The building industry is facing big challenges in terms of producing new homes. At the same time as the cost for apartment buildings are hitting new records, an annual addition of 63 400 new homes is required to cover the housing needs. At the same time the building industry needs to reduce its emission of greenhouse gases for Sweden to reach its set climate targets. These conditions place high demands on the construction industry, and to be able to respond to the demands, it is necessary for the industry to review its way of working and develop new, more efficient methods in terms of both working methods and resource use. The purpose of the work is to investigate which advantages and disadvantages there are with the implementation of a grid dimension in the frame design when revising existing drawing documents. The goal of the work is to evaluate whether the advantages outweigh the disadvantages when it comes to the implementation of grid dimensions in the frame design. To answer the question, a literature study, a case study and an interview study are carried out. The case study is carried out at the company Fridh och Hell, and the drawing basis in which the grid measure is implemented applies to Kvarteret Barken 2, Karlstad. In the interview study, five people are interviewed who are all involved in the design work of a typical tender process at the company. The results of the study indicate that the benefits of the implementation of raster dimensions for the building's load-bearing exterior walls outweigh the disadvantages that come with the implementation. Regarding an implementation of raster dimensions for load-bearing interior walls, the conclusion is that such an implementation would be so time-consuming and extensive that the benefits achieved with it would not be sufficient justification for an actual implementation.

Purpose: Sustainable construction in the construction industry is a constantly recurring topic on climate issues around the world. In Sweden the majority of the newly construction foundation is made of concrete, steel and reinforcement. To reduce these emissions wood materials can be used in the construction instead. And to increase the wood materials in constructions a wooden building strategy can be used. The aim with this report is to develop a comprehensive basic wooden building strategy for municipalities in Sweden. This will be achieved by analysing municipalities success in the specific area and take advantage of the knowledge of actors involved with the area. In this report the strategy and the way to the strategy will be presented.  Method: The method in this report are qualitative case studies and the collection method of the empiricism is literature surveys, document analysis and interviews.  Selected methods form the basis for analyzing Eksjös, Växjös and Skellefteå municipality's current wooden building strategies as well as the knowledge of a researcher and university lecturer, the collected data will result in developing a common basic wooden building strategy for municipalities in need.   Findings: This report has added new knowledge and shows how a wooden building strategy should be design based on the conditions of the municipalities and that the working methods vary and look different. The development process of the strategy is an important element that is decisive for how well the strategy works, in this process the content of the strategy as well as its vision and goals are discussed. A wooden building strategy should include requirement where follow-up can be done and show if the goals are achieved, also dialogues and contact should exist with the construction industries actors to increase wood construction in municipalities.  Implications: Swedish municipalities can motivate wooden construction though a wooden building strategy where, through commands, promises and strategies, they contribute to increase interest. The development process is one of the most important part of designing a building strategy. Municipalities that develop a wooden building strategy must have clear goals and visions with the strategy. Gathering knowledge is the key to a well-functional strategy where municipalities have a good dialogue and corporation with actors. In the development process it is recommenced that you influenced by the leading edge of various organizations and municipalities in the area and see its weak points and take note of its strong points. This contributes to a well-designed wooden building strategy.  Limitations: The study is mainly limited to multi-storey houses and wooden buildings in Sweden. Recommendations and conclusions, together with the empiricism, are the authors' own thoughts and ideas. The limitation of the work and the goal is that the municipalities cannot use the model directly but must adapt the content based on their own conditions and visions.  Keywords: Wooden building strategy, concrete, CO2, wooden building, wooden buildings Sweden, Strategy

Purpose: The report aims to contribute to sustainable social development. The survey aims to find out what municipalities 'work for sustainable construction looks like today and propose measures that can increase municipalities' construction of wood as a building material in the short term. The carbon dioxide neutrality of the wood justifies the investigation, which is directed to the situations where the municipality grants land for development and the cases where the municipality acts as a client. Method: The report is a qualitative work where selected survey methods are case studies, literature studies, document analysis and interviews. The literature collected consists of scientific articles. Interviewees were selected, partly from three municipalities where it was known that work was underway for increased wood construction, these are Växjö, Jönköping and Varberg municipality. Two more people were interviewed about the properties of the wood, they serve at RISE and Martinson's respectively. The documents analyzed are partly linked to the respective municipality, partly to municipal wood construction in general. Some of the people interviewed have been involved in creating some of the documents that have been analyzed. Findings: The report shows that municipalities' work towards ecological sustainability in society benefits from the design of a wooden building strategy. Establishing a deeper knowledge of wood as a building material internally in the municipal organization will make it easier for wood construction to be put into practice. Good contact with the business community regarding wood construction is an important factor in creating good cooperation and gaining greater knowledge in the field. The organization agrees is crucial in order for a commitment to increased wood construction to be fully realized. Municipalities can achieve increased wood construction by designing several incentives and means of power to use as a client and in the planning process when land is to be built by other actors. Implications: Designing a wooden building strategy lays a good foundation for a municipality's continued work on increasing wood construction within the municipality. Furthermore, the fact that the municipal organization further educates officials within the subject and clearly paves the way towards set goals gives good conditions for succeeding in the process. Connecting the business community through networks and collaborations creates important foundations for further work. Municipalities need to see the benefits with the legislative tools they possess and thus use them to steer towards sustainable construction.Limitations: All municipalities with a wooden building strategy are not included in the survey. More interviews with experienced municipal officials had contributed to an even more complete basis. Some of the documents were not finalized by the authors when they were analyzed for the report, which may mean that some information was not analyzed. The survey was conducted only at municipalities with a population of between 60,000 and 140,000 inhabitants. / Syfte: Rapporten syftar till att ge ett bidrag till hållbar samhällsutveckling. Undersökningen ämnar ta reda på hur kommuners arbete för hållbart byggande ser ut i dag och ge förslag på åtgärder som kan öka kommuners byggande med trä som byggmaterial på kort sikt. Träets koldioxidneutralitet motiverar undersökningen som riktar sig till de situationer då kommunen upplåter mark för bebyggelse och de fall då kommunen agerar beställare. Metod: Rapporten är ett kvalitativt arbete där valda undersökningsmetoder är fallstudie, litteraturstudier, dokumentanalys och intervjuer. Den litteratur som samlats in består av vetenskapliga artiklar. Intervjupersoner valdes, dels ifrån tre kommuner där det var känt att det pågick ett arbete för ett ökat träbyggande, dessa är Växjö, Jönköping och Varbergs kommun. Ytterligare två personer intervjuades kring träets egenskaper, de tjänstgör på RISE respektive Martinsons. Dokumenten som analyserats är dels kopplade till respektive kommun, dels till kommunal träbyggnation i allmänhet. Några av de personer som intervjuats har varit involverade i att skapa några av de dokument som analyserats. Resultat: Rapporten visar att kommuners arbete mot en ekologisk hållbarhet i samhället gynnas av att en träbyggnadsstrategi utformas. Att etablera en djupare kunskap om trä som byggmaterial internt i kommunorganisationen leder till att träbyggande bli lättare att omsätta till praktik. En god kontakt med näringslivet i fråga om träbyggande är en viktig faktor för att skapa ett gott samarbete och erhålla större kunskap på området. Att organisationen är enig är avgörande för att en satsning om ökat träbyggande ska kunna förverkligas full ut. Kommuner kan uppnå ett ökat träbyggande genom att utforma flertalet incitament och maktmedel att nyttja i egenskap av beställare och i planprocessen då mark ska bebyggas av andra aktörer.Konsekvenser: Att utforma en träbyggnadsstrategi lägger en god grund för en kommuns fortsatta arbete med att öka träbyggandet inom kommunen. Att kommunorganisationen därtill vidareutbildar tjänstemän inom ämnet och tydligt stakar ut vägen mot uppsatta mål ger goda förutsättningar att lyckas med processen. Att knyta näringslivet till sig genom nätverk och samarbeten skapar viktiga fundament för vidare arbete. Kommuner behöver se nyttan med de lagstiftade verktyg de besitter och därmed nyttja dem till att styra mot ett hållbart byggande. Begränsningar: Alla kommuner med träbyggnadsstrategi är inte med i undersökningen. Fler intervjuer med erfarna kommuntjänstemän hade bidragit till ett än mer fullödigt underlag. Några av dokumenten var inte färdigbearbetade av upphovsmännen då de analyserades för rapporten vilket kan betyda att viss information inte analyserats. Undersökningen utfördes enbart hos kommuner med ett invånarantal mellan 60 000 och 140 000.

In a time where the climate is one of the most important issues and challenges in politics, both nationally and globally, the social debate is moving towards the need to build more sustainably, where wood is becoming increasingly popular from a sustainability perspective. The study examines the possibilities for an increased use of wood in Dalarna by highlighting the obstacles and challenges that slow down the progression of wood construction. It is also examined how an extended collaboration between the actors in the construction sector and how previous experiences with wooden construction projects can increase confidence in the material and promote wooden construction. The study is conducted through qualitative interview studies with active actors in several levels within the construction sector. A total of 9 respondents participates in the study from different parts of the process; clients, project designer, the wooden industry and construction contractor to form a deeper understanding of the subject from different perspectives within the construction sector. It describes a positive attitude towards wood as a building material with visions of expanding constructions with more wood as a frame material where confidence in the material is high. The biggest challenges for wood as a building material are described as a lack of knowledge and prejudices within both the industry and the market. Other challenges to ensure a promotion of the material, which heights in detailed development plans were explained. Strategies and needs to promote the work of implementing wood in more projects are described where it is a matter of facilitation, not a requirement to ensure wooden constructions. It appears that ignorance regarding fire and moisture are the most common prejudices in the industry, which is confirmed by the theoretical framework. Today's building regulations allow the use of all types of frame materials, but the ignorance regarding fire properties and how wood as a material handles being exposed to moisture is a problematic challenge. An expanded industry collaboration where shared knowledge and experience between the actors in the creation of and participation in forums is an important factor in promoting wood in construction projects as described in the theoretical framework. An increased degree of completion and streamlining of the assembly process would give wood several additional advantages. / I en tid där klimatet är en av politikens viktigaste frågor och utmaningar, både nationellt och globalt går samhällsdebatten mot att vi måste bygga mer hållbart där trä blir alltmer populärt ur ett hållbarhetsperspektiv. I studien undersöks möjligheterna till en ökad användning av trä i Dalarna genom att belysa de hinder och utmaningar som bromsar progressionen av träbyggande. Det undersöks även hur en utökad samverkan mellan aktörerna inom byggsektorn och hur tidigare erfarenheter av träbyggnadsprojekt kan öka förtroendet för materialet och främja träbyggandet. Studien bedrivs genom kvalitativa intervjustudier med aktiva aktörer i flera led inom byggsektorn. Totalt nio respondenter deltar i studien från olika delar av processen; beställare, projektör, träindustri och byggentreprenör för att bilda en djupare förståelse kring ämnet från olika perspektiv inom byggsektorn. Det redogörs för en positiv inställning till trä som byggnadsmaterial med visioner om att utöka byggnationerna med mer trä som stommaterial där förtroendet för materialet är högt. De största utmaningarna för trä som byggnadsmaterial beskrivs vara brist på kunskap och fördomar inom både branschen och på marknaden. Övriga utmaningar för att säkerställa ett främjande av materialet, som höjder i detaljplaner redogjordes för. Strategier och behov för att främja arbetet med att implementera trä i fler projekt beskrivs där det handlar om ett underlättande, inte ett krav för att säkerställa träbyggnationer. Det framkommer att okunskap gällande brand och fukt är de vanligaste fördomarna inom branschen vilket styrks av det teoretiska ramverket. Dagens byggnadsregler tillåter användningen av alla typer av stommaterial men okunskapen gällande brandegenskaper och hur trä som material hanterar att utsättas för fukt är en problematisk utmaning. En utökad branschsamverkan där delade kunskaper och erfarenheter mellan aktörerna i skapande av och deltagande i forum är en viktig faktor för att främja trä i byggprojekt vilket beskrivs i det teoretiska ramverket. En ökad färdigställandegrad och effektivisering av monteringsprocessen skulle ge trä ytterligare flera fördelar.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.