Hållbarhet är ett aktuellt ämne och till följd av den ökade pressen från intressenter ochsamhället prioriterar många företag hållbarhet. Ett sätt som företag kommunicerar sitthållbarhetsarbete är via företagets hållbarhetsrapport och hållbarhetsredovisning. FN:sGlobala mål som är en del av Agenda 2030 har många företag de senaste åren börjatinkludera i hållbarhetsrapporten. Denna studie kommer att undersöka hurhållbarhetsrapporteringen av FN:s Globala mål har utvecklats under 2017–2020 för företaginom bygg- och fastighetsbranschen verksamma i Sverige. Även en fördjupad granskningkommer att genomföras för att undersöka den eventuella risken att företag använderredovisningen av FN:s Globala mål för impression management genom grafiskframställning i hållbarhetsrapporten även risken för greenwashing i rapporten undersöks.Hållbarhetsrapporteringen är ett relativt nytt forskningsområde, vilket märks inomlitteraturen där tidigare studier är begränsat i jämförelse med studier inom finansiellredovisning. Vi har därmed till viss del utgått från studier om finansiell rapportering då detär ett område som studerats i högre grad. Utifrån teoretiska referensramen har tre hypoteser samt forskningsfrågor formulerats, varavstudiens data samlas in via den modifierade CONI-modell samt via den ingåendeinnehållsanalysen. T-test genomförs för att besvara hypoteserna vilket visar på att bådefrekvensen och kvaliteten för redovisningen av FN:s Globala mål är signifikant högre år2020 än 2017. Kvaliteten i redovisningen av FN:s Globala mål för företag som upprättarintegrerade hållbarhetsrapporter inte är signifikant högre än för företag som upprättar enseparerat hållbarhetsrapporter år 2020. Observationerna från den ingåendeinnehållsanalysen visar på att företag använder sig av grafisk framställning i störreutsträckning används för att visa en positiv trend, vilket kan tyda på impressionmanagement, något som denna studie inte kan bekräfta eller avfärda. Studien visar även attföretag redovisar sju av FN:s Globala mål till högre grad med hjälp av grafisk framställning,varav majoriteten av dessa mål klassificeras som miljömål. Resultat kan innebära attföretagen använder sig av impression management för att framstå mer hållbara än vad deegentligen är. Att företagen i högre utsträckning redovisar positiva hållbarhetsaspekter ännegativa kan även det tyda på greenwashing, något som studien inte kan bekräfta elleravfärda. Studien visar på fortsatt problematik inom hållbarhetsrapportering som avsaknadtrovärdighet och jämförbarhet, där en lösning kan vara mera globala standarder, regleringsamt granskning av extern part. Detta är något som inom en snar framtid kommer att bliaktuellt i form av EU:s nya direktiv CSRD och ISSB:s globala standarder.

Sustainability performance reporting is becoming increasingly important to address fordifferent forms of ownership whether they are state-owned companies or private ownedcompanies. This is due to the implementation of the new law on mandatory sustainabilityreporting. The report scrutinizes the differences and similarities that may occur in these typesof sustainability reporting. Subsequently knowledge would be gained on which companiestake more responsibility regarding sustainability issues. The purpose of this study is toinvestigate how Swedish privately own companies and state-owned companies prepare theirsustainability report according to law and compare the differences and the similarities thatmay exist. The companies being compared are operating within the same industry. The studyis limited to six companies: four privately-owned companies and four state-ownedcompanies. The study is based on a qualitative method with a deductive research approach(scientific investigation). It implements a comparative research design and applies the contentanalysis of the companies' annual and sustainability reports. It implements a comparativeresearch design and applies the content analysis of the companies' annual and sustainabilityreports. The conclusion that can be drawn is that public and private companies have moresimilarities than differences. The similarities are that all companies take roughly equalresponsibility for their impact on sustainability issues. Both public and private companiespresent their sustainability reports in accordance with the Annual Reports Act and follow theGRI guidelines. Another similarity is that both public and private companies present similartopics. The conclusion that can be drawn also is that the differences that exist are notsubstantial. What differs is the amount of information presented in the topics or theinformation presentation. The small differences may be largely due to the form of ownership,the need for legitimacy, sector affiliation or the prioritization of stakeholders. / Efter implementering av den nya lagen som omfattar obligatoriskt upprättande avhållbarhetsrapporter, har det blivit allt viktigare att undersöka hur olika bolag med olikaägandeformer redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det kan vara intressant att se vilka skillnaderoch likheter i hållbarhetsrapporters innehåll som kan existera och i så fall på vilket sätt. Dettagörs för att ta reda på vilken sektor som tar mer ansvar gällande hållbarhetsfrågor. Därförbidrar denna studie till att öka förståelsen kring redovisningen av hållbarhetsarbetet i både destatliga och de privata bolagen som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt lagen. Syftetmed denna studie är att undersöka hur svenska privatägda bolag och statligt ägda bolag somverkar inom samma bransch, upprättar sin hållbarhetsrapport samt jämföra eventuellaskillnader och även likheter som kan finnas. Syftet i studien avgränsas till att undersöka åttabolag; fyra privat ägda bolag och fyra statligt ägda bolag. Varje företag från den ena sektornjämförs med ett liknande bolag i den motsatta sektorn som verkar i samma bransch. Studienbygger på kvalitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Den implementerar enkomparativ forskningsdesign och tillämpar innehållsanalys av bolagens års- ochhållbarhetsredovisning. Slutsats som kan dras är att statliga och privata bolag har mer likheterän skillnader. De likheterna är att samtliga företag tar ungefär lika mycket ansvar för sinaeffekter på hållbarhetsfrågor. Dessutom, presenterar både statliga och privata bolag sinahållbarhetsrapporter i enlighet med årsredovisningslagen och GRI:s riktlinjer. En annan likhetär att både statliga och privata bolag presenterar liknande tema. Slutsatsen som kan ocksådras är att de skillnader som föreligger inte är väsentliga. Det som skiljer sig är mängden avinformation som presenterats i de olika teman eller att de redovisas på olika sätt. De småskillnaderna kan till stor del bero på ägandeform, behovet av legitimitet, branschtillhörigheteller prioriterade intressenter.

This study has examined how five large Swedish companies in retail work with sustainability. The study is based on a qualitative research strategy where the data collection method was carried out as a content analysis. Data was collected and analyzed from five large companies sustainability reports, based on five general themes - strategy, ethics, legal, environment and stakeholders. The studys theoretical frame of reference consists of previous research in strategy, CSR and stakeholders. These contribute with an understanding of how sustainability and entrepreneurship are connected. The results of the study states that all companies sustainability work is based on conscious strategies and originates from UN's global goals and Agenda 2030, which can also be linked to CSR. Variations occur between the companies through selected focus areas, in which the companies invest different amounts of resources. In the context of certain complex and difficult to manage situations, extensive objectives are presented and discussed, instead of giving a explanatory statement of what the companies are doing. Laws are followed by companies in an opportunistic way as they all conduct business in countries with less strict laws. Finally, it can be stated that all companies have a great sensitivity to their stakeholders and that the companies profit-making purposes permeate their sustainability work.

Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.

Detta examensarbete har genomförts med hjälp av en informantgrupp bestående av slöjdlärare i ämnet trä och metallslöjd. Deltagarna i denna slöjdgrupp har svarat på en digital enkät som undersöker hållbar utveckling i slöjdämnet. Problemet angående området hållbar utveckling i slöjden är att det inte finns någon struktur/information om hur undervisningen ska se ut och med vilket innehåll. Syftet med arbetet är att undersöka hur slöjdlärare synliggör hållbar utveckling för eleverna i slöjden. Teorin som används i examensarbetet är inom PCK- pedagogical content knowledge och för den digitala enkäten har jag inspirerats av en CoRe- mall. (Content Representation) Enkäten gav en insyn i  hur slöjdlärarna undervisar kring hållbar utveckling i slöjden, hur de arbetar för att eleverna ska få kunskap i ämnet. Resultatet av enkäten gav en del varierande upplägg på hur undervisningen var strukturerad och lektionens innehåll. Alla i informantgruppen bidrog till en hållbar utveckling på något sätt men på helt olika nivåer. Slutsatsen av undersökningen och studien resulterade i; att undervisa om hållbar utveckling i slöjden är något som ständigt behöver uppdateras och slöjdlärare behöver fortbildas för att möta framtidens behov av miljöpåverkan som sker på vårt jordklot.

Ever since the middle of the 20th century there has been an increasing demand of energy. This increased energy consumption entails the need for new energy projects in both developed and developing countries. This thesis aims to map the impact an energy project has regarding the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs). It is known that both small- and large-scale energy projects creates synergies and trade-offs with the SDGs and its relating targets. By implementing the framework “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE), this study will investigate the possible synergies and tradeoffs of four different energy projects located in Uganda, Kenya, Denmark, and Sweden. SDG-IAE qualitatively assess each energy project with a questionnaire. To conduct the questionnaire the authors held remote interviews with stakeholders involved in each of the projects. The framework’s result for the four projects differ for each project but also have both synergies and trade-offs that are in common. The result also clearly demonstrates the difference in introducing an energy project in a developed contra a developing country, as the developing countries generate more synergies that are relevant for the project and its location. However, the result also demonstrates trade-offs that are relevant to the projects regardless its location. By implementing SDG-IAE the authors reckon areas of improvement mainly regarding the phrasing and definitions of the questions in the framework’s questionnaire. Lastly, this thesis emphasizes the importance of assessing energy projects from a perspective of the SDGs and too continue develop SDG-IAE, because of its crucial role in attaining a sustainable development and to meet Agenda 2030. / Sedan mitten av 1900-talet har efterfrågan på energi stigit. Denna ökade efterfrågan medför ett behov av nya energiprojekt i både låg- och höginkomstländer. Detta kandidatarbete syftar till att kartlägga vilken påverkan ett energiprojekt har på FN:s Globala Mål då både småskaliga och storskaliga energiprojekt skapar synergier och avvägningar med målen samt dess delmål. Arbetet utreder vilka synergier och avvägningar fyra olika energiprojekt har som är placerade i Uganda, Kenya, Danmark och Sverige, genom att implementera verktyget “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE). Verktyget bedömer projekten kvalitativt genom ett frågeformulär. Författarna har besvarat formuläret genom att hålla intervjuer med olika intressenter involverade i respektive projekt. Verktygets resultat varierar för samtliga projekt men visar också synergier och avvägningar som projekten har gemensamt. Resultatet visar också tydligt skillnaden mellan att utföra ett energiprojekt i ett låginkomstland jämfört med i ett höginkomstland då låginkomstländernas synergier ofta är mer relevanta för projekten och dess placering i världen. Dock visar också resultatet avvägningar som är relevanta för alla projekt oavsett dess placering. Efter implementeringen av SDG-IAE ser författarna potentiella utvecklingsområden för verktyget, framförallt gällande frågeformulärets formulering och definitioner av dess frågor. Till sist vill arbetet betona hur viktigt det är att bedöma energiprojekt utifrån de Globala Målen och fortsätta utveckla SDG-IAE då det spelar en avgörande roll för att uppnå en hållbar utveckling och Agenda 2030.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

Syfte:Syftet med denna studie är att genom en jämförelse mellan olika företag inom träförädlingsindustrin skapa en förståelse för hur arbetet med hållbar konsumtion och produktion går till. Metod:Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genom ett hermeneutiskt synsätt har en systematisk tolkning och förståelse gjorts utav de fem intervjuade företagen för att kunna besvara frågeställningen. Intervjun följde en semistrukturerad metod med hjälp av en intervjuguide. Slutsats:För att bekämpa de ohållbara konsumtion och produktionsmönster som idag existerar kan vi konstatera att företag inom träförädlingsindustrin försöker att påverka detta genom sitt arbete. Arbetet är till största delen liknande, detta med tanke på de delmål som finns till det globala målet nummer 12 hållbar konsumtion och produktion. Viktiga komponenter i arbetet är hantering av avfall och kemikalier samt att minska avfallen. / Aim:The aim of this study is to create an understanding of how the work with sustainable consumption and production takes place through a comparison between different companies in the wood processing industry. Method:This bachelor’s thesis is based on a qualitative method with an inductive approach. Through a hermeneutic approach, a systematic interpretation and understanding has been made of the five companies interviewed in order to be able to answer the question. The interview followed a semi-structured method using an interview guide. Conclusion:In order to combat the unsustainable consumption and production patterns that exist today, we can state that companies in the wood processing industry are trying to influence this through their work. The work is similar, given the sub-goals that exist for the global goal number 12 sustainable consumption and production. Important components in the work are waste management and chemicals and reducing waste.

Sustainable development is a topic which is constantly increasing in relevance to reach a well-functioning society from economic, social and environmental aspects. The work for sustainable development can take shape in different ways, including by working towards the fulfillment of the UN’s sustainable development goals (SDG). The SDG’s consist of 17 goals with the intention to be fulfilled by the year 2030. The goals are designed in such a way that all actors in society should have the opportunity to contribute to their fulfillment, for example by integrating them into an organization's activities. However, the SDGs have recently encountered their biggest obstacle since they were established - the Covid-19 pandemic.  The Covid-19 pandemic created chaotic situations characterized by uncertainty and insecurity, which has led to the work towards fulfilling the SDGs reversed direction and shows a negative development. Thus, it becomes important to investigate how an organization should be able to handle a crisis, such as the Covid-19 pandemic, without harming the work with the SDGs. Based on this, the purpose of the study is to examine the impact of crisis management and leadership on sustainability within a public organization. The aim of the study is to examine the achievement of the SDGs in a municipality. This purpose is answered with the help of a case study at Karlstad municipality.  The study is based on two methods, which are interviews and documentary research. Four semi-structured interviews were conducted with employees within Karlstad municipality who work with crisis management, environmental issues and operational management. As a complement to the conducted interviews, the municipality's annual report, strategic plan, guidelines for crisis management, follow-up of the work during the pandemic and a signed climate contract have been reviewed. These data, together with the interviews and with theories such as crisis management, crisis management’s three different phases and leadership, conclusions could be drawn. This study thus states that crisis management without connection to the SDGs risks leading to deprioritization of these in a crisis situation. Here, continuity management becomes an important aspect that can be developed to ensure positive development of the work with the SDGs. Furthermore, the importance of leadership within an organization is highlighted as the responsibility falls on the leaders when it comes to leading the work of the business forward.