Hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå har blivit populärt under de senaste åren. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hållbarhetsprofil och det pågår ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hållbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus på byggnadsnivå inom hållbar stadsutveckling. Att fokusera på stadsdelsnivå gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och på så sätt skapas ytterligare förutsättningar att nå en hållbar stadsutveckling. Denna rapport är en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hållbar stadsutveckling på stadsdelsnivå. Rapporten syftar till att utveckla ett underlag för en verktygslåda som kan användas för att säkerställa ett visst mått av hållbarhet i de stadsplaneringsprojekt som genomförs i en kommun. Rapporten består av tre delar; verktygsinventering, identifiering av nuläge och behov samt rekommendation.   En internationell och en nationell verktygsinventering genomfördes. Den internationella inventeringen utgick från en litteraturstudie och 54 verktyg identifierades. Utifrån resultatet identifierades sex verktygskategorier; certifierings-, självutvärderings-, ranknings-, planerings-, design- och beräkningsverktyg. Den nationella inventeringen genomfördes utifrån e- postkonversation med experter inom området och fem verktyg identifierades. Inget av de nationella verktygen tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågorna. Ett svenskt certifieringsverktyg för hållbar stadsutveckling är dock som tidigare nämnts under utveckling.   Ett urval av verktygen valdes ut för vidare analys; BREEAM Communities, SPeAR® och One Planet Living. Analysen genomfördes utifrån ett teoretiskt ramverk som baseras på tre perspektiv; hållbarhetsperspektivet, systemperspektivet och användarperspektivet. Verktygen är liknande i sin ansats att definiera hållbarhet. Gällande systemperspektivet är det enbart BREEAM Communities som inte uttalat definierar ett systemperspektiv. Gällande användarperspektivet har verktygen olika uppbyggnad och struktur vilket gör att de är användbara i olika situationer. Exempelvis är ett verktyg som One Planet Living användbart vid planering för hållbar stadsutveckling på ett övergripande plan, medan BREEAM Communities och SPeAR® har en finare detaljeringsnivå och är tillämpbara vid utformning och planering av ett specifikt område. Till skillnad från SPeAR® kan BREEAM Communities användas i marknadsföringssyfte eftersom det erbjuder möjlighet till certifiering.   Nulägesbeskrivningen utgick från e-postkonversation och intervjustudier med de tio största kommunerna i Sverige. Resultatet visade att endast en kommun har ett verktyg för hållbar stadsutveckling i dagsläget och att en kommun håller på att utveckla ett verktyg. Behovsidentifieringen utgick från en intervjustudie i form av fokusgruppsintervjuer med två kommuner. Intervjustudien visade att det finns behov av verktyg i kommunikation med olika aktörer, vid uppföljning av översikts- och detaljplanering samt vid jämförelse av olika alternativ.   Rekommendationen baserades på verktygsinventeringen, nulägesbeskrivningen och behovsidentifieringen. En verktygslåda för hållbar stadsutveckling bör bestå av ett planeringsverktyg som används för att sätta upp övergripande visioner och strategier vid bland annat översiktsplanering. Verktygslådan bör ta lärdom av certifierings- och självutvärderingsverktyg för att underlätta vid kommunikation med externa aktörer vilka är vana vid att arbeta med denna typ av verktyg. Slutligen bör design- och beräkningsverktyg användas som hjälpmedel vid uppföljning samt vid jämförelser av olika alternativ. / Klimatfaktorer