In Sweden, three of the four largest institutional research funders have the explicit goal to not only support research but also to stimulate economic growth. How this should be done in practice, however, is more uncertain. Often used theories, e.g. triple helix, national innovation systems and clusters, are all based on the notion that different skills and organizations should be combined in dynamic partnerships in order to shorten the time from research to application. In this dissertation, I present how an R&D program with the requirement to both produce valuable research results and to stimulate innovation was put into practice. The program is explored from multiple levels of analysis. Based on the case, it is showed how innovation policy acts as an organizing force on its environment and that it affects the organization of R&D activities. This dissertation identifies problems that arise and investigates how the process can be improved in order to meet the objectives of stimulating innovation and growth. By applying the ideas of Serres and Luhmann, using the term innovation in these instances can be regarded as a form of parasite, which affects the system as such. I argue that this can be a fruitful way of conceptualizing how we can strive to manage closed systems that are otherwise challenging to govern. We can develop the debate on how to stimulate innovation by shifting the perspective from a sequential top-down process in which policy is being implemented to have a planned effect (and where any deviation constitutes an unsuccessful implementation), to discuss how we can disrupt a system in a particular direction. Based on the empirical data, I explore and analyze a number of identified events that will be rewarding for professionals working with similar efforts or are planning further research in this area. Among other things, it is demonstrated how a process perspective can be a rewarding way to study not only structural aspects but also seize the dynamics of the system. I demonstrate that this perspective better allows us to understand which aspects are important for stimulating innovation. The dissertation further discusses the concept of dual technologies, intellectual property, applied research and the conflict between different levels of innovation. / I Sverige har idag tre av de fyra största forskningsfinansiärerna en uttalad målsättning att inte bara stödja forskning utan även att främja tillväxt. Hur detta ska gå till i praktiken är dock mer otydligt. De teorier som ofta tillämpas för att uppnå detta, t.ex. trippelhelix, nationella innovationssystem, kluster och andra organisationsmodeller för att stimulera innovation bygger på tanken att olika kompetenser och organisationer ska kombineras i dynamiska samarbeten för att korta ned tiden från forskning till tillämpning. I denna avhandling visar jag hur ett forsknings- och utvecklingsprogram med bikrav att stimulera innovation genomförs i praktiken, och jag beskriver detta utifrån flera analysnivåer. Jag visar att innovationspolicy här utgör en organiserande kraft som verkar på sin omgivning och påverkar både tradition och organisering av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Studien beskriver vilka problem som kan uppstå och diskuterar hur denna process kan förbättras så att målen att stimulera innovation bättre kan uppnås. Användningen av innovationsbegreppet kan utifrån Serres och Luhmanns tankar i detta fall betraktas som en form av parasit, som biter sig fast i systemet och påverkar dess funktionssätt. Jag hävdar att detta kan vara ett givande tankesätt kring hur vi kan försöka påverka svårstyrda slutna system. Genom att flytta perspektivet från en sekventiell top-down process där en viss policy genom att implementeras ger en från början planerad effekt (och där eventuella avvikelser innebär en felaktig implementering), till att studera hur vi kan störa ett system i en viss riktning, kan vi bättre förstå hur innovation kan stimuleras. Utifrån det studerade fallet beskrivs en rad identifierade fenomen som kan vara till nytta för den som arbetar med liknande satsningar eller planerar ytterligare forskning inom detta område. Bland annat visar avhandlingen hur ett processperspektiv kan vara ett givande sätt att studera inte bara strukturella aspekter utan också systemens dynamik. Dessutom diskuteras begrepp som duala teknologier, immateriella rättigheter, behovsmotiverad forskning och konflikten mellan innovationsteorins olika analysnivåer / QC 20101110

I världen idag krävs det en samverkan mellan näringsliv, akademi och det offentliga rummet för att driva innovation framåt, öka ekonomiska tillväxten samt vidareutveckla samhället. Det finns även en lagstiftning som menar att forskningsresultat vid svenska akademier skall komma till nytta i samhället, men detta uppfylls inte enligt ett flertal källor. Denna rapport syftar därför till att undersöka hur akademi och näringsliv ska samverka, för att öka värdeskapande och nyttiggörande av forskningsresultat i Sveriges näringsliv. Till grund för rapportens analys och slutsats så finns dels teori kring begreppen värdeskapande och samverkan, men även ett empiriskt underlag baserat på intervjuer med personer från respektive aktör. Svårigheterna som lyfts från det empiriska underlaget är kopplade till att samverkan sker för sent i processen att gå från forskningsresultat till färdig implementerad produkt, vilket lett till olika förväntningar på vad värde är samt inte gett aktörerna de förutsättningar som behövs för att lyckas med nyttiggörandet av forskningsresultaten. Vidare menar båda aktörerna att de kulturella skillnader som finns sinsemellan inte är lätta att överbrygga, vilket är varför en plattform där båda aktörerna verkar presenteras som en lösning. Detta skulle enligt båda parterna underlätta kontakten sinsemellan samt agera som väg mellan den akademiska världen och näringslivet. Vidare önskar båda aktörerna att det skulle vara mer meriterande att ha erfarenhet från båda aktörerna, och att detta skulle värdesättas mer än det gör idag, för att uppmuntra personer att få erfarenhet från aktörerna för att sedan underlätta samverkan. Båda parterna efterlyser också en större kontinuitet i kontakten mellan akademi och näringsliv, vilket dock problematiseras genom att det kan hota den fria forskningen som är viktigt för några av de personer som intervjuats för denna rapport. Sammanfattningsvis är aktörerna överens om att detta är ett viktigt ämne för Sveriges konkurrenskraft i världen och att en ökad transparens och kommunikation skulle vara värdefullt för samverkan, och därmed förhoppningsvis kunna öka nyttiggörandet av forskningsresultat i Sveriges näringsliv.

This study explores the basic social conditions for high-quality university research, and focuses on research in science and technology in Sweden. Swedish research policy has adopted more of a market perspective on academic research and its role in society. This has meant the promotion of competition between researchers, increased focus on efficiency at universities, and attempts to make academia harmonize more with industry and other actors. How do such policies affect the variety of perspectives within the academic system? How do they affect the positions and identities of individual academics? These issues are discussed through the concept of "relational tensions". Relational tensions refer to social strains arising when interacting actors have different perspectives. Relational tensions can stimulate creativity, but may also cause unproductive conflicts. The discussion is underpinned by interviews with university researchers and a case study of Uppsala BIO-X, a program to commercialize university research in biotechnology. Typical cases of relational tensions are identified. These concern both interpersonal relations and differences between organized science and industry. A notable observation concerns potential frustration of individual academics, as competition and efficiency tends to make their positions and identities more contested. Researchers cope with relational tensions in three identified ways: socialization, seclusion, and lateral authority. Socialization is natural and often necessary, but reduces the variety of perspectives. Seclusion serves to retain variety and independence, but reduces interaction with others. Lateral authority is to formally or informally lend a researcher more authority, which improves the chance of maintaining a variety of perspectives without reducing interaction. The sustained usefulness of academic research arguably depends on its ability to foster and communicate a variety of perspectives. Hence, (i) promoting lateral authority seems fruitful within academia and in relations between academia and industry, and (ii) encouraging competition and efficiency may to some extent be counterproductive. / Research Excellence and Science-Based Industrial Systems

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.