I dagens samhälle fortsätter inflyttningen till städer att växa och Stockholmsregionen fortsätter att förtätas. Detta medför att nya stadsdelar måste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden är en ny stadsdel som utvecklas i Solna som är en tätort i Nordvästra Stockholm. Att skapa nya stadsdelar för människan är viktigt för att uppnå en social hållbarhet. Det är även viktigt att ta hänsyn till omgivningens åsikter när nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnå en god stadsutveckling är en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna. För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts. Med social hållbarhet i fokus vid stadsplanering har en jämförelse mellan Vällingby, som utvecklades på 1950-talet, och den nya stadsdelen Arenastaden utförts. För att undersöka omgivningens åsikter på att Arenastaden utvecklas har intervjuer utförts. Dessutom har intervjuer genomförts med nyckelpersoner från de inblandade aktörerna. Detta för att ta reda på samarbetets funktion i Arenastaden. BREEAM Communities, ett nytt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling, har undersökts huruvida denna skulle haft en positiv inverkan på Arenastadens utveckling. Efter genomförda undersökningar har följande slutsatser kunnat dras. Det visade sig att Vällingby har bättre förutsättningar för att uppnå en social hållbarhet än vad Arenastaden kommer att ha. Den närliggande omgivningen till Arenastaden har främst visat sig ha en positiv syn på dess utveckling. I Arenastaden har samarbetet mellan aktörerna fungerat bra eftersom de har inkluderat många av de grundläggande delarna som krävs för ett gott samarbete. BREEAM Communities hade kunnat tillföra Arenastaden en del fördelar i dess planeringsprocess och stadsutveckling. / The urbanization is growing in the communities today and the region of Stockholm keeps on densifying. This cause that new districts must be incorporated into existing. Arenastaden is a new developing community in Solna, which is an urban in the Northwest of Stockholm. It is important to create new communities for the human being and to achieve social sustainability. The opinions of the neighborhood is important to consider while a new community is incorporated into an existing. It is significant to have a functioning cooperation between the participants of the urban development. To investigate the development of Arenastaden with a perspective on urban planning and cooperation, has following been done. With social sustainability in focus in urban planning, a comparison has been performed between Vällingby, which was developed in the 1950s, and the new district Arenastaden. Interviews has been done with the neighborhood to investigate their opinion about that Arenastaden is being incorporated into Solna. To figure out how the cooperation is functioning in Arenastaden, interviews has been done with the most significant participants of the development. A study of BREEAM Communities, a new certification system for sustainable urban development, has been done. This has been done to find out if it would have give some positive effects on the development of Arenastaden. The study of Arenastaden have given the following conclusions. It turned out that Vällingby has better conditions to achieve social sustainability than Arenastaden will have. The neighborhood of Arenastaden have mostly a positive opinion about the urban development. The participants in the development of Arenastaden have a successful cooperation between each other. They have included the basic components that a good cooperation needs. BREEAM Communities could have contributed some positive effects to the planning process and the urban development of Arenastaden.

Urbanisation is an increasing phenomenon especially the last years, which is of major concern due to the damage that can cause on environmental components such as climate, biosphere, land and water resources. A prevalent way to control this damage and mitigate the negative impacts of urban areas, lately, is considered the use of international tools like BREEAM Communities. BREEAM Communities is a third party assessment and certification standard that assesses, rates and certifies international processes, addressing environmental, social and economic sustainability objectives that can have an impact on large-scale development projects. A prevailing aspect of an urban development process is the urban design part which demands a lot of effort during the whole process. This study, focuses on how BREEAM Communities incorporates and influences the urban design of a large-scale development. By analysis of case studies regarding development projects in Sweden that either used BREEAM Communities or rejected it, qualitative interviews with relevant actors and quantitative analysis of the tool with charts and diagrams, the benefits and the drawbacks of the tool in relation to urban design are being explored. The main methods used for collecting and analysing the data are a theoretical approach, case studies analysis and interviews. Based on the overall qualitative and quantitative results of this study, the tool proved to be urban design sensitive since it includes a wide range of issues related to urban design and in particular, it has the potential to provide inspiration and support to the urban design team from an early stage throughout the process. Finally, a set of certain guidelines for architects and urban designers were prepared in order to optimise their job by setting priorities and to make their work more time and cost efficient. / Urbanisering har ökat kraftigt de senaste åren, vilket gör urbaniseringens negativa effekter på miljömässiga beståndsdelar som klimat, biosfär samt mark- och vattenresurser angelägna att utreda. Ett sätt att kontrollera och motverka de negativa miljöeffekterna från städer har varit genom att använda internationella verktyg som BREEAM Communities. BREEAM Communities är en tredjeparts utvärderings- och certifieringsverktyg vilket utvärderar, klassificerar och certifierar internationella processer genom att värdera miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara mål vilka kan påverka storskaliga utvecklingsprojekt. En stor beståndsdel i ett stadsutvecklingsprojekt är designdelen, vilken kräver mycket fokus under hela processen. Den här uppsatsen fokuserar på hur BREEAM Communities involverar och influerar stadsutvecklingen i ett storskaligt projekt. Genom att analysera utvecklingsprojekt i Sverige som antingen använde BREEAM Communities eller förkastade detta, genom kvalitativa intervjuer med relevanta aktörer och kvantitativa analyser av verktygen genom tabeller och diagram har fördelar och nackdelar med verktygen i relation till stadsutveckling och design utforskats. En teoretisk ansats har använts som huvudmetod för att samla in relevant data. Baserat på de kvalitativa och kvantitativa resultaten framträdde ett resultat som visar att verktygen var användbara vid stadsutveckling eftersom de inkluderar en lång rad olika frågor och har potential att tillhandahålla inspiration och support för stadsutvecklingsteamet redan från ett tidigt stadie i processen. Dessutom var en del hjälpmedel förberedda för arkitekter och urbana designers för att optimera deras arbete genom att sätta upp en prioriteringslista och genom att göra deras arbete mer tids- och kostnadseffektivt. / Research project at the Division of Environmental Strategies Analysis, KTH

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

Sustainable development is gaining more focus than ever, and sustainable urban water management is increasingly being incorporated in urban planning worldwide. Internationally, certification systems for sustainable urban planning have gained popularity, and a Swedish version of the British certification system BREEAM Communities is on its way. In this degree project the technical water related aspects of the certification system BREEAMCommunities are analyzed and compared with the corresponding aspects of the American certification system LEED for Neighborhood Development. Water related aspects of both systems are discussed on basis of research in sustainable urban water management. Difficult questions raised in managing the urban water of the future are e.g. climate changes and new technical solutions for storm water management.

No description available.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar.   Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat. För det första ger en certifiering en möjlighet att markandsföra både själva området som planeras men också kommunen i stort för att kunna konkurera med andra kommuner om att locka till sig företag och innvånare. För det andra utgör certifieringssystemet en slags checklista för vad som ska behandlas när i planprocessen vilket ger stöd till den enskilda planeraren som känner att man gör rätt sak vid rätt tidpunkt. Checklistan ger dessutom stöd i argumentationen om att hållbarhetsaspekter som tidigare inte beaktats borde göra det. Detta leder sedan till det tredje mervärdet då fler aspekter blir beaktade gör att stadsdelen blir mer hållbar enligt den definition av hållbarhet som BREEAM Communities ställer upp. Hur stora merkostnader som detta innebär är oklart men de flesta som samtal förts med och också workshoparna pekade på att de flesta utredningar som krävs görs ändå och storleken på merkostnaderna därför handlar mycket om hur svenskanpassningen genomförs. En annan oro kring merkostnaderna var också hur mycket extra arbete som dokumentationen av processen skulle kräva.   För att främja hållbar stadsplanering gäller det att BREEAM Communities i framtiden hamnar på en bra balans mellan dessa mervärden och merkostnader. Som diskusteras i slutet på denna uppsats behöver processen i sig alltså checklistan bli det intressanta mervärdet. Detta då det ger en situation där certifieringsysstemets innehåll kan ifrågasättas på ett annat sätt än om marknadsföringsvärdet med certifieringsystemet anses vara det stora mervärdet. Samtidigt måste också certifieringsystemet innebära lite merkostnader för att driva utvecklingen så att det krävs något mer än det som redan görs idag för att följa systemets krav. / In over 20 years there have existed assessment methods promote sustainable buildings. In recent years this has developed into several assessment methods of communities, which leads to bigger and more holistic perspectives on urban planning. One of these assessment methods is BREEAM Communities which is developed by English researchers for an English context. Now however, Sweden Green Buidling Council, is adapting BREEAM Communities to the Swedish context. As a part of the adapting process, just over 20 workshops have been held where the differences between Swedish planning practice and the English assessment method were discussed. With the purpose of understanding why municipalities should use BREEAM Communities when planning urban communities this thesis presents the results of interviews with participants and also analyses of the documentation from these workshops.   In this thesis, three different types of potential added value are identified for municipalities when using BREEAM Communities. Firstly, certifying the planning of an area gives opportunities for the marketing of the area as well as the municipality as a whole. Secondly, the assessment method is also a checklist stating what should be done when in the planning process. This gives the planers confident in what they are doing and helps them arguing for important sustainability aspects which had not been considered otherwhise. This leads to the third added value which is that the community which the planning considers will be a more sustainable one, using the definition of sustainability which BREEAM Communities implies. However, there are also added costs connected to using BREEAM Communities. These costs are related to the investigations, documentation of the process and so on which the assessment method demands. How big these costs are have been difficult to quantify and is quite dependent on the result of the ongoing adaptaion.   The important point which is discussed in the end of this thesis is what these added values and cost means potential of BREEAM Communities to drive the change of sustainable urban planning in Sweden. In this discussion it is clear that the added values for the process and the checklist have to become more interesting than the opportunities for marketing since such situation makes a discussion possible about what should be considered and not in Swedish urban planning. At the same time the BREEAM Communities also has to demand more from the planning process than what is usually done in order to drive the development of more sutainable urban planning.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse. Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen. Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda. Även den höga risken för markföroreningar associerade till tidigare verksamheter har varit en central fråga. Med stöd av Gehls och Jacobs teorier om en stadsdelsplanering som lockar till möten, aktiviteter och trygghet har vi med människan i centrum tagit fram vårt gestaltningsförslag. Området utgörs huvudsakligen av flera sammanhängande byggnader som tillsammans skapar en bullerdämpande barriär mot Södra Skeppsbron och Brodingatan. Denna bebyggelse kompletteras med ett punkthus samt en lågbebyggelse i form av radhuskroppar på innergården. Målet har varit att med huskropparnas placering och dess arkitektoniska utformning skapa ett varierat och inbjudande område som uttrycker sitt århundrade med god arkitektur. Resultatet innefattar bland annat ett underjordiskt garage, förslag till systemlösningar, egen elproduktion och brukarrelaterade lösningar för en mindre miljöpåverkan såsom bilpool, urban odling och individuell mätning av elförbrukning med mera. Förslaget uppnår betyget VERY GOOD vid vår certifiering med miljöcertifieringsverktyget BREEAM Communities. / Gävle is expected to increase its population with approximately 500 inhabitants per year in the foreseeable future, which should be reflected in the development of housing, work and services. The building plot Skeppsbyggaren, also known as Philipsontomten (the Philipson plot), dates back to an old industrial epoch and has since the mid-1990s, remained undeveloped. By approaching the water with an increasingly public business and residential district Skeppsbyggaren can lead to a densification and extension of the central parts of Gävle. The site could furthermore contribute to an already valuable cultural environment, which should be of interest for the inhabitants, the society and the owner CA Fastigheter. Our aim has been to design an eco-certified housing project proposal for Skeppsbyggaren, which contributes to a sustainable urban development and a positive exposure of Gävle. In recent years, the certification of building is something that gained ground, but during the development of entire neighborhoods is worthwhile consider sustainability issues at a larger scale, throughout the district. The problems associated with the property have been the adjacent industrial activity, the area’s strained traffic and that the nearby streets are perceived as unsafe and therefore unattractive to use. The high risk of contaminated land linked to past activities was also a central issue. We have developed a design proposal with a people-centered focus supported by Gehl’s and Jacob’s theories of planning a high functional neighborhood that attract human encounters, social activities and security. The area mainly consists of several connected buildings, which together create a noise-reducing barrier against the adjacent streets. This development is complemented by tower blocks and low buildings in the form of townhouses, located in the courtyard. Our aim regarding the positions of the buildings and its architectural designs has been to create a diverse and inviting neighborhood that expresses good architecture out of its own century. The final result includes an underground garage, selection of systems such as ventilation and heating, a local production of electricity and user-related suggestions for a smaller environmental impact such as carpools, urban gardening and individual metering of the consumption of electricity, and so on. Our proposal achieves the grade VERY GOOD in our certification using BREEAM Communities.

Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster. Detta kompletteras med ett eget ramverk som utvidgar och förtydligar otillräckligt hanterade ekosystemtjänster och närliggande aspekter. Resultatet visar att ytterligare ekosystemtjänster kan inkluderas i de undersökta metoderna och en kategorisering av urbana ekosystemtjänster förslås. / This report discusses assessment of urban ecosystems services in the scale of city districts. Since intensified urbanisation increases the pressure on urban ecosystems it is of importance that development projects in green areas is sustainable with inclusion of ecological, social and economic aspects. This can in part be achieved through requirements in tools and certification systems that include aspects for urban ecosystem services. An investigation of how the certification systems BREEAM Communities and CASBEE for Urban Development as well as the tool Grönytefaktormetoden deal with such urban ecosystem services is made. The analysis is based on a suggested categorisation of urban ecosystem services. This is complemented by an own framework that expands and clarifies insufficiently treated ecosystem services and adjacent aspects. The result shows that further ecosystem services can be included in the investigated methods and a categorisation of urban ecosystems services is suggested.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser. Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö. Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities’ inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen. Därefter diskuteras om och hur en kommun skulle kunna använda verktyget i stadsutvecklingsprojekt. I Västra Hamnen kom initiativet att använda BREEAM Communities från de privata markägarna. Dessa uppger att verktyget fungerat som ett stöd i hanteringen av hållbarhetsaspekter i de pågående projekten. Uppsatsen pekar på att BREEAM Communities också kan bidra med fördelar i kommunala plan- och exploateringsprocesser. Vid dessa processer har verktyget potential att fungera som ett stöd och ge inspiration för att integrera hållbarhetsaspekter. Verktygets tillämpbarhet har påverkats av att det är ett relativt nytt verktyg som utvecklas kontinuerligt. Under hösten 2012 lanserades en omarbetad version av verktyget med ett nytt och förenklat upplägg. Utveckling av BREEAM Communities och det faktum att Sweden Green Building Council avser att svenskanpassa och översätta manualen kommer underlätta användningen framöver, oavsett om verktyget används i syfte att certifiera ett stadsutvecklingsprojekt eller endast som stöd och inspiration. / The study aims to explore BREEAM Communities’ potential to be used as a tool within municipal planning in Sweden. Since a few years BREEAM Communities is being applied in two development projects in the Western Harbour in Malmö. The use of the tool was initiated by the private landowners Diligentia and PEAB for the development of Masthusen and Varvstaden. By qualitative interviews with employees at Diligentia, PEAB and Malmö Municipality the experiences of using the tool are being explored. The interviews took place during the spring 2012 and focus on BREEAM Communities’ impacts on the process and the sustainability issues being addressed within the projects, followed by a discussion on the possibilities for a municipality to use BREEAM Communities. Additional interviews with civil servants at Norrköping Municipality gave supplementary perspectives on the possibilities to use BREEAM Communities as a tool within urban planning. Likewise the private landowners express that BREEEAM Communities has been a tool for addressing and integrating sustainability aspects in the development of Masthusen and Varvsstaden, this study indicates that BREEAM Communities has potential to benefit in municipal urban planning. The tool has potential to provide support and inspiration to integrate sustainability aspects from an early stage throughout the process. BREEAM Communities is a rather new tool, and it is continuously developing which has impacts on its applicability. In 2012 a new, simplified and more streamlined scheme was launched. The development of the scheme and the fact that Sweden Green Building Council will make a Swedish adjustment and translation of BREEAM Communities the will simplify the use of tool significantly.

No description available.