Sammanfattning – "All inclusiveturism: The price of greatness is responsibility" Datum: 18 januari 2013 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, HST, Mälardalens högskola Författare: Per Barkström (9th October 1986) Malin Blomstedt (20th November 1980) Title: All inclusiveturism: "The price of greatness is responsibility" Handledare: Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord: All-inclusiveturism, långsiktig hållbar samhällsutveckling, CSR, hållbar turism, ekonomiskt läckage Frågeställning: Är det möjligt för resebranschen att bidra mer till en långsiktig hållbar samhällsutveckling än den gör idag gällande All-inclusiveturismen? Hur bör resebranschens förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism gestaltas ur ett CSR-perspektiv? Syfte: Huvudsyftet är att beskriva hur resebranschen kan justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. Delsyftet bottnar i att undersöka och analysera hur den rådande All-inclusiveturismen påverkar samhället ur ett långsiktigt hållbart samhällsperspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på sekundärdata i form artiklar, rapporter och böcker för ämnet relevant litteratur samt primärdata i form av personliga intervjuer med profiler som förespråkar hållbar turism. En fallstudie av den svenska resebranschens förhållningssätt till en långsiktig hållbar samhällsutveckling genomfördes med en deduktiv ansats. Vidare tolkades referensramen och empirins insamlade material för att skapa en analys och slutsats. Slutsats: Givet att nedanstående förslag implementeras kan resebranschen justera sitt förhållningssätt gentemot All-inclusiveturism för att bättre gagna en långsiktig hållbar samhällsutveckling i de länder där verksamhet bedrivs. 1. Förändra och förankra betydelsen av hållbar turism internt 2. Minska ekonomiskt läckage 3. Arbeta proaktivt istället för reaktivt 4. Aktivt ansvarstagande i motsats till att köpa sig fri 5. Utvecklandet av samarbeten och kvalitetssystem 6. Upplys resenärerna

All typ av elektricitet människan använder påverkar miljön negativt och bidrar till klimatförändringarna. Det som bör analyseras är nyttan det ger samt vilka användningsområden det har. Mer än hälften av elproduktionen i Sverige förbrukas i bostadshuen. Elproduktionen är viktig att analysera då det består 20 procent av den totala hållbarheten. För en positiv inverkan på miljön är det viktigt att förstå konceptet av hållbarhet. “Hållbar utveckling är utveckling som uppfyller dagens behov utan att förbruka nästkommande generationernas förmåga att tillgodose sina egna behov”, påstår Gro Harlem (1987). Hållbarhet består av tre aspekter vilka är, ekonomiska, miljömässiga och sociala. Dessa tre aspekter måste betraktas vid analys av hållbarhetsutveckling enligt Chong, Lee och Wang (2016).Harlem (1987) menar att en hållbar elproduktion ska tillgodose männsikans behov utan att förstöra miljön, varken idag eller på sikt. Enligt ”Hållbar produktion”, har förnybara energikällor inget koldioxidutsläpp vid elproduktion och har därför en låg klimatpåverkan. Det tillförs ny energi från solen hela tiden vilket innebär att förnybara energikällor inte tar slut.Sverige har gått med i Agenda 2030, vilket är en pakt som inkluderar 17 mål för att bland annat kunna uppnå hållbarhet i hela världen. Ett krav för att uppfylla målen är att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor.Enligt “Sustainable buildings market study” skriven av Ramboll (2019) är byggbranchen ansvarig för en tredjedel av växthusgasutsläppen och 40 procent av den globala elanvändningen. Växthusgasutsläpp inom byggbranschen sker vid olika skeden inom byggprocessen vilket måste analyseras för att tillfredställa rättvis bedömning av hållbarhet. Analys kan ske via olika sett beroende på vilka kriterier man vill analysera. För att kunna uppskatta en byggnads rimliga energiprestanda är en energianalys viktig i det tidiga skedded av byggprocessen. Detta gör det möjligt att minska skillnaden mellan förväntad och verklig energiprestanda. Det är viktigt att göra energianalys i design skeddet för att säkerställa att projektering framställs på bästa sätt.Elproduktionen är en av den största faktorn till de höga växthusgasutsläppen som sker i landet och motsvarar 26 procent av de totala växthusgasutsläppen. Elproduktionen har ett växthusgasutsläpp på cirka 13 gram CO2-ekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen resulterar bland annat i klimatförändringarna vilket är ett av de största miljöproblemen i Sverige (Naturskyddsföreningen 2016).I artikeln ”Regeringen växlar upp arbete med sikte på ett 100 procent förnybar energiproduktion”, siktar Sverige att uppnå hållbar elproduktion. Regeringen inkludera mål som underlättar att framställa förnybar el, vilket är ett positivt framsteg inom hållbar elproduktion i Sverige.Rapportens syfte är att utreda brister som finns i elpoduktionen det vill säga redogöra för dagens elanvändning ur aspekter som definerar hållbarhet. Rapporten skall analysera energikällor som används idag, miljöpåverkan och vad som krävs för att lyckas uppnå en hållbar elproduktion.Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik4Examensarbetet består av tre delar, där den första är analys av litteraturstudie där rätt metod väljs för fortsatt arbete. Andra delen inkluderar studier kring energisystemen i Sverige och energisystemens klimatpåverkan. Den avslutande delen i rapporten består av att utvärdera vilken elproduktionsmix som framställer dagens elbehov utifrån krav och möjligheter för att uppnå hållbarhet.Efter analys är slutsatsen att energikällorna har en miljöpåverkan på olika sätt och därför måste hela elprocessen undersökas det vill säga från ”vagga till grav”. Det som måste analyseras i elprocessen är bland annat produktion-, transport-och montering av kraftverkets delar, hur elproduktion sker och konsekvenserna, vad som sker vid elförbrukning samt efter elanvändning. Denna typ av analys kallas för livscykelperspektiv och kan analyseras med hjälp av livscykelanalys, LCA.För att uppnå hållbar elproduktion enligt Agenda 2030 är det viktigt att uppnå två krav vilka är att minska elanvändningen och att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor utan klimatpåverkan. En kombination av förnybara energikällor såsom vind-, vatten-, solkraftverk är en lösning som uppfyller kravet för hållbar elproduktion. / All kind of electricity that humans use has a negative impact on the environment and contributes to the climate change. The majoritity of the electricity use is in the building houses and this contribute 20 procent of sustainability. It is important to understand what sustainability is. Gro Harlem defined “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”.Sustainability can be composed in three different elements, which are economic, environmental and social. These three aspects have impact on the data needed to be considered when analysing sustainability but also when assessing the value of sustainability in a building. These elements should be considered simultaneously in order to conduct an efficient sustainability development (Chong, Lee, Wang. 2016).According to Gro Harlems definition about sustainability we can implement this to the energy use. Sustainable electricity production must meet the humans needs without negative environment effect or the possibility to the next generations electricity use.Renewable energy sources could produce electricity without an end.Sweden participate to Agenda 2030 and must fulfill the 17 goals to achive the requirements for sustainability.A goal that Agenda 2030 includes is to achive is that all the electricity use have to be produced by the renewable energy sources.According to the “sustainable buildings market study” made by Ramboll (2019), the construction industry is responsible for a third of greenhouse gas emissions and 40 percent of the global energy use. There are different ways of evaluating and grading buildings according to their environmental performance.This report will analyze if it is possible to achive the goals in Agenda 2030 to contribute for sustainable electricity production for the houses in Sweden. Sweden has the knowledge about the negative environment effects because the electricite production and use. This report will help people to understand the connection between sustainable development, energy production and the electricite use.After all simulations were made, the conclusion of the project is that the whole life cycle assessment of the energy production is not included and a lot of factors that have a direct impact on the ecological footprint is missed out. Because of the enormous impact the construction industry has on the environment, harder requirements must be set on the whole building life cycle. This in order to achieve the goals for Agenda 2030.

Den 1:a Januari 2022 så införde Sveriges riksdag en ny lag som innebär att nyproduktion av fastigheter skall klimatdeklareras enligt de regler som tagits fram från Boverket. Detta betyder att vid nyproduktion måste byggherren redovisa klimatdata för nyuppförda byggnader till Boverket. Denna studie syftar till att undersöka hur klimatdeklarationen påverkar småhusproducenter. Studien vill belysa vilka risker och möjligheter klimatdeklarationen kan medföra småhusproducenter då den blivit ett lagkrav. En semistruktuerad intervjustudie valdes för att ta reda på hur aktörer inom småhusbranschen ställer sig till införandet av klimatdeklarationen. Den semistrukturerade metoden gav intervjudeltagarna större frihet att uttrycka sig utifrån sina egna erfarenheter inom det berörda området. Vidare skall en beräkningsstudie utföras i syfte att besvara frågeställningen. Beräkningsstudien skall visa det totala klimatavtryck ett nybyggt småhus genererar mätt i koldioxidekvivalenter. Studien ville dessutom undersöka skillnaden i användandet av miljövarudeklarationer, även kallat EPD:er, och Boverkets generiska databas. En fördjupande jämförelsestudie skall utföras för att se klimatavtrycket vid olika materialval. Resultatet av studien visade att leverantörerna hade svårigheter att förse småhusproducenterna med miljövarudeklarationer. Detta gällde speciellt mindre leverantörer. Det visade sig att om leverantörerna inte kan förse företagen med miljövarudeklarationer så tvingas företagen att hitta likvärdiga EPD:er eller använda Boverkets generiska databas. Studien visade även hur skillnader i företagets arbetsstruktur kan påverka arbetet med klimatdeklarationen. Respondenterna av intervjustudien poängterade eventuella brister gällande Boverkets upplägg och arbete med klimatdeklarationen. Resultatet av beräkningsstudien visade det totala klimatavtryck ett nybyggt småhus genererar och användandet av EPD:er vid klimatdeklarationen hjälper företagen att redovisa ett mer korrekt resultat av deklarationen. Sammanfattningsvis kan man säga att klimatdeklarationen mottagits väl av de tillfrågade småhustillverkarna. Respondenterna såg det som ett bra verktyg för att på sikt kunna illustrera hur deras hus påverkar klimatet mätt i koldioxidekvivalenter. Beräkningsstudien visade att om småhusproducenter vill påverka sitt klimatavtryck så bör de titta närmare på grundkonstruktionens ingående material, till exempel genom att byta till ett klimatsmart material. På så vis kan småhusproducenter minska sitt klimatavtryck och bidra till ett mer hållbart byggande. / On 1 January 2022, the Swedish Parliament introduced a new law which implied that newly produced properties must be climate declared in accordance with the rules and regulations provided from Boverket. This means that the developer in charge must declare climate data to Boverket for any newly built buildings that falls under the statutory criteria. This study aims to investigate how the climate declaration affects small house manufacturers.The purpose is to shed light on the risks and opportunities that the climate declaration may entail for small house manufacturers as it has become a legal requirement. A semi-structured interview method was chosen to investigate how actors in the small house manufacturing industry view the introduction of the climate declaration. The semi-structured method gave the respondents greater freedom to express themselves based on their own experiences and knowledge. Furthermore, a study will show the carbon footprint a newly built house generates and the difference in using environmental product declaration versus the generic database provided by Boverket. An in-depth comparison study will be conducted to see the carbon footprint of different material choices. The results of the study showed the difficulties suppliers had in providing EPDs to housing companies. This was especially true for smaller suppling companies. If the suppliers do not provide the companies with EPDs, the companies are forced to find equivalent EPDs or use the generic database from Boverket. The study also showed how differences in the company's work structure can affect their internal work with the climate declaration. The results also showed shortcomings regarding the system boundaries set by Boverket. Furthermore, results showed that the use of EPDs helps companies report a more accurate result of the declaration. In summary, it can be said that the addition of the climate declaration was well received by the small house manufacturers. The respondents of the interview said that the climate declaration could be used as a tool to be able to illustrate how their manufactured house affects the climate. The study showed that if small house manufacturers want to influence their climate footprint, they should take a closer look at the foundation material for example, using a more climate friendly material. By doing this, small house manufacturers may reduce their climate footprint and contribute to more sustainable environment.

Uppsala är en av världens bästa miljöstäder, men samtidigt en av Sveriges smutsigaste kommuner. Dessa olika roller som Uppsala har är det som motiverat uppsatsens syfte. Uppsatsen undersöker bakgrunden till de omfattande luftföroreningarna som finns i Uppsala kommun, samt kommunens möjligheter till att skapa en bättre luftkvalitet. Det aktuella åtgärdsprogram för luftkvalitet i Uppsala är det som analyseras samt jämförs med avklarade åtgärdsprogram för att få en uppfattning utifall det finns en möjlighet att Uppsalas åtgärdsprogram kan fungera. Studien baseras på en kvantitativ litteraturstudie som görs över Uppsala, Helsingborg och Norrköpings åtgärdsprogram. En analys och jämförelse av dessa dokument visar att luftföroreningars bakomliggande orsak är en allt för hög trafikmängd på underdimensionerade centrala gator. Studien visar att Uppsala har goda möjligheter att förbättra luftkvalitén, men att det till stor del bygger på invånares frivilliga insatser och beteendeförändring bland invånarna i deras sätt att förflytta sig. Det krävs även samarbete med flera aktörer, såväl privata som offentliga, för att Uppsala ska kunna förbättra sin stämpel som en av Sveriges smutsigaste kommuner.

Barn som far illa är ett globalt problem och många barn får inte det stöd de har rätt till. Sjuksköterskor inom barnhälsovården (BHV) följer barns utveckling och ska utgöra ett stöd för familjen. I uppdraget ingår att göra orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Studier visar att orosanmälan inte alltid görs. Mer kunskap behövs om varför så inte sker och hur orosanmälningar erfars av BHV-sjuksköterskor. Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Kvalitativ metod användes och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta BHV-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ tematisk analys, baserad på beskrivande fenomenologi. Resultatet visade att BHV-sjuksköterskorna upplever orosanmälningar som en tung och krävande arbetsuppgift. De känner oro och sorg över barnets situation, de vill upprätthålla en god relation med föräldrarna samtidigt som de känner sig osäkra på sin bedömning. När de såg orosanmälan som en hjälp och stöd till familjen underlättade det beslutet. Tidigare erfarenheter och kollegor utgjorde ett stöd. Sekretessen mellan dem och socialtjänsten försvårade det uppföljande arbetet med familjen. BHV-sjuksköterskorna såg att en öppen kommunikation med familjen bidrog till att föräldrarna kände sig delaktiga. Det medförde en ökad tillit, vilket ansågs utgöra grunden för en god relation. För att klara uppgiften att göra orosanmälan behöver BHV-sjuksköterskor goda förutsättningar som stöd från kollegor och handledning. Vid svåra samtalsämnen krävs goda kunskaper i samtalsmetodik. Genom fortlöpande samtal om barns rättigheter ökar barnens möjligheter till god hälsa, vilket är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling.

I september 2015 kom världens länder att sluta upp kring en plan för global hållbar utveckling. Envägledande plan för policyutveckling och arbete på nationell, regional och global nivå. Agenda 2030 - Transforming our world som den heter och i uppsatsen refereras den som Agenda 2030 (A/RES/70/1/,2015). Uppsatsen du nu håller i din hand undersöker Länsstyrelsen i Stockholms arbete med Agenda 2030. Iuppsatsen utforskas förutsättningarna för myndigheten att arbeta med agendan, hur man på myndighetenhittills har hanterat uppdraget och hur man förstår uppdraget. Uppsatsen lyfter fram kunskapsläget kringAgenda 2030, olika hinder för arbetet och inte minst motivationen och förväntningar hos tjänstemännen att arbeta med uppdraget. Studiens empiriska material består av en kartläggning och sammanställning av alla yttranden som Länsstyrelserna i Sverige gjort på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Regeringen, 2016d), intervjuer med tjänstemän som direkt ellerindirekt arbetar med Agenda 2030 samt en enkät om Agenda 2030 på Länsstyrelsen i Stockholm.I analysen av det empiriska materialet framkallas en bild av motsättningar samtidigt som det finns enallmänt positiv anda. Höga prioriteter bland beslutsfattare angående Agenda 2030 kontrasteras mot en lågupplevd prioritetsnivå bland tjänstemän som kommer att arbeta med Agenda 2030. Analysen visar att det finns flera grundläggande förutsättningar som kan innebära svårigheter för att Länsstyrelsen i Stockholmatt genomföra Agenda 2030 i enlighet med dess grundläggande ambitioner. Dessa handlar om att man istort sett är ganska nöjd med det man åstadkommer i sitt dagliga arbete och att Agenda 2030 kan bli ett insorteringsdokument snarare än ett verktyg för förändringsarbete. Analysen visar att kunskapsnivån om Agenda 2030 är låg och att verksamhetsområdet har stor påverkan vilka frågor man tycker är viktigare än andra i agendan vilket i sig är ett problem när det kommer till att arbeta utifrån helheter. Studien bekräftar vikten av tydlighet kring vad som ska implementeras och dess prioritering för att tjänstemän ska prioritera frågan. Studien pekar mot att ett nytt förhållningssätt kommer att krävas för att Agenda 2030 ska blir det levande ramverk som det är tänkt att vara för att åstadkomma en transformativ förändring, detta gäller även Länsstyrelsen i Stockholm.

Denna studie handlar om ett flerbostadshus på 9-våningar beläget i Borås, uppfört av Peab. Det nuvarande flerbostadshuset är byggt med en betongstomme år 2016 och denna studie syftar till att undersöka vilken skillnad det gör på byggnadens totala klimatpåverkan och kostnad, vid val av trä som alternativt stommaterial. Syftet med studien är att lyfta fram skillnaden val av stommaterial kan göra på byggnadens totala klimatavtryck, med målet att konkretisera skillnaden genom undersökning ur ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan från de båda stommaterialen beräknas i en livscykelanalys upprättad utefter mängder på de faktiska stomvalen applicerat på flerbostadshuset. Beräkningen utgår ifrån generiska värden på material i ytterväggar, bärande innerväggar och mellanbjälklag. Verktyget som använts är IVL Svenska Miljöinstitutets klimatberäkningsverktyg, Byggnadssektorns miljöberäkningsverktyg (BM). Samtliga konstruktionsdelar i betong är hämtade från referensobjektets ritningar där konstruktionsdelar i trä har tagits fram med hänsyn att motsvara kraven på betongkonstruktionen. Utöver klimatberäkningarna har även en kostnadskalkyl genomförts för att konkretisera kostnadsskillnaderna. Studien omfattas även av intervjuer som visar på att KL-trä och prefabbetong har få skillnader i produktionsskedet. Intervjudelen ligger också till grund för val av ingående delar i beräkningen då undersökningen visar på att en träbyggnad på 9-våningar kräver stomstabilisering av olika inslag. Uppskattning från beräkningar visar att samma flerbostadshus på 9-våningar i Borås hade minskat sitt klimatavtryck med 60 % vid val av en trästomme. Samtidigt skulle det nya stomvalet generera i en total kostnadsökning på 3,38 % i förening med en intäktsminskning på 0,54 % till följd med minskad boarea. Samanställning av beräkningen visar på att trä har en lägre klimatpåverkan jämfört med betong samtidigt som betong har en lägre kostnad. Produktionsmässigt är trä ett effektivare material att bygga med och i takt med att samhället växer behövs det värnas om en hållbar framtid genom val som generar i en minskad klimatpåverkan. / This study is about a nine-story residential building located in Borås, built by the construction company Peab. The current residential building was built with a concrete frame in 2016, and this study aims to investigate what difference of choosing wood as an alternative frame material would make on the building´s overall climate impact and cost. The purpose of the study is to highlight the difference that choice of frame material can make on the total carbon footprint, with the goal of concretizing the difference through a life cycle perspective. The climate impact from the two frame materials is calculated in a life cycle analysis based on the quantities of the actual frame choices applied on to the residential building. The calculation is based on generic values of materials in eternal walls, load-bearing interior walls, and intermediate floor slabs. The tool used is the Building Sector Environmental Calculation Tool (BM) developed by the Swedish Environmental Research institute (IVL). All concrete construction components are taken from the reference object´s drawings, where wooden construction components have been developed to meet the requirements of the concrete construction. In addition to the climate calculations, a cost calculation has also been calculated to make the cost differences concrete. The study also includes an interview survey showing that cross-laminated timber (CLT) and prefabricated concrete have few differences in the production stage. The interviews is also the basis for the selection of components in the calculation since the investigation shows that a nine-story wooden building requires stabilization of concrete elements. Estimates from the calculations show that the same nine-story residential building in Borås would reduce its carbon footprint by 60 % if wood were chosen as the structural material. At the same time, the new structural choice would generate a total cost increase of 3,38 % in addition to a 0,54 % decrease in income due to reduced living area. The calculation shows that wood has a lower carbon impact compared to concrete, while concrete has a lower cost. Production-wise, wood is more efficient material to build with, and as society grows, it is necessary to protect a sustainable future trough choice that result in reduced carbon impact.

Uppsatsen har två tydliga utgångspunkter. Den ena lyfter fram Agenda 2030 som en gemensam målbild för det hållbarhetsarbete som behöver ske för att uppnå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle inom överskådlig framtid. Den andra är det självklara i att: när kulturmiljövårdssektorn argumenterar för att det byggda kulturarvet bör bevaras så innebär det även, per definition, en möjlighet till resurshushållning av ändliga materiella resurser. Uppsatsen belyser frågor kring hur konsulter inom den svenska kulturmiljövården ställer sig till att använda miljömässiga hållbarhetsargument i relation till uppdragsgivare och myndigheter. Frågan ställs huruvida det ingår i kulturmiljövårdens roll att argumentera för hushållandet av ändliga materiella resurser jämte bevarandet av kulturvärden? Intervjuer har genomförts med 18 representanter från kulturmiljövården, dess uppdragsgivare och beställare samt Stockholms Statsbyggnadskontor. Sammanfattningsvis visar undersökningen att respondenterna anser att kulturmiljövårdssektorn idag inte använder sig av miljömässiga argument för att lyfta fram hushållandet av ändliga materiella resurser. En majoritet av respondenterna ställer sig positiva till att sektorn skulle kunna göra det i framtiden. Attityder kring livscykelanalyser baserade på generisk data har undersökts som ett möjligt verktyg för att synliggöra och kvantifiera eventuella miljömässiga vinster i samband med bevarande av det byggda kulturarvet. Detta som ett exempel på ett konkret miljömässigt argument. 17 av 18 respondenter i undersökningen anser att det vore användbart, dock utifrån olika perspektiv. Vidare pekar intervjusvaren på att det råder delade meningar kring vilken roll kulturmiljövården ska ha inom hållbar samhällsbyggnad, och om miljömässiga argument bör innefattas i den rollen. Intervjusvaren sätts in i en bredare kontext via analysen som tar avstamp i tankemodellen Kulturvård 3.0. Här definieras tre faser inom vilka kulturmiljövården verkar. Dessa kan sammanfattas som: fas 1.0 där fokus ligger på att bevara och skydda byggnader, 2.0 där fokus ligger på att vårda och restaurera byggnader, 3.0 där fokus ligger på att använda byggnader på ett sätt som kan bidra till hållbar utveckling. Enligt analysen ligger uppsatsens frågeställningar fortfarande inom pågående förhandling kring vad som bör ingå i kulturmiljövårdens framtida roll. Förhandlingen kan i sin tur ses som en del av fas 3 i tankemodellen, där teman som hållbar utvekling, anpassad återanvändning, kulturmiljövården som resurs samt samarbete över sektorsgränser, står som riktmärken.

Gävle beräknas inom de kommande åren växa med cirka 500 invånare per år, vilket måste avspeglas i satsningar på bostäder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer känd som Philipsontomten, bär anor från svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stått oexploaterad. Genom att närma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostäder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtätning samt utvidgning av de centrala delarna i Gävle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan värdefull kulturmiljö, något som bör ligga i både invånarnas, kommunens och ägaren CA Fastigheters intresse. Vårt arbete har gått ut på att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hållbar stadsutveckling och en positiv exponering av Gävle som stad. Att miljöcertifiera byggnader är något som vunnit mark de senaste åren, men vid projektering av hela bostadsområden finns ett värde i att ta ett ytterligare steg och behandla hållbarhetsfrågor rörande hela stadsdelen. Den problembild som varit knuten till fastigheten är den intilliggande industriverksamheten, områdets ansträngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och därmed oattraktiva att beträda. Även den höga risken för markföroreningar associerade till tidigare verksamheter har varit en central fråga. Med stöd av Gehls och Jacobs teorier om en stadsdelsplanering som lockar till möten, aktiviteter och trygghet har vi med människan i centrum tagit fram vårt gestaltningsförslag. Området utgörs huvudsakligen av flera sammanhängande byggnader som tillsammans skapar en bullerdämpande barriär mot Södra Skeppsbron och Brodingatan. Denna bebyggelse kompletteras med ett punkthus samt en lågbebyggelse i form av radhuskroppar på innergården. Målet har varit att med huskropparnas placering och dess arkitektoniska utformning skapa ett varierat och inbjudande område som uttrycker sitt århundrade med god arkitektur. Resultatet innefattar bland annat ett underjordiskt garage, förslag till systemlösningar, egen elproduktion och brukarrelaterade lösningar för en mindre miljöpåverkan såsom bilpool, urban odling och individuell mätning av elförbrukning med mera. Förslaget uppnår betyget VERY GOOD vid vår certifiering med miljöcertifieringsverktyget BREEAM Communities. / Gävle is expected to increase its population with approximately 500 inhabitants per year in the foreseeable future, which should be reflected in the development of housing, work and services. The building plot Skeppsbyggaren, also known as Philipsontomten (the Philipson plot), dates back to an old industrial epoch and has since the mid-1990s, remained undeveloped. By approaching the water with an increasingly public business and residential district Skeppsbyggaren can lead to a densification and extension of the central parts of Gävle. The site could furthermore contribute to an already valuable cultural environment, which should be of interest for the inhabitants, the society and the owner CA Fastigheter. Our aim has been to design an eco-certified housing project proposal for Skeppsbyggaren, which contributes to a sustainable urban development and a positive exposure of Gävle. In recent years, the certification of building is something that gained ground, but during the development of entire neighborhoods is worthwhile consider sustainability issues at a larger scale, throughout the district. The problems associated with the property have been the adjacent industrial activity, the area’s strained traffic and that the nearby streets are perceived as unsafe and therefore unattractive to use. The high risk of contaminated land linked to past activities was also a central issue. We have developed a design proposal with a people-centered focus supported by Gehl’s and Jacob’s theories of planning a high functional neighborhood that attract human encounters, social activities and security. The area mainly consists of several connected buildings, which together create a noise-reducing barrier against the adjacent streets. This development is complemented by tower blocks and low buildings in the form of townhouses, located in the courtyard. Our aim regarding the positions of the buildings and its architectural designs has been to create a diverse and inviting neighborhood that expresses good architecture out of its own century. The final result includes an underground garage, selection of systems such as ventilation and heating, a local production of electricity and user-related suggestions for a smaller environmental impact such as carpools, urban gardening and individual metering of the consumption of electricity, and so on. Our proposal achieves the grade VERY GOOD in our certification using BREEAM Communities.

Genom integrering av jämställdhet kan medborgarnas intressen och rättigheter tillgodoses och beaktas. Ett jämställdhetsperspektiv är ett brett begrepp och fångar in flera olika aspekter och bidrar till ökad social hållbarhet. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor och möjligheter att forma sina liv. Det inkluderar även rättvis makt och inflytande av samhällsutvecklingen. I ett urbaniserat samhälle krävs det att markanvändningen effektiviseras. Här kan ett hållbart transportsystem bidra till ett hållbart samhälle med god livsmiljö. För att uppnå de nationella och globala hållbarhetsmålen kommer cykeln få större betydelse för samhället. I Sverige är cykelplaner ett relativt nytt strategiskt dokument för kommuner att arbeta med. I nuläget finns det inga nationella riktlinjer och strategier för hur detta arbete ska gå till. Det är upp till kommunerna själva att arbeta fram ett sådant strategiskt cykeldokument. Syftet med detta arbete var att med hjälp av en innehållsanalys ta reda på om jämställdhetsperspektivet är integrerat i cykelplaner, där sex svenska kommuners planer granskats. Arbetets målsättning är att skapa ett underlag som kan användas för att säkerställa jämställdheten i cykelplaner. Jämställdhet är komplext och genom litteraturstudien har begreppet brutits ner till åtta aspekter för att göra begreppet mer konkret. För att genomföra innehållsanalysen utformades en checklista. Checklistan baserades på två befintliga checklistor från SKL och Alingsås kommun, som sedan utvecklades succesivt genom abduktion mellan cykelplanerna och checklistan. Resultatet av studien visar att jämställdhet kan vara svårt att integrera i cykelplaner. Studien har bidragit med en analysmetod som möjliggör en granskning av jämställdhet i plandokument på ett kvalitativt sätt. För att kommuner ska kunna öka jämställdheten i plandokument har denna studie gett ett förslag på ett verktyg, en jämställdhetkonsekvensbeskrivning. Detta verktyg ska fungera som ett stöd till kommuner för att integrera jämställdhet tidigt i arbetsprocesser och användas kontinuerligt under utvecklingen av samhället. / By implementing gender equality, citizens' interests and rights may be met by considering various aspects of its perception. A gender equality perspective captures different aspects of the notion and contribute to an increase in social sustainability. Gender equality is achieved when women, men, girls, and boys have equal rights, conditions and opportunities to shape their lives in accordance to their own free will. This also includes a fair power balance between the genders and their ability to actively influence on social development. In an urbanized society, the use of land needs to be optimized and effective. Therefore, a sustainable and optimized transportation system, can contribute to a sustainable society. In the long-term perspective, this could mean a better day to day living situation for the future urban citizen.  To achieve national and global sustainability goals, the bicycle will be more important for the society. Regarding the bicycle as means of a more active and modern way of transportation, strategic planning for bicycles is a relatively new phenomena in Swedish municipalities. Currently there are no national guidelines or strategies for how such planning and development should be executed. Today the municipalities themselves are responsible to develop their own strategic documents regarding how the bicycle could be implemented into their future local community. The purpose of this study was to find out if gender equality is integrated into bicycling transportations plans from six Swedish municipalities, using a content analysis. The aim of the study was to create a basis of analysis that can be used to ensure equality in bicycle transportation plans. Gender equality is a complex issue and through the literature study, the term have been broken down to eight aspects to create an easier understanding. To perform the content analysis, a checklist was created. The checklist was based on two existing checklists from SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) and Alingsås municipality, which subsequently was developed by abduction between bicycle transportation plans and the checklist. The results of the study show that gender equality is difficult to integrate into bicycle transportation plans. The study has contributed to an analytical method that enables a qualitative review of gender equality in strategic planning documents. For municipalities to increase gender equality in planning documents, this study has provided a proposal for an instrument, a gender equality impact report. This instrument will serve as a support for municipalities to integrate gender equality early in work processes and be used continuously in the development of society.