNX -baserat då gateways inte behövs och KNX är störst på den europeiska marknaden. / Building automation is used to automate processes in buildings and can be used for HVAC, lightning, security and more. This work relates to a BAS for HVAC in a building owned by SKIFU. It also relates to find what the current system is and a do comparison between two systems chosen by SKIFU, Schneider Electric and Regin. The method to find out what the current system is, is to make field studies and examine the documentation connected to the building. To be able to do the comparison between Schneider Electric and Regin a study of literature and the manufacturer’s website is made. The existing system is a Honeywell Excel 5000 system and it uses LonTalk and BACnet as communication standards. The system has DHC, DUCs and numerus actuators and sensors. The new systems Schneider Electric and Regin have different communication standards, KNX for Schneider Electric and EXOline, BACnet, M-bus and Modbus for Regin.  Schneider Electric does not need DHC and DUCs due to micro controllers is integrated in KNX units. With KNX the flexibility is high due to over 400 companies produce KNX certified units. Regin with their many standards in communication is also flexible but gateways may cause packet loss. The author of this work think that KNX is the system that should be chosen because of KNX as communication standard, and the communication is the main difference between the systems.  The conclusion is that the system used at cikellokstallet is a Honeywell system and if SKIFU are going to change system a KXN based system should be used, based on KNX does not need any gateways and KNX is the most used standard on the market.

Avancerad fastighetsautomation intog marknaden under 2000-talets första år. Visionen var att skapa smarta byggnader där fastighetsövervakning, klimatstyrning och belysning sammankopplades mot en central huvuddator för att eliminera manuell styrning. Syftet med examensarbetet är att undersöka funktionalitet och reell brukbarhet hos ett av de första installationsobjekten, PostNords huvudkontor. Rapporten presenterar fastighetens övergripande funktioner samt analyserar hur systemstyrningen kan optimeras för bättre lönsamhet respektive komfort. Exemplifieringen påvisar generella risker och potential med avancerade styrsystem i förvaltningsskedet. Arbetet har begränsat sig till fastighetens kontorsytor som stället högst krav på inomhusklimat och användarvänlighet. För att nå uppsatt mål har litteraturstudier, intervjuer, egna observationer samt en genomgång av fastighetsdokumentation genomförts. Resultatet visar att den höga teknikgraden gjort förvaltarna beroende av inhyrd spetskompetens. Det avancerade språket har försvårat kommunikationen mellan parterna vilket begränsat möjligheten att optimera systemet. Förbättring av inomhusklimat och energiprestanda kan först ske när man förstår en helhet. Förvaltarna borde tillsätta en samlad kartläggning av hela systemet istället för att experimentera med ytterligare ny teknik. / Advanced building automation reached the market in the early 2000s. The vision was to create smart buildings where property surveillance, climate control and lightning where to be linked through a main computer to eliminate manual control. The purpose with this thesis is to investigate the functionality and real serviceability of one of the first objects of installation, the PostNord headquarters. This thesis presents the overall features of the real estate and also analyses how the control system can be optimized for higher profitability and comfort. The exemplification shows general risks and potential with advanced control systems in real estate management. This work is limited to the real estates office spaces that demand the highest standards of indoor environment and convenience. To reach set goal, studies of literature, interviews, observations and reviews of property documentation have been executed. The result shows that a high level of technical complexity has made the property managers dependent on hiring expert consultants. The advanced use of language has made the communication between the parts difficult, which has limited the opportunity to optimize the system. Improvement of indoor climate and energy efficiency can only be reached when the entire case is grasped. The real estate managers should start a complete mapping of the system instead of experimenting with additional technology.

BIM som är en arbetsmetodik möjliggör simuleringar av en byggnads energianvändning medtillämpning av tillhörande program som exempelvis IDA ICE och RIUSKA. Efter att få enuppfattning av byggnadens energianvändning ska det vara möjligt för brukarna att vidtaåtgärder i syfte till att effektivisera byggnadens energianvändning.Energieffektivisering i byggnader kan även genomföras med fenomenet IoT. Detta innebär attbyggnader kan ha ingående sensorer som kan kommunicera med varandra men även enheterutanför. Sensorerna ska kunna leverera betydelsefull information för en byggnad som kan skapaunderlag för energieffektivisering. Det finns nämligen intelligenta IoT-produkter idag som kanbalansera en byggnads effekttoppar genom att använda den gratisenergi som uppstår ibyggnaden.Syftet med denna studie är att ta reda på energibesparingspotentialer för användning av IoT-system kopplat till BIM. Denna studie har även målet att skapa underlag för intressenter somvill investera i förvaltningsskedet med inriktning på energibesparing.För att skaffa sig en kännedom av valt område och ansatser samt forskningar, har enlitteraturgenomgång gjorts. Teorin för denna studie baseras på insamlat material. Detsammagörs för de framtagna resultaten. För komplettering av saknad information harsemistrukturerade intervjuer med lämpliga aktörer ägt rum. Den kvantitativa metoden ansesvara en lämplig metod för denna studie med tanke på syftet och målet, därför har denna metodvalts.Energianvändningen skiljer sig markant beroende på vilken byggnadstyp som gäller närhandelslokaler, flerbostadshus och kontor kategoriserades. Handelslokaler har en uppdelningav energianvändning där verksamhetselen är dominant i omfattning vid jämförelse meduppvärmningsaspekten och fastighetselen medan för flerbostadshus har uppvärmningen endominant roll. Även för kontor har energianvändningen till största del en omfattning föruppvärmning men att byggnadstypen inblandar även verksamhetselen som en viktig aspektomfattningsmässigt.Vad gäller byggnaders åtgärdspotentialer gällande energieffektivisering hänger mycket påvilken byggnadstyp som gäller. För handelslokaler är belysningsåtgärder ochventilationsåtgärder de åtgärder som uppmärksammas.Flerbostadshus uppmärksammar uppvärmningsaspekten och individuell debitering vad gälleråtgärder. Enligt de resultat som har inhämtats ska individuell debitering möjliggöra en störstabesparingspotential medan värmeåtervinningssystem ska möjliggöra 22 % ibesparingspotential.Åtgärders potentialer för kontorsbyggnader är ganska lika åtgärderna för handelslokaler. Dockframgår även space management med en hög besparingspotential men att denna skulle endastbaseras på en fallstudie.Hur lönsam användningen av ett installerat IoT-system kopplat till BIM är för byggnadervarierar beroende på vilken byggnadstyp som gäller. I resultaten av studien finns en högstamöjlig energibesparingspotential på 50 % för flerbostadshus med konceptet, men för ett annatfall ska en annan möjlig potential ligga på 15 % fast detta behandlar en kontorsverksamhet. / BIM is a method that provide opportunities to simulate energy usage in buildings byenforcement of appurtenant programs like IDA ICE and RIUSKA. After getting a perceptionof the buildings energy use it is possible for the users to take measures in order to make moreefficiency the buildings energy usage.There is a potential in the IoT phenomena aswell that is related to affect buildings energy usagenowadays. By implementing sensors in buildings, it is possible to make buildings smart in away of communication between the buildings sensors. For example, it is possible for a sensorsystem to balance the energy usage of a building by collecting data from free heat additions thatcomes from inhouse activities.The purpose of this study is about to make a description of the use of IoT system linked to BIM.This study also aims to provide a basis for future investments in the management phase focusingon energy savings.In order to acquire a knowledge of chosen area and approaches as well as research, a literaturereview has been made. The theory of this study is based on collected material and literature.The same process is done for the obtained results. Semi-structured interviews with appropriateactors takes place to complete missing information. The quantitative method is considered anappropriate method for this study in view of the purpose and the goal, therefore this method hasbeen chosen.By implementing an intelligent network with sensor nodes linked with BIM, a potential ofenergy savings should take place. Case studies revealed data of potential energy savings thatcomprises situations from residential buildings and office buildings. A case study of ageneralized and residential apartment revealed a potential of 50 % in energy savings with animplemented BIM- and IoT-concept.

Ungefär 60 % av den totala energianvändningen för uppvärmning (inklusive varmvatten) i Sverige går åt till att värma upp flerbostäder och lokaler, vilket ger en indikation på att det finns potential att minska energianvändningen ytterligare genom att hitta alternativa metoder för styr- och reglering av befintliga värmesystem. En viktig faktor oberoende av vilken metod som används är att veta byggnadens dynamiska egenskaper. Det finns en rad olika metoder på marknaden för att kunna minska energianvändningen och en del av dem är välbeprövande medan andra fortfarande är på forskningsnivå. Den beprövade metoden är prognosstyrning vilket också utvärderades vidare i examensarbetet genom en studie av tidigare utförda arbeten inom området. En gemensam och viktig faktor för att kunna spara energi för uppvärmning i byggnader är att veta byggnadens tidskonstant, även kallad värmetröghet. För att påvisa dess betydelse utfördes simuleringar i ett program som heter TEKNOsim som är utvecklat av Chalmers tekniska högskola. Resultatet från simuleringarna som utfördes för 6 olika scenarier visade att den stora faktorn som påverkade byggnaden var internvärmen från belysning, apparater och personer. En yttre påverkande faktor som också hade betydelse var solavskärmning för fönsterna vilket gav en jämnare rumstemperatur. Då simuleringarna anpassades till två olika driftfall för ventilationssystemet till ”kontorstid” och ”utanför kontorstid” höll sig rumstemperaturen inom ramen för högsta och lägsta temperatur under tiden då kontoret var bemannat. En annan metod som användes var en litteraturstudie för arbeten inom området prognosstyrning. För de arbeten som valdes ut undersöktes två olika leverantörer som är marknadsledande i Sverige, eGain och Kabona. I snitt visade resultaten en besparing på 10–15% för uppvärmningskostnaderna men den individuella spridningen för eGains prognosstyrning var stor. Vissa fastigheter hade ingen besparing alls medan andra hade en besparing på 26%. Den stora spridningen berodde antagligen på att det nya systemet endast varit igång i 6 månader då studiens utfördes, vilket är för kort tid för att få några tillförlitliga resultat. För Kabonas tjänst Ecopilot var resultaten mer jämna.

I detta examensarbete görs en analys av säkerheten hos några av de driftundercentraler som används i fastigheter som Riksbyggen förvaltar. Driftundercentralerna används för att kontrollera olika delar i en fastighet, exempelvis belysning och temperatur. I de flesta fall nås respektive driftundercentral via en egen publik IP-adress, medan vissa tillverkare har en molntjänst för sina driftundercentraler. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka de olika driftundercentralernas säkerhet, upptäcka brister och ge förbättringsförslag till dessa. Därutöver ges också exempel på hur smarta hem kan byggas upp. Undersökningen har gjorts på flera sätt, dels med hjälp av kontrollerade attacker men även genom att samla information om driftundercentralerna och hur de fungerar. Utifrån de undersökningar som gjorts har ett antal brister kunnat konstateras, bl.a. när det gäller lösenordens styrka och kryptering av dessa. Generella förslag på förbättringar har getts för att minska sårbarheten för eventuella attacker som kan ske i framtiden. / This project presents an analysis of the security regarding some of the controllers which are used in real estates managed by Riksbyggen. The controllers are used to control different parts of a property, such as lighting and temperature. In most cases, the controllers are reached via their own public IP address, while some manufacturers have a cloud service for their controllers. The purpose with this project has been to examine the different controllers’ security, discover weaknesses and provide suggestions for improvements to these. In addition, examples are also given on how smart homes can be built. The study has been made in several ways, partly with the help of controlled attacks but also by gathering information about the controllers and how they operate. Based on the studies that were made, a number of weaknesses have been observed, including passwords’ strength and encryption of these. General suggestions for improvements have been given to reduce the vulnerability for possible attacks that may occur in the future.

Abstract Purpose: This work presents Internet of Things or IoT in facility management; operation and maintenance. One of the many functions of IoT is making “smart” building components, which can communicate when they break and can be controlled from a distance. Today there are many articles on how you can use IoT in buildings but not as many on how you can use it in operation and maintenance of real estates. Therefore, the aim of this thesis is to investigate the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance work. This is investigated by the questions: (1) How can IoT be used in the facility management; operation andmaintenance work? (2) What are the savings in terms of workhours that can be made by using IoT in facility management; operation and maintenance work? (3) What is the attitude to IoT in the facility management industry? Method: The main strategy for this thesis is a case study in the facility section of the municipality in Jönköping. Approaches include interviews with IoT-consultants and employers at the facility section, document analysis of the workhours for different tasks of a operation technician and a literature study. Findings: The first question is answered by that IoT can be used for almost everything because of the huge amount of sensor types and that new ones are constantly in the making. You can also make unique IoT systems which contributes to the flexibility.The limits today are costs and finding value in the collected data. The second question is answered by that saving possibilities exists. Calculations are made based on attitudes from respondents and what they think are possible savings.This results in savings of about 13 000 workhours/year out of 30 000 workhours/year which equals 40 %. The third question is answered by that both employers at the facility section and IoT-consultants find IoT in facility management interesting. Of the different work-categories, it is interesting to mention that the most positive are the real estate managers and the maintenance engineers and the least positive are the operation technicians. Implications: Conclusions made are that the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance are many. In the future, a lot of savings of workhours can be made by using IoT. Since interest in IoT exists at the facility-section future studies should explore the costs of different IoT-systems. If the municipality of Jönköping chooses to implement IoT in their facilities they can become a role model for other facility managers. Limitations: The limitations in this work are the different costs of IoT-products and how the IoT-systems are built. The work tasks investigated include only supervision-tasks. / Sammanfattning Syfte: Detta arbete behandlar Internet of Things eller IoT inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. IoT handlar bl.a. om “smarta” byggnadskomponenter som kan meddela när de går sönder samt att man kan styra dessa på avstånd. Det finns många tidigare undersökningar kring hur man kan använda IoT i byggnader men inte särskilt många undersökningar på hur detta kan användas inom just drift och underhållsarbetet med fastigheter. Därför är målet med detta arbete att utreda möjligheterna till användning av Internet of Things inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. Som i sin tur bryts ner i frågeställningarna: (1) Vilka användningsområden finns det för Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (2) Vilka besparingar i form av arbetstid skulle man kunna åstadkomma genom att tillämpa Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (3) Hur ser inställningen ut för tillämpning av Internet of Things i förvaltningsbranschen? Metod: Huvudstrategin för detta arbete är en Fallstudie på Fastighetsavdelningen, Jönköpings kommun. Tillvägagångssättet består av intervjuer med IoT-konsulter och med anställda på fastighetsavdelningen, dokumentanalys av enhetstider för olika arbetsuppgifter för drifttekniker i Jönköpings kommun samt litteraturstudie. Resultat: Den första frågeställningen besvaras att det mesta är möjligt med IoT då det finns en enorm mängd olika sensorer och det produceras ständigt nya sensortyper. Man kan även skräddarsy IoT-lösningar vilket bidrar till flexibiliteten i systemen. Det som sätter gränser för IoT i dagsläget är ekonomin samt att hitta värde i insamlade data. Frågeställning två visar att besparingsmöjligheter finns. Beräkningar är baserade på attityder hos respondenterna och vad de anser är rimliga besparingspotential. Detta resulterar i en besparing på ca 13 000 arbetstimmar/år av 30 000 arbetstimmar/år vilket är lika med 40 %. Den tredje frågeställningen ger resultatet att inställningen för att implementera IoT till arbetsuppgifter är överlag positiv hos både anställda på fastighetsavdelningen och IoT-konsulter. Av de olika yrkeskategorierna är det intressant att nämna att störst intresse ligger hos förvaltare och underhållsingenjörer och minst hos drifttekniker. Konsekvenser: Slutsatser dras att IoT kan effektivisera arbetet med drift och underhåll i förvaltningsskedet. Man kan komma att spara in mycket arbetstid genom att använda IoT. Eftersom intresse finns hos avdelningen borde man undersöka vidare vilka kostnader systemet kan komma att kosta om man skulle börja utrusta fastigheterna med sensorer etc. Vid en eventuell implementering kan Jönköpings kommun bli en förebild för andra förvaltare och hamna i framkant i teknikutvecklingen. Begränsningar: Avgränsningarna i detta arbete är kostnader för IoT-produkter och hur systemen i detalj är uppbyggda. De arbetsuppgifter som undersöks i detta arbete är tillsynsuppgifter.

Buildings today represent a large part of societies energy consumption. The increasing environmental awareness has sparked an interest in lowering building energy consumption and building automation systems has been recognized as an effective way of contributing to a more sustainable society. The purpose of this report is to identify the blocking and driving forces between actors in the construction industry when implementing and developing building automation systems. By understanding the blocking and driving forces of a technology in a system, an understanding can be developed of how the industry should act to increase the usage and development of certain technology. Building automation systems can be said to be a systemic innovation, that is, an innovation that affects more than one actor. As there is more than one actor affected by the innovation, systemic innovations are characterized by the complexity when enforcing it. A tool for understanding problems that different actors’ face is the technological innovation framework. This framework has laid the foundation for the analysis of the system strengths and system weaknesses when implementing and developing building automation. In addition, a literature study on technological innovation systems and systemic innovation has been conducted. By examining and evaluating collected data from 19 expert interviews based on the following seven functions presented in the technological innovation framework, five system weaknesses and four system strengths have been identified. The five system weaknesses are (1). The construction industry´s structure and working methods, (2). Lack of industrial cooperation, (3). The conservative attitude in the construction industry, (4). Limited access and development of human capital, and (5) Weak market incentives. Based on these system weaknesses, a discussion was conducted regarding the importance of coordination between the construction industry’s actors and its different disciplines. With the understanding of the four system strengths, (1). Established marked and proven technology, (2). Strong digitalization trends and positive knowledge development, (3). Increased environmental awareness and, (4). Strong urbanization trends, creates an understanding of what factors that drives the systems forward. / Byggnader representerar idag en stor del av den totala energiförbrukningen i samhället. I takt med en ökad miljömedvetenhet har intresset för att sänka byggnaders energiförbrukning blivit en allt viktigare fråga och fastighetsautomation har uppmärksammats som ett effektivt sätt för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Syfte med denna rapport är att identifiera de systemsvagheter och systemstyrkor som finns mellan aktörerna i byggindustrin vid implementering och utveckling av fastighetsautomation. Genom att förstå systemsvagheterna och systemstyrkorna för en teknologi i ett system kan förståelse skapas för hur en industri skall agera för att kunna öka användandet och utvecklingen av en viss teknik. Fastighetsautomation kan sägas vara en systemisk innovation, det vill säga en innovation som påverkar fler än en part. I och med att flera aktörer påverkas av innovationen kännetecknas systemiska innovationer av dess komplexitet att genomföra. Ett verktyg för att förstå de bakomliggande utmaningarna för ett system är det teknologiska innovationsramverket. Ramverket har legat till grund för analysen kring systemstyrkor och systemsvagheter inom området för fastighetsautomation. Till detta har även en litteraturstudie genomförts kring teknologiska innovationssystem samt systemisk innovation. Genom att ha undersökt insamlade data från 19 expertintervjuer baserade på de sju funktionerna som presenterats i det teknologiska innovationsramverket, har fem systemsvagheter och fyra systemstyrkor kunnat identifieras. De fem systemsvagheterna är (B1). Byggindustrins uppbyggnad och arbetssätt, (B2). Bristande industriell samverkan, (B3). Byggindustrins konservativa attityd, (B4). Begränsad tillgång och utveckling av humankapital, och (B5) Svaga marknadsincitament. Baserat på systemsvagheterna förs en diskussion kring vikten av samordning mellan byggindustrins aktörer och discipliner. Med förståelsen för de fyra systemstyrkorna, (D1). Etablerad marknad och beprövad teknik, (D2). Stark digitaliseringstrend och positiv kunskaps tillförsel, (D3). Ökad miljömedvetenhet och (D4). Stark urbaniseringstrend, skapas en förståelse för faktorer som gynnar byggindustrins arbete med fastighetsautomation.