CASE är en förkortning för Computer Aided Software Engineering. Syftet med CASE-verktyg är att öka produktiviteten för dem som utvecklar mjukvarusystem genom att datorisera processer i deras arbete. Det finns dock problem med CASE-verktyg. Tidigare forskning pekar på att dessa ofta är komplexa i sitt utförande, att de lätt ifrågasätts om de visar sig ha buggar och att inlärnings-tröskeln är ofta hög till följd av den höga komplexiteten. Man frågar sig också hur komponenter ska vara utformade i verktygen för att fler ska använda dem. Vidare saknas nyare undersökningar med fokusering på användbarhet för CASE-verktyg och framförallt där man utgår från användaren. Vad gäller CASE-verktyg har det skett en del begreppsbyten inom området. Ett ganska vanligt begrepp idag är IDE. Det som är inbegripet i IDE utgörs till stor del av det som räknas till CASE i de äldre texterna. I den här studien har vi valt att använda begreppet CASE-verktyg för att få en tydlig koppling till de äldre studierna. Studien avser att klargöra vilka fördelar och brister utvecklare upplever beträffande användbarhet i CASE-verktyg. Målet med studien är att bidra till en större förståelse för vad CASE-verktyg är och i synnerhet hur de bör vara utformade för att ge ett bra stöd till användaren. Då CASE-verktyg och användbarhet är begrepp med många olika definitioner kommer de teoretiska grunderna diskuteras. Den användbarhet som undersöks baseras på kriterier som kan användas för att avgöra vad som får utvecklarna att ta verktyget i bruk. I studien har vi utarbetat en anpassad definition för CASE-verktyg genom att slagit ihop två definitioner. Vidare har vi visat att det specifika verktyget Visual Studio som undersöks i studien kan klassas som ett CASE-verktyg genom att jämföra verktyget med vår valda definition för CASE-verktyg. I teoriavsnittet har vi beskrivit systemutvecklingsprocessen och systemutvecklingsmodeller för att förstå täckningsgraden hos CASE-verktyg och ge en grundläggande kunskap för att förstå den miljö som dessa används i. Två matriser med faktorer för Visual Studio och kriterier för användbarhet har använts som hjälpmedel för att kategorisera och analysera data under studiens analys. Studien åskådliggör vilket förbättringspotential ett CASE-verktyg som Visual Studio har och lyfter fram konkreta förslag på hur CASE-verktyg bör utformas för att tillgodose användares krav på användbarhet. Resultatet visar bland annat; att supporten som verktyget erbjuder bör vara stabil och stödja användarnas behov, att CASE-verktyg bör vara intuitiva och enkla att lära sig samt att dokumentationskopplingen till kompileringsfel bör vara bättre. Vidare visar resultatet att den främsta fördelen är stödet för support som ges av dessa verktyg och den främsta bristen är att versionshanteringen är svag.

Avancerad fastighetsautomation intog marknaden under 2000-talets första år. Visionen var att skapa smarta byggnader där fastighetsövervakning, klimatstyrning och belysning sammankopplades mot en central huvuddator för att eliminera manuell styrning. Syftet med examensarbetet är att undersöka funktionalitet och reell brukbarhet hos ett av de första installationsobjekten, PostNords huvudkontor. Rapporten presenterar fastighetens övergripande funktioner samt analyserar hur systemstyrningen kan optimeras för bättre lönsamhet respektive komfort. Exemplifieringen påvisar generella risker och potential med avancerade styrsystem i förvaltningsskedet. Arbetet har begränsat sig till fastighetens kontorsytor som stället högst krav på inomhusklimat och användarvänlighet. För att nå uppsatt mål har litteraturstudier, intervjuer, egna observationer samt en genomgång av fastighetsdokumentation genomförts. Resultatet visar att den höga teknikgraden gjort förvaltarna beroende av inhyrd spetskompetens. Det avancerade språket har försvårat kommunikationen mellan parterna vilket begränsat möjligheten att optimera systemet. Förbättring av inomhusklimat och energiprestanda kan först ske när man förstår en helhet. Förvaltarna borde tillsätta en samlad kartläggning av hela systemet istället för att experimentera med ytterligare ny teknik. / Advanced building automation reached the market in the early 2000s. The vision was to create smart buildings where property surveillance, climate control and lightning where to be linked through a main computer to eliminate manual control. The purpose with this thesis is to investigate the functionality and real serviceability of one of the first objects of installation, the PostNord headquarters. This thesis presents the overall features of the real estate and also analyses how the control system can be optimized for higher profitability and comfort. The exemplification shows general risks and potential with advanced control systems in real estate management. This work is limited to the real estates office spaces that demand the highest standards of indoor environment and convenience. To reach set goal, studies of literature, interviews, observations and reviews of property documentation have been executed. The result shows that a high level of technical complexity has made the property managers dependent on hiring expert consultants. The advanced use of language has made the communication between the parts difficult, which has limited the opportunity to optimize the system. Improvement of indoor climate and energy efficiency can only be reached when the entire case is grasped. The real estate managers should start a complete mapping of the system instead of experimenting with additional technology.