No description available.

No description available.

No description available.

Hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå har blivit populärt under de senaste åren. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hållbarhetsprofil och det pågår ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hållbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus på byggnadsnivå inom hållbar stadsutveckling. Att fokusera på stadsdelsnivå gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och på så sätt skapas ytterligare förutsättningar att nå en hållbar stadsutveckling. Denna rapport är en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå. Rapporten syftar till att utveckla ett underlag för en verktygslåda som kan användas för att säkerställa ett visst mått av hållbarhet i de stadsplaneringsprojekt som genomförs i en kommun. Rapporten består av tre delar; verktygsinventering, identifiering av nuläge och behov samt rekommendation.   En internationell och en nationell verktygsinventering genomfördes. Den internationella inventeringen utgick från en litteraturstudie och 54 verktyg identifierades. Utifrån resultatet identifierades sex verktygskategorier; certifierings-, självutvärderings-, ranknings-, planerings-, design- och beräkningsverktyg. Den nationella inventeringen genomfördes utifrån e- postkonversation med experter inom området och fem verktyg identifierades. Inget av de nationella verktygen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågorna. Ett svenskt certifieringsverktyg för hållbar stadsutveckling är dock som tidigare nämnts under utveckling.   Ett urval av verktygen valdes ut för vidare analys; BREEAM Communities, SPeAR® och One Planet Living. Analysen genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som baseras på tre perspektiv; hållbarhetsperspektivet, systemperspektivet och användarperspektivet. Verktygen är liknande i sin ansats att definiera hållbarhet. Gällande systemperspektivet är det enbart BREEAM Communities som inte uttalat definierar ett systemperspektiv. Gällande användarperspektivet har verktygen olika uppbyggnad och struktur vilket gör att de är användbara i olika situationer. Exempelvis är ett verktyg som One Planet Living användbart vid planering för hållbar stadsutveckling på ett övergripande plan, medan BREEAM Communities och SPeAR® har en finare detaljeringsnivå och är tillämpbara vid utformning och planering av ett specifikt område. Till skillnad från SPeAR® kan BREEAM Communities användas i marknadsföringssyfte eftersom det erbjuder möjlighet till certifiering.   Nulägesbeskrivningen utgick från e-postkonversation och intervjustudier med de tio största kommunerna i Sverige. Resultatet visade att endast en kommun har ett verktyg för hållbar stadsutveckling i dagsläget och att en kommun håller på att utveckla ett verktyg. Behovsidentifieringen utgick från en intervjustudie i form av fokusgruppsintervjuer med två kommuner. Intervjustudien visade att det finns behov av verktyg i kommunikation med olika aktörer, vid uppföljning av översikts- och detaljplanering samt vid jämförelse av olika alternativ.   Rekommendationen baserades på verktygsinventeringen, nulägesbeskrivningen och behovsidentifieringen. En verktygslåda för hållbar stadsutveckling bör bestå av ett planeringsverktyg som används för att sätta upp övergripande visioner och strategier vid bland annat översiktsplanering. Verktygslådan bör ta lärdom av certifierings- och självutvärderingsverktyg för att underlätta vid kommunikation med externa aktörer vilka är vana vid att arbeta med denna typ av verktyg. Slutligen bör design- och beräkningsverktyg användas som hjälpmedel vid uppföljning samt vid jämförelser av olika alternativ. / Klimatfaktorer

This thesis suggests an explanation for how it is possible for individuals living in an unsafe neighborhood to expressa highlevel of security. Araby is the district in Växjö municipality withthe highest level of insecurity. Within the district, there is acategory of individuals in security-measurements showing a high degree of security. Inhabitants living in house in Araby also seem to show a higher level of security than inhabitants in the same accommodation in other neighborhoods in the municipality.The study's purpose is to understand how individuals belonging to an unsafe neighborhood can experience a high degree of security.Qualitative data were collected from an observation in Araby and from interviews with individuals living in house in the district. Previous research has shown that security in the surrounding area depends on several factors, such as disorders, the degree of social control and personal opinions. Thestudy shows how a distinction to places and people in the district can explain the degree of security. When security is related to something more insecure, the level of security seems toincrease. The conclusion is therefor that individuals in an unsafe neighborhood can expressa high degree of security because security is seen in relation to something that describes asmore insecure.

Projektet handlar om social och ekonomisk hållbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hållbar stadsdel? Syftet är att ta bort den barriär som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv på Söder. Genom att skapa en målpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas.

Tunnelbanan knyter ihop stora delar av staden. Det finns människor som gärna vill bo kvar runt den t-banelinje de bor på. I denna uppsats analyseras intervjuer med fem personer som bor i stadsdelar dit den Gröna t-banelinjen går. Det undersöks hur t-banan medverkar till att bygga upp identiteten var och en skapat sig under tiden som boende på platsen. Undersökningen tar reda på hur varje person blivit en del av platsen de bor på, och hur platsen har blivit en del av dem. Med hjälp av intervjuerna tas det också reda på vad tunnelbanan kan ha för betydelse utöver att vara ett transportmedel. Studiens resultat visar att tunnelbanan bidragit till platstillhörighet, trivsel och identitetsbygge, men att platsen kan vara rörlig. Personerna kan känna tillhörighet till flera platser, genom möjlighet till rörlighet som tunnelbanan bidragit med. Resultatet visar också att tunnelbanan kan betyda något mer än att vara ett transportmedel, den är såväl landmärke som markör för urbanitet.

Trygghet är en viktig faktor för människors rörelsefrihet. Människor behöver känna sig trygga i sin omgivning samt vid förflyttning, annars riskerar dem att bli begränsad i sin vardag. För att främja människors rörelsefrihet krävs det att omgivningen är tillgänglig. Det är därmed viktigt att planera för både tillgänglighet och trygghet för att kunna uppnå dem båda. Det är däremot svårt att planera för trygghet då trygghet är en känsla som beror på den tillfrågades erfarenheter och preferenser. Arbetets syfte var att genom kunskapsöversikt sammanställa de faktorer som behövs för att planera ur ett trygghetsperspektiv där människans tillgänglighet är god. Viktiga faktorer som sammanställdes var stadsstrukturer, överblickbarhet, orienterbarhet, möjligheten för möten, val av belysning, förvaltning samt att motverka barriärer. Med hjälp av platsanalyser klargjordes även planområdets nuvarande läge samt dess förutsättningar. Planområdet för gestaltningsarbetet är stadsdelen Hattholmen i Karlskrona som idag är outnyttjat med stor potential med dess läge nära centrala Karlskrona.

<p>Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.</p>

<p>This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.</p><p>The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm’s city hall. We have also studied organizational documents and made field observations. All of the survey data has been interweaved with the above mentioned theories to form a study of the corporate governance in the municipal of Stockholm.</p><p>In the papers first part we explain what a municipal and an administrative ward is, and how they are organized. This is followed by a theory section where we describe the theories behind Budget, Integrated Management system, Benchmarking and Balanced Scorecard. In the empirical section that follows, we examine how these different theories and models are used in the municipal of Stockholm. Furthermore we present the results of or poll survey in the empirical section. In the empirical section we also examine the effect of political management in the organization. After that follows an analysis and a discussion of each theory. In the discussion section we present our own opinion. The discussion is concluded with a summarization of our own proposals to improve the management of the municipal of Stockholm.</p><p>Our conclusion is that there’s a gap of knowledge in the organization, between those who outline the management and those who’s governed. The corporate governance is not communicatively adapted to bridge this gap. The gap of knowledge is mainly due to the lack of knowledge in economics and corporate governance with the lower-level managers. The lower-level managers are often internally recruited from their own accounting unit. The lower-level managers also get unreasonably large areas of responsibility. We would like to see one or more manager superior to the accounting unit managers (lower-level). The superior manager/s could then devote herself entirely to make the organization as effective as possible thru better corporate governance. An alternative measure would be to use the competence of the economic department to a greater extent when managing each accounting unit. The determining factor of today’s system is the budget. The corporate governance is primarily based on budget data, as these data are easiest to understand and evaluate.</p> / <p>Denna uppsats är en studie av verksamhetsstyrningen i Stockholms stad. Uppsatsens syfte är att belysa de problem och möjligheter som finns för verksamhetsstyrningen av stadsdelarna i Stockholms stad. Stockholm stad består av 18 relativt självstyrande stadsdelar, som verksamhetsmässigt påminner om varandra. Vi har därför specificerat undersökningen till verksamhetsstyrningen i Skarpnäcks stadsdel, för att kunna utgå från denna stadsdel som exempel för verksamhetsstyrningen i hela Stockholm. Uppsatsstudien utgår från de viktiga styrbegreppen; Budget, Integrerat Ledningssystem (ILS), Benchmarking och Balanced Scorecard.</p><p>Underlag för uppsatsen är intervjuer och en enkätundersökning som vi genomfört i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning samt intervjuer i Stockholms stadshus. Dessutom har vi studerat verksamhetsdokument och gjort fältobservationer. Alla undersökningsdata har vävts samman med de ovan nämnda teorierna till en studie av styrningen i Stockholms stad.</p><p>I uppsatsens första del förklaras vad en kommun och stadsdel är, och hur de är organiserade. Därefter följer ett teoriavsnitt där vi i tur och ordning går igenom teorierna bakom Budget, Integrerat Ledningssystem, Benchmarking och Balanced Scorecard. I empiriavsnittet som följer därefter granskar vi hur dessa olika teorier och modeller används av Stockholms stad. Dessutom presenterar vi i empiriavsnittet resultatet av vår enkätundersökning. I empiriavsnittet granskar vi även den politiska styrningens effekt på organisationen. Därefter följer en analys och en diskussion av respektive teori. I diskussionsavsnittet presenterar vi våra egna åsikter. Diskussionen avslutas med en summering av de egna förslag vi har för att förbättra styrningen av Stockholms stad.</p><p>Vår slutsats är att det råder ett kunskapsgap i organisationen, mellan de som utformar styrningen, och de som ska styras. Verksamhetsstyrningen är inte kommunikativt anpassad för att överbygga detta kunskapsgap. Kunskapsgapet beror till stor del på bristande kunskap om ekonomi och verksamhetsstyrning hos enhetschefer, som ofta internrekryteras på respektive resultatenhet. Enhetscheferna får dessutom orimligt stora ansvarsområden. Vi skulle vilja se en eller flera chefer överställda enhetscheferna som kunde assistera enhetscheferna i styrningen, och därmed verka för en effektivare organisation. En alternativ metod vore att bättre ta vara på kompetensen hos ekonomiavdelningen i verksamhetsstyrningen på enhetsnivå. Kontentan av dagens system är att budgeten blir den avgörande faktorn för verksamhetsstyrningen och uppföljningen, eftersom den är lättast att förstå och följa upp.</p>