<p>The aim of this study is to make clear the conception ”Sustainable Urban Development” through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today’s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it’s changes through the time and place. To make a distinct explanation of the goals and how they are used in Swedish planning, I have studied the garden city Silverdal situated in Sollentuna municipality ten kilometres north of Stockholm. Planners, architects and commissioners of building projects working with Silverdal, have been interviewed in purpose to get insight in Swedish urban planning. People living in Silverdal have been interviewed to get an idea of their feelings about the sustainability in the area.</p><p>The concept of sustainable urban development is relative new and during the latest years it has become an important part of the physical planning. First during the 1990’s sustainable planning received increased attention all over the world through the UN conferences and world meetings. The purposes of the meetings in UN were to fight against the world’s constant growing problems with environment, the distribution of resources and poverty. The cities have become the central starting point for these questions and for planning, because the problems are more urgent here. The enormous growth that the cities have experienced during the last decades has given rise to new opportunities, but also it has brought big problems. The sustainable perspective arose as a reaction against the powerful globalisation and the rational thoughts about modernism. The goal of sustainable planning was to improve the circumstances in the world by planning, designing and managing buildings, land and infrastructure. It comes from the point of view that we have to take care of our environment in order to make sure that following generations also can utilize these resources. To guarantee this, production and consumption have to be balanced. Planning is of vital importance in the realisation of the sustainable development. The sustainable goals have a different approach all over the world, because cities and places are mutually different. Development has to see the quality of the place and its necessary conditions. A holistic and a long-term thinking are to prefer in sustainable planning. A more structured planning tool can dissolve these problems. Sustainable urban development is in on its way forward, and more countries pay attention to the sustainable issues. How good results the sustainable urban planning can obtain depends on the actors’ engagement and ability to cooperate. The sustainable urban development is no longer a utopian dream: it’s a possible vision of the future.</p>

The aim of this study is to make clear the conception ”Sustainable Urban Development” through an investigation dealing with how the sustainable goals are attained in today’s Swedish urban planning. And also try to clarify where and why sustainable development is failing or lacking. Besides that I have investigated how actors take position towards urban sustainability. The essay is based on a literature study about sustainable urban development and it’s changes through the time and place. To make a distinct explanation of the goals and how they are used in Swedish planning, I have studied the garden city Silverdal situated in Sollentuna municipality ten kilometres north of Stockholm. Planners, architects and commissioners of building projects working with Silverdal, have been interviewed in purpose to get insight in Swedish urban planning. People living in Silverdal have been interviewed to get an idea of their feelings about the sustainability in the area. The concept of sustainable urban development is relative new and during the latest years it has become an important part of the physical planning. First during the 1990’s sustainable planning received increased attention all over the world through the UN conferences and world meetings. The purposes of the meetings in UN were to fight against the world’s constant growing problems with environment, the distribution of resources and poverty. The cities have become the central starting point for these questions and for planning, because the problems are more urgent here. The enormous growth that the cities have experienced during the last decades has given rise to new opportunities, but also it has brought big problems. The sustainable perspective arose as a reaction against the powerful globalisation and the rational thoughts about modernism. The goal of sustainable planning was to improve the circumstances in the world by planning, designing and managing buildings, land and infrastructure. It comes from the point of view that we have to take care of our environment in order to make sure that following generations also can utilize these resources. To guarantee this, production and consumption have to be balanced. Planning is of vital importance in the realisation of the sustainable development. The sustainable goals have a different approach all over the world, because cities and places are mutually different. Development has to see the quality of the place and its necessary conditions. A holistic and a long-term thinking are to prefer in sustainable planning. A more structured planning tool can dissolve these problems. Sustainable urban development is in on its way forward, and more countries pay attention to the sustainable issues. How good results the sustainable urban planning can obtain depends on the actors’ engagement and ability to cooperate. The sustainable urban development is no longer a utopian dream: it’s a possible vision of the future.

Naturen spelar en viktigt roll för oss människor. Om det så rör sig om de positiva effekternaav ekosystemtjänster, de förebyggande och skyddande effekterna från hårt väder eller dedirekt positiva effekterna på den mänskliga hälsan, både fysiskt och psykiskt. När allt flermänniskor bor i städer är det alltså viktigt att de grönområden som finns i städerna ärområden som uppskattas och används av människorna som bor där. Syftet med den härstudien är att genom intervjuer med individer som bor i Karlstad undersöka hur degrönområden som finns i Karlstad påverkar dem, samt hur deras uppfattning om dessaområden är. Utifrån resultatet av intervjuerna är det tydligt att de intervjuade individerna haren väldigt positiv attityd till grönområdena i Karlstad. Deras goda tillgänglighet ochmöjlighet till att vara områden där individer kan finna ro och avgränsning från staden är dekvaliteter som visats vara de mest uppskattade. Det visade sig även att många av de mindregrönområdena som finns i staden var minst lika uppskattade, även ifall de inte innehar sammakvalitet som de större grönområdena. Att få de små avbrotten mer regelbundet i staden ärnågot som får staden att kännas mer vid liv, vilket var något som respondenterna beskrev somnågot positivt. Karlstads grönområden uppskattas alltså mycket utifrån deras tillgänglighet,visuella skönhet och funktion. / Nature plays an important part for the human race. With the positive effects from ecosystemservices, Nature's ability to help prevent and diminish the effects of rough weather or thedirect positive effects on human health, both physical and mental. With an increase inurbanization more and more people live in the cities. Therefore it’s important that the greenareas that exist within the cities are appreciated and used by the citizens. The objective of thisstudy is to, through interviews with citizens in Karlstad, investigate how the green areas inKarlstad affect the citizens and what kind of attitudes of the green areas that exist. Based onthe results from the interviews it’s clear that the respondents have a very positive attitudetowards the green areas in Karlstad. Their good accessibility as well as their ability to providea space that disrupts the general landscape of the city. A place where you can find peace andrest without the impressions from the city. However, there were also many smaller greenareas where the qualities resulted in a smaller disruption of the city landscape. However thesegreen areas are still very appreciated based on their function to give a small rest in the citylandscape as well as making the city feel more alive. Rather than the bigger green areasability to serve as a total disruption of visuals and impressions. The general consensus is thatKarlstads green areas are very appreciated, based on their accessibility, visual beauty as wellas the different functions.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns fören hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hurmänniskors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativenkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer avlokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkantenav staden.Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilendet vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären.Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mestintressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med denbilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till. / The purpose of this study has been to examine the conditions for a sustainable urbandevelopment when it comes to the locations of grocery retailing and the way people go there.To observe this, we have been using a quantitative survey with different kinds of questions.These questionnaires were distributed at three different groceries, all at different locations.The first grocery was located in the centre of the city, the second one was situated in thecentre of a suburb and the last one was to be found in the outskirt of Lund.The results showed that out of the 524 customers who took part in the survey the overallperformance of the stores showed that the car was the most common way vehicle. Almost halfof the customers bicycled or walked to the grocery store. Even though, there were bigdifferences between the groceries in how many that chose to go by car, bicycle or walk. Themost interesting result was a confirmation of what we had suspected, that the grocery with theenvironment most suited for going by car also was the one that people most often went to bycar.

Befolkningen ökar kraftigt i Sverige och utökande av bostäder är högst aktuellt. Frågor som blir aktuella är var de nya bostadshusen ska placeras och vad berörda beslutsfattare anser när de behöver kompromissa med grönområden. Denna studie inriktar sig på Gävle kommun som har en vision om att utveckla 10 500 bostäder till år 2030 (Gävle kommun, 2016). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det olämpligt att bebygga grönområden i städer. Trots detta finns det planer på att bygga bostäder i parker i Gävles innerstad, vilket har diskuterats i media. Syftet med denna studie är att med hjälp av en enkätstudie undersöka hur Gävle kommuns anställda på samhällsbyggnad prioriterar och tar hänsyn till kvaliteter på grönområden. Resultatet jämförs även med de anställda på samhällsbyggnad på Sandvikens kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Bollnäs kommun. Resultatet visade att det inte finns någon markant skillnad mellan de olika kommunerna eller arbetsgrupperna och överlag finns det heller inga större skillnader mellan praktiken och vad litteraturen påvisar. / The population in Sweden is rapidly increasing and expanding possibilities of residential housing is highly topical. In light of this, other matters arise such as where the new residential buildings are to be located and how this affects existing green areas. This study focuses on Gävle municipality and its vision of developing 10 500 residential housings, by the year of 2030. From a sustainability perspective, it is inappropriate to build on green areas in cities. Regardless of the sustainability aspects, Gävle municipality plans to construct residential housings in the inner city parks of the city, as debated in media. The purpose of this study was to examine how employees within the department of Urban planning at Gävle municipality prioritize and account for the qualities of green areas. The study was carried out utilizing a survey and the results were compared to answers obtained from employees within the Urban planning department at the municipalities of Sandviken, Tierp, Älvkarleby and Bollnäs. The results did not show any significant differences between neither municipality, workgroup belonging, nor were any substantial differences between practice and literature identified.

Städer förtätas och de hårdgjorda ytorna, där vatten inte kan infiltreras i marken, ökar. I kombination med klimatförändringar och en framtida ökad nederbörd leder det till översvämningsrisker när dagvattnet, som rinner på marken, ska hanteras av underjordiska rörledningar med begränsad kapacitet. Dagvattnet drar även med sig föroreningar och bidrar till försämrad vattenkvalitet i stadsnära vattendrag. En lösning på problematiken kan vara att införa en ekologisk hantering av dagvattnet, som med naturliknande system av grönytor, dammar och öppna avledningskanaler både renar och fördröjer avrinningen. Utifrån förutsättningarna i ett pågående förtätningsprojektet vid Flygaregatan i Halmstad, som fungerat som exempelområde, har ekologiska dagvattenlösningar i städer studerats. Syftet med studien är att se över vilka möjligheter som finns för att införa ekologiska dagvattensystem och hur ett sådant skulle kunna tillämpas inom planområdet. Arbetet bygger på litteraturstudier, intervjuer, platsbesök och beräkningar, men på grund av dagvattenhanteringens många dimensioner har antaganden och förenklingar varit nödvändiga. Resultatet visar att ekologiska dagvattenlösningar kan reducera föroreningshalterna i dagvattnet till acceptabla nivåer och dessutom fördröja avrinningen, vilket minskar översvämningsriskerna och dagvattnets negativa påverkan på stadsnära vattendrag. Utifrån förutsättningarna vid Flygaregatan bör det vara möjligt att tillämpa inslag av ekologisk dagvattenhantering inom planområdet. De många fördelarna med ekologiska system gör att det dessutom bör vara möjligt och eftersträvansvärt att införa sådana inslag vid liknandeprojekt i framtiden. / As cities grow and become denser the hard surfaces, where water cannot be infiltrated through the ground, increases. Rain fall is also expected to increase, due to climate change, and the combination of both scenarios will most likely lead to greater risks of flooding, as large volumes of stormwater runoff must be handled by limited underground pipes. Urban stormwater is, added to that, often polluted and affects the quality of streams and lakes close to cities. A solution to the problems might be to integrate sustainable urban drainage systems (SUDS) that handle stormwater by the same principles as in nature, where green areas, ponds and open ditches both purifies and slows down the urban runoff. By mapping the specific conditions within the ongoing development project at Flygaregatan in Halmstad, which has been used as an example site, the possibilities of SUDS have been investigated. The purpose of the study is to see what parts of SUDS that are possible to use in cities and to come up with a suggestion of how such a system could be integrated within Flygaregatan. The study is based upon a review of literature, interviews, calculations and study visits. Due to the complex nature of urban stormwater some assumptions and simplifications have although been necessary. The results show that SUDS can reduce the pollution in urban stormwater to acceptable levels and, added to that, delay the runoff which decreases the risks of flooding. From the perspectives at Flygaregatan it should be possible to integrate SUDS within the site and considering the many positive effects of SUDS it is then suggested that such systems should also be used in similar construction projects in the future.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

Förtätning används idag som en strategi vid planering av städer i Sverige. Det framgår från flera olika styrdokument, både statliga och kommunala. Förtätning anses som hållbart ur sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv. Det finns idag en bostadsbrist i Stockholm och kommunen vill lösa detta genom att bygga inåt i staden. De anser att förtätning leder till flera positiva sociala aspekter som närhet, integration och minskad bilanvändning. Syftet med studien har varit att undersöka om förtätningsstrategin är socialt hållbar. Detta har gjorts genom att undersöka den fysiska planeringen av stadsbyggnadsprojektet Hagastaden detaljplanområde 1 i Stockholm. Genom att granska litteratur och olika styrdokument om social hållbarhet och förtätning har material och kunskap samlats som grund för forskningen. Med denna vetenskapliga grund har sedan den fysiska planeringen av privata- och offentliga ytor, gaturum och bebyggelse studerats. Resultat från metoderna har sedan jämförts med rekommenderade värden från UN habitat och Spacescape. Därefter har svar kunnat ges kring sociala för- och nackdelar angående förtätningsidealet och Hagastadens planering. Facit har visat att förtätningsidealet är ett komplicerat ämne där en positiv aspekt ofta kan vara negativ i ett annat hänseende. Genom förtätningsidealet kan i vissa fall en konflikt uppstå mellan snabb ekonomisk tillväxt och den sociala hållbarheten. Det visar sig genom arbetet i form av högt exploateringstal på grund av hög bebyggelse som skapar minimalt insläpp av dagsljus samt bristfälliga privata ytor. / Densification is today being used as strategy for urban planning in Sweden. This is evident from various different planning documents, both governmental and municipal. Densification of cities is considered to be sustainable both from socially, environmental and economic perspectives. There is a housing shortage in Stockholm and the municipality want to solve it by densifying the city. They believe that it will lead to constructive social aspects as vicinity, integration and reduced car use. The purpose of this study has been to examine if urban densification is socially sustainable. To answer this question examination of the physical planning of the urban densification project Hagastaden detaljplanområde 1 in Stockholm has been made. Studying of literature and different documents about the subject made it possible to gather material and knowledge which has been used in this research project. Investigation of physical planning, the private and public areas, the street scenes and the built environment were performed. Results from the methods have been compared with recommended values from UN Habitat and Spacescape. Through this evaluation answers to the question about the social sustainability of the area has been proposed. The results show that the ideal of the compact city is a complexed matter where one positive object often at the same time can be negative in another regard. Within the compact city ideal there might be a conflict between economic growth and the social sustainability. The gravity of this is shown in the large scale and tall buildings which creates environments in the city with insufficient daylighting and deficient private and public space.

No description available.

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. Jag har undersökt hur konceptet hållbara livsstilar definieras, var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, och hur dessa har påverkat den fysiska planeringen av området. Jag har även undersökt konceptet hållbara livsstilar ur ett maktperspektiv. Den teoretiska bakgrunden för examensarbetet är teorier om hållbar utveckling och hållbara livsstilar, samt Foucaults teorier om makt och diskurser. Enligt Foucault så skapar diskurser sanning i form av kunskap, som i sin tur utövar makt med hjälp av denna kunskap.  Resultatet av den empiriska undersökningen är att det inom planeringen för Norra Djurgårdsstaden inte finns en gemensam klar definition för begreppet hållbara livsstilar, och att detta kan bero på att det ännu inte har skapats en tillräckligt stark diskurs. När det gäller var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, så går det att fastställa att det var en person som arbetade starkt med att få med idéerna i planeringen. Man har också använt sig av erfarenheter från stadsdelen Hammarby sjöstad. Huruvida idéerna om hållbara livsstilar har påverkat den fysiska planeringen är svårt att svara på, på grund av bristande underlag, men det är tveksamt om de har haft någon konkret påverkan. Den hypotes som jag har i början av examensarbetet: ”att konceptet hållbara livsstilar är en maktutövning i och med att planerarna utövar makt över människor, och denna makt har sin grund i diskursen om hållbara livsstilar. Denna diskurs påverkar i sin tur den fysiska strukturen, vilken påverkar hur människor lever sina liv”, kan vara sann om man gör antagandet att idéerna verkligen har eller kommer påverka den fysiska planeringen av Norra Djurgårdsstaden. / This is a master thesis in the subject urban and regional planning, and it discusses the concept of sustainable lifestyles. The debate on sustainability is becoming more and more urgent, and how we should live our lives for society to become more sustainable is a key issue in today's research. People's behavior, lifestyle choices, is an important factor of how the individual level can influence the way we influence climate. The new neighborhood Royal Seaport will become one of Stockholm's new environmentally profiled areas, with sustainable lifestyles as one of the focus areas of the environmental programs. The purpose of this thesis is to analyze a part of the planning process for the Royal Seaport. I have studied how the concept of sustainable lifestyles is defined, where the ideas about sustainable lifestyles are coming from, and how these have affected the physical planning of the area. I have also examined the concept of sustainable lifestyles from a power perspective. The theoretical background of the thesis is theories on sustainable development, sustainable lifestyles, and Foucault's theories of power and discourses. According to Foucault, discourses create truth in the form of knowledge, and power is exercised with the help of this knowledge.  The results of this thesis are that in planning for the Royal Seaport, there isn’t a single clear definition of the concept of sustainable lifestyles, and this may be because there has not yet been created a sufficiently strong discourse. Regarding where the ideas of sustainable lifestyles are coming from, it is possible to determine that there was one person who worked strongly to get the ideas into the planning. Also, experiences from the neighborhood Hammarby sjöstad have been used. Whether the ideas of sustainable lifestyles have influenced the physical planning, is difficult to answer, because of lack of evidence, but it is doubtful whether they have had a strong impact. The hypothesis that I have at the beginning of the thesis: "the concept of sustainable lifestyles is an exercise of power because the planners exercise power over people, and this power is rooted in the discourse on sustainable lifestyles. This discourse in turn affects the physical structure, which affects how people live their lives ", can be true only if one makes the assumption that the ideas have actually affected or will affect the planning of the Royal Seaport.