<p>Sammanfattning</p><p>Denna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag – samhälle – universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena.</p><p>De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet. För att få en sådan till stånd krävs samverkan med högre utbildning och med samhällsfunktioner. Hindren ligger främst i de geografiska avstånden, låg grad av förtroende aktörerna emellan, de olika organisationskulturerna och i kommunikationssvårigheter.</p><p>I denna rapport konstateras att förutsättningar för att uppnå en hög dimension av trip-pelhelix inom bil- och komponentverksamheten i Norrbotten finns, men att industrins specifika beskaffenheter gör att graden av social inbäddning och skapandet av ömsesidi-ga sekretess- och äganderättsavtal är kritiska för detta.</p><p>Tack till</p><p>Författarna vill tacka sina handledare Caroline Wigren och Jens Hultman för deras handledning. Ett tack riktas även till Visanu för stipendiet, vilket finansierat insamlingen av vårt empiriska material. Slutligen, den viktigaste gruppen för rapportens trovärdighet: våra informanter inom bil- och komponenttestregionen, för era inspirerande berättelser. Våra familjer och vänner som stöttat i rapportskapandets mot- och medgångar, tack. Slutligen tackar vi varandra.</p> / <p>Abstract</p><p>This report has as purpose to identify driving forces and obstacles for collaboration within and in between industry- society- university in the car- and component test industry in the County of Norrbotten. The aim of the study is reached by describing the different initiatives for collaboration that exist today. Theoretical framework as trippel-helix, network, embeddedness, and challenges in regional collaboration are used to analyse secondary data and the qualitative interviews are made with key actors in the differ-ent collaboration areas.</p><p>The different actors have different main goals with their businesses, but have created common initiatives to collaborate in different levels with the goal to develop the test industry and the region. The main driving forces have been identified as the local inhabi-tants’ and the entrepreneurs’ desire to live in a thinly settled region, which puts demand on developing the industry into a yearly basis. To be able to realize that, collaboration with higher education and society is of critical importance. The obstacles lay in the geo-graphical distances, low levels of trust among the actors, the different organization cultures and communication difficulties.</p><p>In this report it is stated that prerequisites for reaching a higher level of triple helix within the car- and component test industry in the County of Norrbotten do exist, but the particular character of the industry makes the extent of social embeddedness and the establishment of shared security and owner contracts critical factors for the success.</p><p>Thanks to</p><p>The authors wish to thank their tutors Caroline Wigren and Jens Hultman for their guidance. Credit is also given to Visanu for the scholarship, which financed the collec-tion of the empirical primary data. Finally, the most important group for creating the report validity is our informants within the car- and component test-industry, for shar-ing your inspiring stories with us. Our families and friends who supported us in the creation of the report, thanks. Finally we thank each other.</p>

Sammanfattning Denna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag – samhälle – universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena. De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet. För att få en sådan till stånd krävs samverkan med högre utbildning och med samhällsfunktioner. Hindren ligger främst i de geografiska avstånden, låg grad av förtroende aktörerna emellan, de olika organisationskulturerna och i kommunikationssvårigheter. I denna rapport konstateras att förutsättningar för att uppnå en hög dimension av trip-pelhelix inom bil- och komponentverksamheten i Norrbotten finns, men att industrins specifika beskaffenheter gör att graden av social inbäddning och skapandet av ömsesidi-ga sekretess- och äganderättsavtal är kritiska för detta. Tack till Författarna vill tacka sina handledare Caroline Wigren och Jens Hultman för deras handledning. Ett tack riktas även till Visanu för stipendiet, vilket finansierat insamlingen av vårt empiriska material. Slutligen, den viktigaste gruppen för rapportens trovärdighet: våra informanter inom bil- och komponenttestregionen, för era inspirerande berättelser. Våra familjer och vänner som stöttat i rapportskapandets mot- och medgångar, tack. Slutligen tackar vi varandra. / Abstract This report has as purpose to identify driving forces and obstacles for collaboration within and in between industry- society- university in the car- and component test industry in the County of Norrbotten. The aim of the study is reached by describing the different initiatives for collaboration that exist today. Theoretical framework as trippel-helix, network, embeddedness, and challenges in regional collaboration are used to analyse secondary data and the qualitative interviews are made with key actors in the differ-ent collaboration areas. The different actors have different main goals with their businesses, but have created common initiatives to collaborate in different levels with the goal to develop the test industry and the region. The main driving forces have been identified as the local inhabi-tants’ and the entrepreneurs’ desire to live in a thinly settled region, which puts demand on developing the industry into a yearly basis. To be able to realize that, collaboration with higher education and society is of critical importance. The obstacles lay in the geo-graphical distances, low levels of trust among the actors, the different organization cultures and communication difficulties. In this report it is stated that prerequisites for reaching a higher level of triple helix within the car- and component test industry in the County of Norrbotten do exist, but the particular character of the industry makes the extent of social embeddedness and the establishment of shared security and owner contracts critical factors for the success. Thanks to The authors wish to thank their tutors Caroline Wigren and Jens Hultman for their guidance. Credit is also given to Visanu for the scholarship, which financed the collec-tion of the empirical primary data. Finally, the most important group for creating the report validity is our informants within the car- and component test-industry, for shar-ing your inspiring stories with us. Our families and friends who supported us in the creation of the report, thanks. Finally we thank each other.

<p>Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. </p><p>Samverkan är ett brett och komplext ämne. Vi har i denna uppsats valt att beröra två enheter vid Högskolan i Halmstad. Enheterna är Centrum för Arbetsutveckling, CAU, som är en nerlagd forskningsorganisation och Enheten för Kontakter och Samverkan, EKS, som är en paraplyorganisation för samverkan. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera olika uppfattningar om samverkansarbetet på Högskolan i Halmstad och att studera tidigare befintliga erfarenheter. Studien baseras på berättelser kring CAU:s och EKS:s arbetssätt och syftar till att beskriva inställningar, erfarenheter och idéer kring samverkan bland personal vid Högskolan. </p><p>Vi har intervjuat personal som arbetar eller har arbetat inom någon av de två organisationerna. Intervjuerna resulterade i berättelser kring olika arbetssätt, inställningar, erfarenheter samt idéer kring hur samverkan kan organiseras och integreras med det omgivande näringslivet. De teoretiska verktygen vi använt oss av är ”Mode 1” & ”Mode 2” samt Trippelhelixmodellen. Resultatet indikerar att CAU var en organisation som i hög grad arbetade i enlighet med Mode 2 medan EKS strävar mot en kombination av både Mode 1 & Mode 2. Trippelhelixmodellen förklarar samtidigt varför det fanns vissa svårigheter att integrera CAU i högskolans verksamhet och hur EKS är uppbyggt och anpassat för att främja ett starkt samverkansorganisatoriskt arbete.</p><p>Slutsatsen är att det finns centrala skillnader mellan CAU och EKS när det gäller på vilket sätt dessa enheter kan beskrivas utifrån tidsperspektiv, acceptans och arbetssätt. I denna uppsats framgår till exempel att ett kortsiktigt samverkansarbete, baserat på projektverksamhet, kan skapa oroligheter och hämma acceptansen bland personal i högskolans övriga verksamheter. Bygger verksamheten, å andra sidan, på en mer långsiktig och hög grad av både intern och extern samverkan så uppfattas den som mer dynamisk och snabb på att svara mot förändrade yttre omständigheter.</p>

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne. Vi har i denna uppsats valt att beröra två enheter vid Högskolan i Halmstad. Enheterna är Centrum för Arbetsutveckling, CAU, som är en nerlagd forskningsorganisation och Enheten för Kontakter och Samverkan, EKS, som är en paraplyorganisation för samverkan. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera olika uppfattningar om samverkansarbetet på Högskolan i Halmstad och att studera tidigare befintliga erfarenheter. Studien baseras på berättelser kring CAU:s och EKS:s arbetssätt och syftar till att beskriva inställningar, erfarenheter och idéer kring samverkan bland personal vid Högskolan. Vi har intervjuat personal som arbetar eller har arbetat inom någon av de två organisationerna. Intervjuerna resulterade i berättelser kring olika arbetssätt, inställningar, erfarenheter samt idéer kring hur samverkan kan organiseras och integreras med det omgivande näringslivet. De teoretiska verktygen vi använt oss av är ”Mode 1” & ”Mode 2” samt Trippelhelixmodellen. Resultatet indikerar att CAU var en organisation som i hög grad arbetade i enlighet med Mode 2 medan EKS strävar mot en kombination av både Mode 1 & Mode 2. Trippelhelixmodellen förklarar samtidigt varför det fanns vissa svårigheter att integrera CAU i högskolans verksamhet och hur EKS är uppbyggt och anpassat för att främja ett starkt samverkansorganisatoriskt arbete. Slutsatsen är att det finns centrala skillnader mellan CAU och EKS när det gäller på vilket sätt dessa enheter kan beskrivas utifrån tidsperspektiv, acceptans och arbetssätt. I denna uppsats framgår till exempel att ett kortsiktigt samverkansarbete, baserat på projektverksamhet, kan skapa oroligheter och hämma acceptansen bland personal i högskolans övriga verksamheter. Bygger verksamheten, å andra sidan, på en mer långsiktig och hög grad av både intern och extern samverkan så uppfattas den som mer dynamisk och snabb på att svara mot förändrade yttre omständigheter.

Konkurs är ingen ny företeelse i Sverige, redan år 1818 tillkom den förstalydelsen av konkurslagen. Vid sidan av konkurslagen finnsförmånsrättslagen som är den lag som reglerar i vilken turordning somfordringsägare får betalt vid en konkurs. Lagen förändrades senast den förstajanuari 2004. Ändringen har sedermera skapat en livlig debatt därNäringspolitiska kommittén på Företagarförbundet menar att minskningenav säkerhetsunderlaget för kreditgivarna som gått från 100 procent till 55procent är något som småföretagaren får plikta för. I motsats till nyaförmånsrättslagen som anses tillväxthämmande har det utvecklats två olikaklustermodeller, trippelhelix och diamant modellen för att främja tillväxt ochbåda används i Sverige. Trippelhelix innebär att universitet, näringsliv ochstaten arbetar tillsammans för att främja innovation. Diamant modellenanvänds för att se konkurrensfördelar i en region eller nation.Syftet med studien var att beskriva och analysera varför nystartadeaktiebolag går i konkurs inom tre år. Vidare beskrevs och analyserades ocksåvilka konsekvenser den nya förmånsrättslagen har fått på de nystartadeaktiebolagens fortlevnad och vilka samband som finns mellanklustersatsningar och konkurser i Västra Götalandsregionen. Studien byggerpå en kvalitativ undersökning med ett hermeneutiskt synsätt där sjuinformantintervjuer genomförts med två banker, en revisionsbyrå,Upplysningscentralen, ALMI företagspartner och Ackordcentralen.I slutsatsen framkom det ett tydligt mönster att företagsledarna i nystartadeaktiebolag har missbedömt vad det innebär att driva ett aktiebolag. Andraorsaker är också att ledningen kan ha bristande kunskaper inom ekonomi ochmarknadsföring. Vad som bör noteras är att bristerna inte ärbranschrelaterade utan beror oftast på företagsledarens drivkraft.Konsekvensen av nya förmånsrättslagen är att bankerna idag använder sigmer av factoring i stället för checkkredit. Lagändringen har för företageninneburit att de endast har en täckningsprocent på cirka 60 till 70 procent vidfactoring då de är okända för banken.Genom de intervjuer vi haft med informanterna har det tydligtutkristalliserats att det inte råder något samband mellan nystartade aktiebolagsom gått i konkurs och klustersatsningar i Västra Götalandsregionen. Snararehar informanterna haft en positiv uppfattning av klustersatsningar. / Uppsatsnivå: D

Arjeplog in Norrbotten is an important winter testing site of vehicles and vehicle components for the international automobile industry. A considerable number of staff from the industry, the client companies, travel each winter to the small and peripheral Arjeplog in order to conduct tests. Thanks to this business, a number of local companies, service providers, which assist the incoming client companies with testing facilities and other services, have emerged in the area. Some actors want to develop this further and have initiated a collaboration with Luleå University of Technology and a few other regional stakeholders. An important motive for this cooperation is to increase the competitiveness of the region and by extension contribute to sustainable economic development. An important component in achieving this, is that the competence supply of engineers can be met, which is in focus in this study. This study describes the strategies which involved actors advocate to achieve regional development. The notions of triple helix and cluster development are mentioned by some actors as strategies to achieve this. Important factors when scrutinizing these strategies are how they are affected by the conditions which are common in a sparsely populated peripheral region. This is the purpose of this study and the analysis is carried out using the notion of proximity and its different dimensions, such as social, cognitive, organizational, institutional and geographical dimensions. The study suggests, in particular, that regional development would benefit from a communal inclusive vision, frequent meetings between the actors on site in the region as well as a regional coordinator, who would not interfere with the tasks of other actors but let each and every person do what they are best at.

The triple helix model of innovation is a model that has gained popularity over time as it proposes methodologies for how to stimulate innovation in the knowledge-based economy. The model has been applied to entire economies as well as niche industries and has subsequently inspired change and identified discrepancies in existing innovation systems. This master thesis investigates whether the triple helix model of innovation can be applied in the case of theranostics, an up-and-coming cancer therapy and emerging field in nuclear medicine. Existing research predominantly captures perspectives from individual agents within theranostics and thus fails to capture the system level configurations, interorganisational collaborations and hybrid organisations driving the innovation and development. The thesis addresses this research gap through an exploratory, qualitative case-study with an abductive research approach. Desktop research was conducted followed by several in-depth interviews with representatives from a spectrum of institutions and agents in the theranostics' innovation system. The findings of this study suggest that theranostics does innovate and develop through the triple helix model of innovation considering its roots in academia and significant collaborative nature. It does, however, also indicate that there is reason for concern as certain agents are gaining significant influence over the innovation system. The findings also highlight that the cultural and social dynamics between the agents and institutions are immature and will potentially harmonize over time. / Trippelhelix (”triple helix model of innovation”) är en modell som har ökat i popularitet över tid då den föreslår metoder för hur innovationssystem ska stimulera innovation i en kunskapsbaserad ekonomi. Modellen har tillämpats på hela ekonomier såväl som nischade branscher och har följaktligen inspirerat till förändring samt identifierat falluckor i befintliga innovationssystem. Denna masteruppsats undersöker huruvida trippelhelix kan tillämpas på området teranostik, en framtida cancerterapi och ett framväxande område inom nuklearmedicin. Befintlig forskning fokuserar främst på enskilda aktörers perspektiv inom teranostik och misslyckar därmed att fånga systemnivåanalyser, interorganisatorisk samverkan och hybrid organisationer som driver innovation och utvecklingen framåt. Avhandlingen behandlar detta forskningsgap genom en utforskande, kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsmetod. Research följt av ett flertal djupgående intervjuer genomfördes med representanter från ett brett spektrum av agenter och institutioner inom teranostiks innovationssystem. Resultaten av avhandlingen tyder på att teranostik faktiskt utvecklas genom trippelhelix eftersom den har starka rötter från akademin och betydande samverkande karaktär. Däremot påvisar resultaten också att det finns flera motsättningar till detta då vissa institutioner får för stort inflytande över innovationssystemet. Resultaten indikerar också att kulturella och sociala spänningar mellan institutionerna kan komma att mogna och harmoniseras i takt med att teranostik utvecklas.