I detta examensarbete har åtgärder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umeå kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer än 130 byggnader. Detta projekt sades då vara det största av sitt slag i Sverige. Bakgrunden till behovet av att utföra detta grundades i att en stor del av de tekniska systemens livslängd i fastigheterna började vara uppnådd samtidigt som ett energieffektiviseringskrav ålades fastighetsavdelningen. Siemens anlitades som entreprenör. De villkor som styrde projektet kom från beslutsfattande politiker och handlade om den viktiga besparingsgarantin. Denna garanti var en förutsättning för att få ekonomiska medel att finansiera ett projekt av den här storleken. EPC som modell valdes för att möjliggöra dessa krav. Den data som legat till grund för analysen av de energieffektiviseringsåtgärder som utförts har funnits samlad i eRoom, Siemens plattform för EPC-projekt. Den information som varit mest essentiell har varit de projektutvecklingsrapporter som för varje objekt beskrivit läge, problembild, åtgärdsförslag samt de energikartläggningar som innehållit alla energiberäkningar för energiläget i respektive fastighet samt potentiellt energiläge efter utförande av föreslagna åtgärder. De åtgärder som ansågs relevanta för att på det mest tydliga vis beskriva resultatet av Umeå EPC-projekt beslutades få ligga till grund för att reda ut hur besparingsfördelningen såg ut. Resultatet av detta arbete visar att de åtgärder som levererade störst del av den totala besparingen i ren energi var åtgärder kopplade till fläktar samt övriga åtgärder där styråtgärder av motorvärmare, injusteringar och pumpar rymdes. Efter dessa poster var tilläggsisolering samt belysningsåtgärder stora. Vidare vad gäller den ekonomiska besparingen var det konverteringar av uppvärmning som var absolut störst, därefter fläktarbeten samt kategorin övriga poster. Den ekonomiska investeringen var svår att på ett rättvist sätt jämföra mot hur stora besparingarna varit per åtgärd. En jämförelse av besparing mot antal åtgärder inom varje kategori visar däremot att konvertering till fjärrvärme samt värmeåtervinning var de mest effektiva åtgärderna.

Ever since the middle of the 20th century there has been an increasing demand of energy. This increased energy consumption entails the need for new energy projects in both developed and developing countries. This thesis aims to map the impact an energy project has regarding the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs). It is known that both small- and large-scale energy projects creates synergies and trade-offs with the SDGs and its relating targets. By implementing the framework “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE), this study will investigate the possible synergies and tradeoffs of four different energy projects located in Uganda, Kenya, Denmark, and Sweden. SDG-IAE qualitatively assess each energy project with a questionnaire. To conduct the questionnaire the authors held remote interviews with stakeholders involved in each of the projects. The framework’s result for the four projects differ for each project but also have both synergies and trade-offs that are in common. The result also clearly demonstrates the difference in introducing an energy project in a developed contra a developing country, as the developing countries generate more synergies that are relevant for the project and its location. However, the result also demonstrates trade-offs that are relevant to the projects regardless its location. By implementing SDG-IAE the authors reckon areas of improvement mainly regarding the phrasing and definitions of the questions in the framework’s questionnaire. Lastly, this thesis emphasizes the importance of assessing energy projects from a perspective of the SDGs and too continue develop SDG-IAE, because of its crucial role in attaining a sustainable development and to meet Agenda 2030. / Sedan mitten av 1900-talet har efterfrågan på energi stigit. Denna ökade efterfrågan medför ett behov av nya energiprojekt i både låg- och höginkomstländer. Detta kandidatarbete syftar till att kartlägga vilken påverkan ett energiprojekt har på FN:s Globala Mål då både småskaliga och storskaliga energiprojekt skapar synergier och avvägningar med målen samt dess delmål. Arbetet utreder vilka synergier och avvägningar fyra olika energiprojekt har som är placerade i Uganda, Kenya, Danmark och Sverige, genom att implementera verktyget “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE). Verktyget bedömer projekten kvalitativt genom ett frågeformulär. Författarna har besvarat formuläret genom att hålla intervjuer med olika intressenter involverade i respektive projekt. Verktygets resultat varierar för samtliga projekt men visar också synergier och avvägningar som projekten har gemensamt. Resultatet visar också tydligt skillnaden mellan att utföra ett energiprojekt i ett låginkomstland jämfört med i ett höginkomstland då låginkomstländernas synergier ofta är mer relevanta för projekten och dess placering i världen. Dock visar också resultatet avvägningar som är relevanta för alla projekt oavsett dess placering. Efter implementeringen av SDG-IAE ser författarna potentiella utvecklingsområden för verktyget, framförallt gällande frågeformulärets formulering och definitioner av dess frågor. Till sist vill arbetet betona hur viktigt det är att bedöma energiprojekt utifrån de Globala Målen och fortsätta utveckla SDG-IAE då det spelar en avgörande roll för att uppnå en hållbar utveckling och Agenda 2030.

As the share of weather-dependent renewable energy sources increases in the energy system, more grid balancing solutions are needed. For companies investing in energy production facilities, this offers new business opportunities. This master's thesis examines a battery energy storage system (BESS) co-located with a wind farm and utilizing its existing grid connection. The profitability of the battery system investment is evaluated using Net Present Value (NPV), Internal Rate of Return (IRR) and Payback time (PBT). In the analysis, the revenue of the battery system consists of capacity (MW) payments from reserve markets. The profitability of the battery system is studied in both the annual and hourly markets. The report compares the results to those of a standalone battery system to understand the advantages of utilizing the same grid connection. Finally, the investment is analysed further using scenario analysis on the annual degradation and the market price levels. The battery capacity is sized according to the maximum NPV. The results indicate that both the co-located BESS and the standalone BESS are potential investment targets, but the co-located BESS utilizing the wind farm's grid connection offers better returns. The reason for this is that the cost of a new grid connection for a standalone BESS is higher than the revenue lost due to capacity constraints when utilizing the existing grid connection. Hourly reserve markets offer better returns than annual reserve markets. Annual markets yielded an internal rate of return of 9 % and a net present value of 350 kEUR, while hourly markets yielded an internal rate of return of 22 % and a net present value over 10 times higher compared to the annual market returns. The optimal sizing of the battery capacity is found to be between 30 and 40 % of the wind park’s production capacity, or in this case 4-5 MW. / Med en ökande andel väderberoende förnybara källor i energisystemet behövs fler lösningar för att behålla balansen i elnätet. Detta erbjuder nya affärsmöjligheter för energiföretag som vill investera i energilagringslösningar. Denna uppsats undersöker ett batterisystem som är beläget vid en vindpark och utnyttjar en befintlig nätanslutning. En ekonomisk analys med nettonuvärdesmetoden (NPV), internräntemetoden (IRR) samt återbetalningstiden (PBT) av batterisystemet utförs för att utvärdera investeringspotentialen. I analysen består intäkterna från batterisystemet av kapacitetsbetalningar från reservmarknader. Lönsamheten för batterilagringssystemet undersöks både på årsmarknader och timmarknader. Rapporten jämför resultaten med ett fristående batterilagringssystem för att förstå fördelarna med att utnyttja samma nätanslutning. Slutligen analyseras investeringen med hjälp av scenarioanalys för olika marknadsprisnivåer samt årliga försämringstakter. Batterikapaciteten dimensioneras enligt det maximala nettonuvärdet. Resultaten visade att både batterilagringssystemet som utnyttjar vindkraftparkens nätanslutning och det fristående batterilagringssystemet är potentiella investeringsobjekt, men batterilagringssystemet som utnyttjar vindkraftparkens nätanslutning erbjuder bättre avkastning. Anledningen till detta är att kostnaden för en ny nätanslutning för ett fristående batterilagringssystem är högre än de inkomstförluster som orsakas av kapacitetsbegränsningar vid utnyttjandet av den befintliga nätanslutningen. Timreservmarknader erbjuder bättre avkastning än årsreservmarknader. Årsmarknaderna genererade en internränta på 9 % och ett nuvärde på 350 kEUR, medan timmarknaderna genererade en internränta på 22 % och över 10 gånger högre nuvärde jämfört med årsmarknaderna. Den optimala dimensioneringen av batterikapaciteten bedöms vara 30–40 % av vindkraftparkens produktionskapacitet, vilket i detta fall är 4–5 MW. / Sääriippuvaisen uusiutuvien energiatuotantomuotojen osuuden kasvaessa energiajärjestelmässä tarvitaan lisää verkontasapainotusratkaisuja. Energiatuotantolaitoksiin investointeja tekeville yrityksille tämä tarjoaa uusia liiketoimintamahdollisuuksia. Tämä diplomityö tarkastelee akkujärjestelmää, joka sijaitsee tuulivoimapuiston ohessa ja hyödyntää olemassa olevaa verkkoliityntää. Akkujärjestelmän investoinnin kannattavuutta arvioidaan hyödyntäen nettonykyarvoa (NPV), sisäistä korkoa (IRR) sekä takaisinmaksuaikaa (PBT). Analyysissä akkujärjestelmän tulot koostuvat reservimarkkinoiden kapasiteettimaksuista. Akkujärjestelmän kannattavuutta tutkitaan sekä vuosimarkkinoilla että tuntimarkkinoilla. Raportissa verrataan tuloksia itsenäisen akkujärjestelmän tuloksiin, jotta ymmärrettäisiin saman verkkoliitynnän hyödyntämisen edut. Lopuksi investointia analysoidaan skenaarioanalyysin avulla eri markkinahintatasoilla ja akkujärjestelmän rappeutumisnopeudella. Akkukapasiteetti mitoitetaan maksimaalisen nettonykyarvon mukaan. Tulokset osoittivat, että sekä tuulivoimapuiston verkkoliitynnän hyödyntämä akkujärjestelmä että omalla verkkoliitynnällä oleva akkujärjestelmä ovat potentiaalisia investointikohteita, mutta tuulivoimapuiston verkkoliityntää hyödyntävä akkujärjestelmä tarjoaa parempia tuottoja. Syynä tähän on, että uuden verkkoliitynnän kustannus itsenäiselle akkujärjestelmälle on suurempi kuin olemassa olevan verkkoliitännän hyödyntämisen kapasiteettirajoitusten aiheuttavat tulonmenetykset. Tuntireservimarkkinat tarjoavat parempia tuottoja kuin vuosireservimarkkinat. Vuosimarkkinat tuottivat 9 % sisäisen koron ja 350 kEUR nettonykyarvon, kun taas tuntimarkkinat tuottivat 22 % sisäisen koron ja yli 10 kertaa korkeamman nettonykyarvon vuosimarkkinoiden tuottoihin verrattuna. Akkukapasiteetin optimaalinen mitoitus todetaan olevan 30–40 % tuulipuiston tuotantokapasiteetista, joka tässä tapauksessa on 4–5 MW.

The pursuit of Sustainable Development Goals (SDGs) requires a transformative approach to energy systems, focusing on cleaner, reliable, and affordable energy services. This pursuit of achieving the SDG 7 goal of universal access to affordable and clean energy, can have numerous positive and negative implications on all other SDGs and their targets. This thesis project explores and addresses these interlinkages between SDGs and energy projects, highlighting the synergies and trade-offs of energy projects to contribute to achieving the SDGs. In this project, we propose a methodology and framework to facilitate the integration of the SDGs into the energy project planning and implementation phase. This framework is implemented into a tool called SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluationand Learnings) that is tailor-made to help energy practitioners identify potential trade-offs and synergies, and develop strategies to maximize positive impacts and minimize negative ones by prioritizing the SDGs that are relevant to their projects. The proposed methodology also takes into consideration the growing importance of Environmental, Social, and Governance (ESG) reporting, ensuring that energy projects align with sustainable practices and societal expectations. Three case studies - one Wind energy projectand two district heating projects, all in France, are utilized to test the SDGs-PROPEL tool. It also incorporates feedback from technology experts working in District Heating and Cooling(DHC) and wind energy in energy companies and academia. The tool was also tested by studentsat the master’s level at KTH Royal Institute of Technology. The proposed methodology in the SDGs-PROPEL tool can be used by any energy practitioner for building a robust testing process for their tools and, in turn, help address some of the challenges of integrating SDGs with energy projects by providing a structured approach to incorporating the SDGs into theplanning and implementation phase of the energy projects. In conclusion, this paper emphasizes the significance of incorporating the SDGs into energy projects as a means to drive sustainable development. By enabling companies to assess the environmental, social, and economic impacts of their energy initiatives, this integration plays a crucial role in addressing critical global issues like climate change, poverty reduction, and energy access. / Strävan efter hållbara utvecklingsmål (SDG) kräver ett transformativt förhållningssätt till energisystem, med fokus på renare, pålitliga och överkomliga energitjänster. Denna strävan efter att uppnå SDG 7-målet om universell tillgång till hållbar energi, kan ha många positiva och negativa konsekvenser för alla andra SDG och deras mål. Detta avhandlingsprojekt utforskar och tar upp dessa kopplingar mellan SDG och energiprojekt, och belyser synergierna och avvägningarna mellan energiprojekt för att bidra till att uppnå SDGs. I det här projektet föreslår vi en metod och ett ramverk för att underlätta integrationen av SDGs i energiprojektets planering och genomförandefas. Detta ramverk är implementerat i ett verktyg som kallas SDGs-PROPEL (Sustainable Development Goals - PROject Performance Evaluation and Learnings) som är skräddarsytt för att hjälpa energiutövare att identifiera potentiella avvägningar och synergier, och utveckla strategier för att maximera positiva effekter och minimera negativa. genom att prioritera de SDG som är relevanta för deras projekt. Den föreslagna metoden tar också hänsyn till den växande betydelsen av miljö-, social- och styrelserapportering (ESG), vilket säkerställer att energiprojekt överensstämmer med hållbar praxis och samhälleliga förväntningar. Tre fallstudier - ett vindenergiprojekt och två fjärrvärmeprojekt, alla i Frankrike, används för att testa SDGs-PROPEL-verktyget. Den innehåller också feedback från teknikexperter som arbetar med DHC och vindenergi i energiföretag och akademi. Verktyget testades även av studenter på masternivå vid Kungliga Tekniska Högskolan. Den föreslagna metoden i SDGs-PROPEL-verktyget kan användas av alla energiutövare för att bygga en robust testprocess för sina verktyg och i sin tur hjälpa till att hantera några av utmaningarna med att integrera SDGs med energiprojekt genom att tillhandahålla ett strukturerat tillvägagångssätt för att införliva SDGs in i planerings- och genomförandefasen av energiprojekten. Sammanfattningsvis betonar detta dokument betydelsen av att införliva SDGs i energiprojekt som ett sätt att driva hållbar utveckling. Genom att göra det möjligt för företag att bedöma de miljömässiga, sociala och ekonomiska effekterna av sina energiinitiativ, spelar denna integration en avgörande roll för att ta itu med kritiska globala frågor som klimatförändringar, fattigdomsminskning och tillgång till energi.