No description available.

No description available.

My thesis project is about designing a building that culturally actives Flemingsberg, a suburb in the south of Stockholm, and makes a meeting place for all its people. Flemingsberg has a specific structure that assembles and at the same time divides it socially and geographically. People work, study, travel, and live here. Flemingsberg is developing towards becoming a center of southern Stockholm. Yet, the culture does not take enough space within that plan as I believe it should do. My building elevates above train platforms and captures an enormous amount of people that circulate there every day. The placement of my design embraces people to daily encounter culture and be a part of it, which they aren’t today.

Den här masteruppsatsen utgår från antagandet att offentliga mötesplatser genom boendesegregation kan verka som plattform i syfte att skapa sociala sammanhang och en sammanhållen stad. Vidare antas kultur- och fritidsaktiviteter vara ett redskap på offentliga mötesplatser för att involvera medborgare i gemensamma aktiviteter. Genom att tillämpa innehållsanalys av plandokument samt intervjuer har kommuners vision och tillämpning av offentliga mötesplatser och kultur- och fritidsaktiviteter undersökts i studiens två fallstudier Stockholms stad, Hammarby Sjöstad och Huddinge kommun, Flemingsberg. Studiens resultat visar på kommunernas tydliga koppling mellan boendesegregation och tillämpandet av offentliga mötesplatser. Kommunerna visar en medvetenhet om att offentliga mötesplatser kan formas och utvecklas i syfte att balansera ut effekten av den rådande boendesegregationen i området. På samma sätt anser kommunerna att kultur- och fritidsaktiviteter på offentliga platser är ett användbart redskap till att förena och utveckla tolerans och tillit mellan människor. En problematik är dock att kommunerna allt oftare väljer att sälja av sin mark till privata aktörer, vilka arbetar efter andra värden än kommuner. / This master thesis assumes that public meeting places through housing segregation can act as a platform in order to create social contexts and a cohesive city. Furthermore, cultural and leisure activities are assumed to be a tool in public venues for involving citizens in joint activities. By applying content analysis of planning documents and interviews, municipalities' vision and application of public venues and cultural and leisure activities have been investigated in the two case studies of Stockholm, Hammarby Sjöstad and Huddinge, Flemingsberg. The study results show the municipalities' clear link between housing segregation and the application of public meeting places. The municipalities show awareness that public meeting places can be shaped and developed in order to balance the impact of the current housing segregation in the area. In the same way, the municipalities consider that cultural and recreational activities in public places are a useful tool for reconciling and developing tolerance and trust among people. One problem, however, is that the municipalities are increasingly choosing to sell their land to private actors who work for other values ​​than municipalities.

För att främja arkitektonisk mångfald och ekologiskt hållbart byggande bör vi bygg-och inredningsarkitekter värna om kulturvärden och positiva kvaliteter i den redan byggda miljön. Samtidigt behöver vi utvärdera om den existerande arkitekturen uppfyller nuvarande och framtida behov. Om behov av radikal förändring överskrider nyttan att konservativt bevara fastigheter, måste bygg-och inredningsarkitekter nyttja arbetsmetoder som tillåter ursprungliga karaktärsdrag och kulturvärden att leva vidare. Detta i linje med vad som står i plan-och-bygglagen, förespråkas i Riksdagens miljömål och lyfts i arkitekturbranschens pågående diskurs om bevarandet av befintlig arkitektur.  I mitt examensprojekt i inredningsarkitektur analyserar jag den befintliga byggnaden Novum i Flemingsberg, som står inför en radikal förändring där mittskeppet ska rivas och ersättas med en ny gestaltning. Det nya designförslaget anser jag inte i tillräckligt hög utsträckning tar vara på byggnadens arkitektoniska identitet, som är tätt sammankopplat till kontexten. Genom översättning av utvalda designelement ämnar jag skapa en hybridgestaltning, som förmedlar essensen av originalet men med inslag av vår samtid. Ett liberalt bevarande av arkitektur genom dess förnyelse, vars process jag även kallar gestaltningsevolution.

Sweden is going through a period of urbanization that has led to a deficit of housing, office space and public buildings. The ability for municipalities’ to enact their urban development plans has at the same time been curtailed compared to 30 years ago. The municipalities are more dependent on the market and on cooperation with private actors than before. In this study a new phenomenon in Swedish urban development is studied: large scale and long-term private-public partnerships between a municipality and one or two private actors. The study is performed through a case study of an agreement between Stockholm city and a private company in the meatpacking district of Stockholm and of an agreement between Huddinge municipality and a private company in Flemingsberg. The motivations for the collaborations, the goals of the municipalities and the private actors, their strategies and changes in institutional settings are studied. The research has been conducted through document studies and interview with officials from the municipalities and corporations. The result is analyzed by applying a theoretical framework where the motives and strategies are investigated in relation to how they navigate three different dilemmas in planning: (1) the tension between a demand or a supply led urban development, (2) between a closed and open notion of time and space, and (3) between specific or general regulations. The projects relation to risk and uncertainty is also studied. The institutional changes are studied through a framework developed from the new institutional theory where actions and decisions in the urban development process is analysed through the perspective of how institutional norms on three hierarchical levels is forming the urban development practice. The result shows that the studied cooperation mainly is motivated by the need to enhance implementation of the plans and to handle risks. The goal of the companies is to secure their future values by acting as an area developer. To reach these goals a more open notion of time and space and a more flexible regulatory framework is deployed. The consequence is that the municipalities transfer more responsibility to the private actors and that the municipalities at the same time take on a responsibility to create a market situation that makes the corporation provide public amenities through their business model. One conclusion is that planning is performed through the market and that the public actors have to be market-sensitive. The other conclusion is that planning has evolved in to a practice of planning through contracts. / Sverige är inne i en period av urbanisering med brist på bostäder, kontor och offentliga lokaler som följd. Samtidigt ser kommunernas möjligheter att genomföra sina stadsutvecklingsplaner annorlunda ut idag jämfört med 30 år sedan. Kommunerna är mer beroende av marknaden och samarbeten med privata aktörer. Denna studie studerar ett fenomen som uppstått de senaste åren: stora och långsiktiga samverkansprojekt mellan privata fastighetsbolag och kommuner. Genom en fallstudie av samarbetet mellan Atrium Ljungberg och Stockholms stad i Slakthusområdet och samarbetet mellan Fabege och Huddinge kommun i Flemingsberg studeras vad som motiverar dessa samarbeten, vilka mål aktörerna vill uppnå, vilka strategier de använder och vilka institutionella konsekvenser detta får. Med utgångspunkt i forskningen om hur den offentliga styrningen har förändrats mot större beroende av nätverk och kontrakt, om samverkan och privat-offentlig partnerskap och den svenska stadsutvecklingsmodellen har fallen studerats genom intervjuer med tjänstemän och bolagsrepresentanter samt dokumentstudier. Resultatet har analyserats genom att applicera ett teoretiskt ramverk där motiven och strategierna studerats utifrån hur de hanterar tre dilemman i planeringen: utbudsstyrd eller efterfrågansstyrd planering, öppen eller specifik rums- och tidsuppfattning och precisa eller generella regleringar. Samt hur de förhåller sig till risk och osäkerhet. De institutionella förändringarna studeras utifrån ett nyinstitutionellt ramverk: där handlade och beslut i planeringsprocessen betraktas utifrån tre hierarkiska nivåer av institutionella normer som begränsar och formar stadsutvecklingspraktiken. Resultaten visar att dessa samarbeten i huvudsak motiveras för att skapa genomförandekraft i stadsutvecklingen, möjliggöra en utveckling av kommersiella lokaler och kultur samt att hantera risker. Bolagens mål är att kunna säkra värden genom att agera områdesutvecklare. För att nå dessa mål appliceras en öppen rums- och tidsuppfattning och flexiblare regleringar där projekten styrs genom samarbetet. Det får till konsekvens att kommunerna för över större ansvar för helheten till de privata aktörerna och samtidigt tar på sig ett ansvar för att skapa en marknadssituation där bolagen kan leverera allmänna nyttigheter genom sin affärsmodell. En av slutsatsen är att dessa fall utgör exempel på hur planering i högre grad drivs genom marknaden och att kommunen därför måste vara känsliga för hur marknaden kan användas för att uppnå sina mål. En annan av studiens slutsatser är att planering i allt högre grad har utvecklats mot en slags planering genom kontrakt.

Examensarbetet undersöker gränslandet och mellanrummet mellan två stadsdelar i Flemingsberg i Huddinge kommun, söder om centrala Stockholm. Den första stadsdelen är Visättra, ett befintligt miljonprogramsområde, och den andra är den planerade Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen är en stadsdel som idag endast finns i form av ett planprogram, gjort av Huddinge kommun. Det här examensarbetet föreslår en alternativ utformning av mellanrummet, som i större grad respekterar de sociala och fysiska förutsättningarna i området. Genom att titta på generella strukturer i staden, olika byggnadstypologier och specifika platser i landskapet, har ett stadsplaneringsförslag gestaltats. Projektet ger förslag på ett nytt sätt att se på begreppet ”blandad stad”, och föreslår en stadsplan med variationer av olika fysiska stadsrum. Frågeställningar kring svåra topografiska förhållanden och upplevd trygghet har varit centrala för arbetet. Förslaget kretsar också till stor del kring hur tre nya byggnadstypologier kan införas i området: terrängöverskridande lameller, punkthus i naturen och radhus i mindre skala. / The thesis project examines the border between two neighborhoods in Flemingsberg in Huddinge municipality, south of central Stockholm. The first neighborhood is Visättra, a mass-produced housing area from the Million Programme Era in the 1960s and 70s, and the second one is the planned area of Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen is an area today only existing as a planned program done by Huddinge Municipality. This thesis project proposes an alternative urban design, which pays higher respect to the physical and social circumstances of the area. By looking at general urban structures, different building typologies and specific sites in the landscape, a city plan proposal has been designed. The project gives a different proposal of how to talk about ’the mixed city’ and suggests a city plan with variations of urban spaces. Questions about how to design in steep terrain and how to increase the perceived safety are answered. Furthermore, the proposal explains how three new building typologies can be added in the area: terrain-crossing lamellas, tower blocks in nature and row houses in a smaller scale.