• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Visioner, målbilder och diskurser om hålbar stadsutveckling : En fallstudie av Norra Djurgårdsstaden

Hult, Daniel January 2016 (has links)
Sveriges strategi för hållbar utveckling bygger sedan lanseringen av ’gröna folkhemmet’ 1996 på en ekologisk moderniseringsdiskurs och ett vedertaget samband om synergier mellan ambitiös miljöpolitik, ’smart’ tillväxt och social välfärd. I dag är Sverige ett av världens mest framstående länder inom miljöpolicy och ekologisk modernisering. Ekologisk modernisering har dock kritiserats av forskare för att inte vara särskilt ’hållbar’ i själva verket. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största utvecklingsprojekt inom hållbar stadsutveckling, och ett av de projekt som varit föremål för sådan kritik. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om diskursiva praktiker inom hållbar stadsutveckling. Därför analyseras hur visioner och målbilder i plandokument definierar ekologisk modernisering och social hållbarhet. Uppsatsens resultat visar att ekologisk och ekonomisk hållbarhet ideologiskt solidifieras i linje med ekologisk moderniseringsdiskurs – men samtidigt omfördelas även diskursen om sociala hållbarhetsaspekter, vilket förändrar ekologisk moderniseringshegemoni. Detta resulterar i ’ett litet fall framåt’ för social hållbarhet, vilket utmanar den kritik som menar att sociala hållbarhetsaspekter minskar i takt med att ekologisk modernisering ökar.
2

Planering för hållbara livsstilar : en fallstudie över hur två stadsbyggnadsprojekt arbetar med hållbara livsstilar

Hammarin, Alexander January 2020 (has links)
Vi lever idag inte hållbart och en stor del av dagens utsläpp utgörs av hur vi lever och våra livsstilar. Detta har uppmärksammats mer i både forskning och i politiken där en omställning mot ett klimatneutralt samhälle har påbörjats. Omställningen kommer kräva en stor förändring i både hur människor lever men också stadens utveckling.  Kandidatuppsatsen har vidare undersökt hur kommuner arbetar med hållbara livsstilar och hur de olika kommunernas arbete skiljer sig från varandra. Utgångspunkten i studien är att kunna skapa en ökad förståelse för hur fysisk planering skapar möjligheter för hållbara livsstilar. Detta har undersökts genom fallstudier av två samtida stadsbyggnadsprojekt, Masthuggskajen i Göteborg och Kvarteret vinghästen i Uppsala. För att undersöka empirin har kvalitativ textanalys använts och begreppet hållbar utveckling som teoretisk utgångspunkt för att studera hur stadsplanering kan ge möjligheter för människor att leva med ett minskat klimatavtryck. Utifrån analysen av empirin har ett par slutsatser kunnat framföras. Båda kommuner arbetar med att skapa fysiska strukturer som understödjer hållbara livsstilar och hållbara val i vardagen.  Fysiska strukturer stöder inte enbart hållbara livsstilar utan kan också styra medborgarna mot mer hållbara levnadssätt. Dessa fysiska strukturer belyses genom energisnåla bostäder, god tillgänglighet till service och en prioritering av hållbara färdsätt.  En annan slutsats är att kommunerna arbetar med att möjliggöra för hållbara sätt att konsumera genom att erbjuda kollaborativa konsumtionssätt som dela, låna och återbruka. Detta tycks ha fått ett större utrymme i planeringen, där planeringen styr markanvändningen mot mer hållbara sätt att konsumera. Detta har vidare diskuterats utifrån vad kunskapsöversikten menar är en ny roll för kommuner, att planera för konsumtion av varor och tjänster. Konsumtionsfrågor har vidare hanterats i en samverkan mellan det offentliga och privata, vilket kan tydas som ytterligare en dimension till den nya potentiella rollen. Således har uppsatsen visat att konsumtion kan anses som en planerings angelägenhet som dessutom påverkar stadens fysiska funktioner och användning.
3

Hållbara livsstilar : En analys av idéerna bakom planeringen av miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden / Sustainable Lifestyles : Analysis of the ideas behind the planning of the Royal Seaport

Habazin, Maria January 2011 (has links)
Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden. Jag har undersökt hur konceptet hållbara livsstilar definieras, var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, och hur dessa har påverkat den fysiska planeringen av området. Jag har även undersökt konceptet hållbara livsstilar ur ett maktperspektiv. Den teoretiska bakgrunden för examensarbetet är teorier om hållbar utveckling och hållbara livsstilar, samt Foucaults teorier om makt och diskurser. Enligt Foucault så skapar diskurser sanning i form av kunskap, som i sin tur utövar makt med hjälp av denna kunskap.  Resultatet av den empiriska undersökningen är att det inom planeringen för Norra Djurgårdsstaden inte finns en gemensam klar definition för begreppet hållbara livsstilar, och att detta kan bero på att det ännu inte har skapats en tillräckligt stark diskurs. När det gäller var idéerna om hållbara livsstilar kommer ifrån, så går det att fastställa att det var en person som arbetade starkt med att få med idéerna i planeringen. Man har också använt sig av erfarenheter från stadsdelen Hammarby sjöstad. Huruvida idéerna om hållbara livsstilar har påverkat den fysiska planeringen är svårt att svara på, på grund av bristande underlag, men det är tveksamt om de har haft någon konkret påverkan. Den hypotes som jag har i början av examensarbetet: ”att konceptet hållbara livsstilar är en maktutövning i och med att planerarna utövar makt över människor, och denna makt har sin grund i diskursen om hållbara livsstilar. Denna diskurs påverkar i sin tur den fysiska strukturen, vilken påverkar hur människor lever sina liv”, kan vara sann om man gör antagandet att idéerna verkligen har eller kommer påverka den fysiska planeringen av Norra Djurgårdsstaden. / This is a master thesis in the subject urban and regional planning, and it discusses the concept of sustainable lifestyles. The debate on sustainability is becoming more and more urgent, and how we should live our lives for society to become more sustainable is a key issue in today's research. People's behavior, lifestyle choices, is an important factor of how the individual level can influence the way we influence climate. The new neighborhood Royal Seaport will become one of Stockholm's new environmentally profiled areas, with sustainable lifestyles as one of the focus areas of the environmental programs. The purpose of this thesis is to analyze a part of the planning process for the Royal Seaport. I have studied how the concept of sustainable lifestyles is defined, where the ideas about sustainable lifestyles are coming from, and how these have affected the physical planning of the area. I have also examined the concept of sustainable lifestyles from a power perspective. The theoretical background of the thesis is theories on sustainable development, sustainable lifestyles, and Foucault's theories of power and discourses. According to Foucault, discourses create truth in the form of knowledge, and power is exercised with the help of this knowledge.  The results of this thesis are that in planning for the Royal Seaport, there isn’t a single clear definition of the concept of sustainable lifestyles, and this may be because there has not yet been created a sufficiently strong discourse. Regarding where the ideas of sustainable lifestyles are coming from, it is possible to determine that there was one person who worked strongly to get the ideas into the planning. Also, experiences from the neighborhood Hammarby sjöstad have been used. Whether the ideas of sustainable lifestyles have influenced the physical planning, is difficult to answer, because of lack of evidence, but it is doubtful whether they have had a strong impact. The hypothesis that I have at the beginning of the thesis: "the concept of sustainable lifestyles is an exercise of power because the planners exercise power over people, and this power is rooted in the discourse on sustainable lifestyles. This discourse in turn affects the physical structure, which affects how people live their lives ", can be true only if one makes the assumption that the ideas have actually affected or will affect the planning of the Royal Seaport.
4

Hållbara livsstilar : Gemenskapen nyckeln till att fler ska vilja leva mer hållbart

Jöhnemark, Anna-Maja January 2013 (has links)
Den här uppsatsen presenterar hur hållbara livsstilar och konceptet delad resursanvändning kan bidra till en mer hållbar stadsutveckling. Idag ligger stort fokus på att bygga den hållbara staden genom nya tekniska lösningar. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad som kan göras för att bidra till den hållbara staden genom boendes engagemang till mer hållbara livsstilar. I arbetet beskrivs först varför hållbarhetstänket behövs, vad hållbara livsstilar är och grundprinciperna bakom konceptet delad resursanvändning. Huvuddelen av arbetet består av en fallstudie av ett pågående stadsutvecklingsprojekt som går ut på att göra stadsdelen Hökarängen mer hållbar. Detta projekt är ett exempel på vad som görs idag för att bidra till den hållbara staden genom att bland annat utföra hållbarhetsinvesteringar i fastigheterna och fokusera på vad de boende samt verksamma i området kan göra för att leva mer hållbart. Det som framkom av arbetet var att de som engagerar folk mest i Hökarängen är odling och återvinningsfrågan. Det går att göra kopplingar mellan konceptet delad resursanvändning och de arbete som görs i Hökarängen. För att utveckla arbetet i Hökarängen kan en viktig faktor vara att skapa en gemenskap för att de boende lättare ska kunna ta till sig både konceptet hållbara livsstilar och delad resursanvändning. Lärdom kan tas från detta projekt till andra stadsutvecklingsprojekt genom att försöka ha ett liknande arbetssätt, där de försöker utgå från de boendes synpunkter och de styrkor som finns i området.
5

Beteendeinsatser för klimatsmart livsstil : Boendes upplevelser av projektet Hållbara kvarteren i Lambohov, Linköping / Behavioral interventions towards a more sustainable lifestyle : Experiences among the residents regarding the project “the Sustainable quarters” of Lambohov, Linköping

Karlsson, Louise, Palmén, Judit January 2019 (has links)
Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka lärdomar Linköpings kommun och boende i området Hållbara kvarteren i Lambohov, Linköping hade kring projektet som innefattat kommunala beteendeinsatser i form av nudging och aktiviteter. Vi har även ämnat ta reda på hur boende ställer sig till beteendeförändringar. För att besvara våra frågeställningar har nio enskilda intervjuer genomförts, med slumpmässigt utvalda boende i Hållbara kvarteren och en projektledare vid Linköpings kommun. Flera boende har intervjuats oberoende på delaktighet i projektet för att få en bild av projektets effekter genom ett opåverkat urval av boende. Resultatet visade att många av de intervjuade boende inte hade uppfattat syftet med projektet eller varit aktiva i det. Resultatet visade även att majoriteten av intervjupersonerna hade en positiv syn på projekt som ämnar främja en mer hållbar livsstil även om det finns olika engagemang kring hållbarhetsfrågor hos de boende. Det finns skilda åsikter kring vilka tillvägagångssätt som de boende föredrar för att förändra sitt beteende i en mer klimatsmart riktning. Alla boende är dock överens om att smidighet är en nödvändig aspekt för att vilja ta del av en beteendeinsats. / The purpose of this paper was to investigate the experiences among the municipality of Linköping and the residents in the district of “the Sustainable quarters” of Lambohov, Linköping, regarding the project that included municipal behavioural interventions in terms of nudges and activities. We also aimed to investigate how the residents adjust to behavioural changes. Nine individual interviews have been conducted to answer our questions. The interviews have been done with randomly chosen residents of “the Sustainable quarters” as well as with a project leader at the municipality of Linköping. The residents have been interviewed regardless of the extent they have been participating, this was done to create a picture of the effects that the project has led to, by having an unaffected selection of residents. The result showed that many of the interviewees had not perceived the aim of the project or participated in it. The result also showed that most interviewees had a positive attitude towards projects that aims on promoting sustainable lifestyles, even though the extent of engagement differs regarding questions on sustainability. There are different opinions among the residents on what approach that is preferable for them to change their behaviour towards a more climate smart way of living. However, all the interviewees agree on it having to be easy to adjust to, to be interested in taking part of such a change.
6

KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGÅRDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till hållbar stadsutveckling / Collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport - How the sharing economy can contribute to sustainable urban development.

Persson, Josefine, Sellgren, Felicia January 2015 (has links)
Kollaborativ konsumtion är en slags ekonomi som handlar om att människor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller låna saker av varandra. Den här rapporten handlar om hur en sådan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. För att undersöka detta gjordes en fallstudie över stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som är ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus på miljö och hållbarhet. Där studerades i vilken utsträckning Stockholms stad har tagit med kollaborativ konsumtion i sitt hållbarhetsarbete samt vad som planeras göras i framtiden. Dessutom tog författarna till den här rapporten fram förslag på hur kollaborativ konsumtion skulle kunna utvecklas ännu mer i stadsdelen. Syftet med det här arbetet var således att genom fallstudien redogöra för hur kollaborativ konsumtion skulle kunna bidra till mer ekologisk och social hållbar stadsutveckling. Dessutom undersöktes vilka aktörer som skulle kunna tillhandahålla kollaborativ konsumtion och vilka som skulle använda sig av den i Norra Djurgårdsstaden. Resultatet i rapporten visar att Stockholms stad, och särskilt Östermalms stadsdelsförvaltning, redan idag arbetar med vissa typer av kollaborativ konsumtion i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis finns stads- och biodlingar och bilpooler. Stockholms stad satsar även mycket på utbildning och information till de boende för att inspirera till hållbarare livsstilar och därmed förändrade konsumtionsmönster. Det finns många utvecklingsmöjligheter för den delande ekonomin i Norra Djurgårdsstaden. Exempelvis skulle fler lokaler för olika typer av byteshandel kunna finnas, mer delande av transportmedel och även byten av tjänster mellan de boende i området (exempelvis barnpassning, rasta hunden, matlagning, och så vidare). Dessutom skulle fler samarbeten mellan Stockholms stad och andra aktörer, såsom företag och organisationer, kunna uppstå. Fallstudien visade att det finns en viss problematik när lokala beslutsfattare planerar för att skapa förändrade konsumtionsmönster hos de boende i en stadsdel eftersom sådan planering kan inskränka på människors egna val och personliga integritet. Planeringsarbete som handlar om att styra människors vardagsvanor är kontroversiellt. Samtidigt krävs det att människor förändrar sina livsstilar till att bli mer hållbara. Förvisso är det inte givet att en mer delande ekonomi i en stadsdel ger mer hållbarhet, men den här studien visar att det finns positiva effekter av kollaborativ konsumtion, både miljömässiga och sociala, och att den delande ekonomin har potential att utvecklas i stadsbebyggelse. / Collaborative consumption is a kind of economy where people consume through sharing, hiring, swopping and borrowing. This report investigates how the sharing economy can be implemented and developed in urban areas by doing a case study over the Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden). This district in Stockholm was chosen because it is an ongoing urban development project that focuses on sustainability. In the case study researches were made on how the City of Stockholm (the Stockholm municipality) uses collaborative consumption in the sustainability program of the Stockholm Royal Seaport, and also their plans for the future. Furthermore suggestions on how collaborative consumption could be developed in the district were presented. The purpose with this project was thus, with the use of the case study, to outline how collaborative consumption can contribute to ecological and social urban development. The result of this report shows that the City of Stockholm, and especially the district administration of Östermalm, already today works with different types of collaborative consumption in the Stockholm Royal Seaport. For example they have planned for urban framing, beekeeping, and car- sharing. The City of Stockholm also focuses on education and information to the inhabitants to inspire to more sustainable lifestyles and thereby changed consumption patterns. There are many opportunities to develop the sharing economy in the Stockholm Royal Seaport. For example they are planning for facilities for different kinds of trading, more sharing of transport and also swopping services between the inhabitants, such as babysitting, walk the dog, cooking, etc. The case study showed that planning for changed consumption patterns can be difficult for the local stakeholders. The reason is that such kind of planning can reduce people’s own choices and personal integrity. It can be controversial with planning that approaches controlling of people’s living habits, but at the same time people must change their lifestyles to be more sustainable. However, the sharing economy does not definitely bring more sustainability, but this study shows that there are positive effects by collaborative consumption, both ecological and social, and the sharing economy has potential to develop in urban areas.
7

SUSTAINABLE LIFESTYLES - AN EXPERIMENT IN LIVING WELL : Northern European examples of sustainable planning

Bratel, Yael January 2012 (has links)
This study examines the concept of sustainable lifestyles. It is concluded that the concept of sustainable lifestyles is derived from the bigger term sustainable development and that the concept sustainable lifestyles exists as an antipode to unsustainable lifestyles. Sustainable lifestyles are still a new concept within the academic field of urban planning and design and some confusion regarding the definition remains. Three case studies were made investigating urban planning for sustainable lifestyles. The sites were Houthaven in Amsterdam, Netherlands, Royal Seaport in Stockholm Sweden and Western Harbour in Malmö, Sweden. Urban planning for sustainable lifestyles was explicitly carried out in the Royal Seaport, in the other two cases the concept of sustainability was approached more generally but nonetheless the methods used were quite similar in all three cases. How people in the society of today are seen as responsible for e.g. buying ecological food, driving ecological vehicles and living a sustainable lifestyle, are analysed through the approaches of governmentality and biopower. There has been a shift from a centralised governing of sustainability implementations to a decentralised one where the individual responsibility stands in focus. There are different views of what a sustainable behaviour and lifestyle could incorporate. According to the technocentric approach, technical solutions to environmental problems are sufficient, but according to the ecocentric approach, behavioural changes are needed in order to obtain sustainability. This has implications for the planning of sustainable lifestyles. In some cases technical solutions are favoured in front of behavioural ones and the other way around. The two tracks of understanding leads to two different pathways of sustainability and a need to recognize and comprehend the differences are crucial in planning for sustainable lifestyles. Sustainable behaviour and habits relate to actions, which e.g. minimizes the use of natural resources or incorporates the switch from an unsustainable habit to a sustainable one. Sustainable behaviour is often referred to as pro-environmental behaviour and circles around consumption. There are several ways of replacing unsustainable habits with sustainable ones discussed in this study. / <p>email: bratel@kth.se</p>
8

Hållbara livsstilar i svensk samhällsplanering : En undersökning av forskning och hållbarhetsprogram / Planning sustainable lifestyles : Exploring an ambiguous concept in urban planning based on experience from research and policy programs in Sweden.

Zachrisson, Maja January 2014 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0699 seconds