<p>Gränsland is a poetry collection by the poet Eva Sjödin. One distinct theme among others in Gränsland is repulsion and attraction, disgust and fascination in interaction. There is also a direction inwards and towards something. This essay is an attempt to analyse this theme. I will apply Julia Kristevas theory on abjection, a theory that explains these contradictory feelings and movements of the subject. The first part of the analysis is about how abjection is expressed through the ego in situations concerning eating, sickness and hunger and the colour red. The last part shows how the text itself expresses abjection, and becomes abject, through its explicitness and repetitive form.</p>

Gränsland is a poetry collection by the poet Eva Sjödin. One distinct theme among others in Gränsland is repulsion and attraction, disgust and fascination in interaction. There is also a direction inwards and towards something. This essay is an attempt to analyse this theme. I will apply Julia Kristevas theory on abjection, a theory that explains these contradictory feelings and movements of the subject. The first part of the analysis is about how abjection is expressed through the ego in situations concerning eating, sickness and hunger and the colour red. The last part shows how the text itself expresses abjection, and becomes abject, through its explicitness and repetitive form.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare. I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna är SYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Denna rapport har till syfte att beskriva arbetet kring hur en utomhusmöbel kan formges och tillverkas, för att passa ihop med interiör inredning i det fall arkitekturen har suddat ut gränsen mellan inomhus och utomhus. Arbetet utgår ifrån ett personligt perspektiv, och frågan som ställs är hur en möbel ska se ut för att jag ska gilla den, i en för mig tilltalande miljö. Arbetet delades in i tre huvuddelar; formgivning, tillverkning och utvärdering. Formgivningen delades i sin tur upp i olika delmoment, vilka hade till syfte att ge en struktur att jobba efter. Formgivningens första etapp var att formulera vad den färdiga möbeln förväntades uppfylla. Den skulle fylla en funktion som innebar att fyra personer skulle kunna bedriva samkväm kring möbeln samtidigt som de fysiska måtten minimerades. Möbeln skulle avvika från en traditionell utemöbel, och den skulle vara tillverkad i trä. Det fortsatta arbetet med formgivningen innebar en insamling av inspirerande material i form av bilder. Bilderna delades in i två grupper där en del var att hitta miljöer som möbeln skulle kunna passa i. Den andra delen handlade om att hitta möbler med inspirerande former. För att kunna minimera måtten på möbeln, genomfördes en undersökning av olika sittställningar. Resultatet av denna undersökning var att då avståndet mellan sitthöjd och bordsyta ökar, minskar kravet på. Detta genom att armbågarna naturligt kommer närmare kroppen när händerna jobbar i höjd med bröstkorgen istället för i höjd med magen. Trotts att detta innebar viss avkall på komforten, valdes lösningen på grund av sina utrymmessparande fördelar. Ett skissarbete genomfördes analogt för att snabbt undersöka olika idéer kring former. Efter att ha nått ett resultat i skissandet överfördes idén till den digitala världen, och möbeln gestaltades tredimensionellt. Då formgivningen sågs som avslutad påbörjades det fysiska snickrandet. Materialet valdes till ek, eftersom att antal plankor införskaffats, vilka bar på en inspirerande bakgrund och fantasieggande historia. Tillverkningen skedde på det sätt som upplevdes som mest rationellt och snabbarbetat. De tillverkade delarna limmades samman med vattenbeständigt lim, och därefter putsades möblerna och kanterna bröts. Resultatet var en möbel där två bänkar och ett bord utgör en minimerad sittplats för fyra människor. Möbeln uppfattas av frågeställaren som en möbel som har närmat den vision som formgivningen grundades i. En möbel som försöker harmonisera med interiör inredning och distansera sig från det traditionella.

<p>Denna rapport har till syfte att beskriva arbetet kring hur en utomhusmöbel kan formges och tillverkas, för att passa ihop med interiör inredning i det fall arkitekturen har suddat ut gränsen mellan inomhus och utomhus. Arbetet utgår ifrån ett personligt perspektiv, och frågan som ställs är hur en möbel ska se ut för att jag ska gilla den, i en för mig tilltalande miljö.</p><p>Arbetet delades in i tre huvuddelar; formgivning, tillverkning och utvärdering.</p><p>Formgivningen delades i sin tur upp i olika delmoment, vilka hade till syfte att ge en struktur att jobba efter. Formgivningens första etapp var att formulera vad den färdiga möbeln förväntades uppfylla. Den skulle fylla en funktion som innebar att fyra personer skulle kunna bedriva samkväm kring möbeln samtidigt som de fysiska måtten minimerades. Möbeln skulle avvika från en traditionell utemöbel, och den skulle vara tillverkad i trä.</p><p>Det fortsatta arbetet med formgivningen innebar en insamling av inspirerande material i form av bilder. Bilderna delades in i två grupper där en del var att hitta miljöer som möbeln skulle kunna passa i. Den andra delen handlade om att hitta möbler med inspirerande former.</p><p>För att kunna minimera måtten på möbeln, genomfördes en undersökning av olika sittställningar. Resultatet av denna undersökning var att då avståndet mellan sitthöjd och bordsyta ökar, minskar kravet på. Detta genom att armbågarna naturligt kommer närmare kroppen när händerna jobbar i höjd med bröstkorgen istället för i höjd med magen. Trotts att detta innebar viss avkall på komforten, valdes lösningen på grund av sina utrymmessparande fördelar.</p><p>Ett skissarbete genomfördes analogt för att snabbt undersöka olika idéer kring former. Efter att ha nått ett resultat i skissandet överfördes idén till den digitala världen, och möbeln gestaltades tredimensionellt.</p><p>Då formgivningen sågs som avslutad påbörjades det fysiska snickrandet. Materialet valdes till ek, eftersom att antal plankor införskaffats, vilka bar på en inspirerande bakgrund och fantasieggande historia. Tillverkningen skedde på det sätt som upplevdes som mest rationellt och snabbarbetat. De tillverkade delarna limmades samman med vattenbeständigt lim, och därefter putsades möblerna och kanterna bröts.</p><p>Resultatet var en möbel där två bänkar och ett bord utgör en minimerad sittplats för fyra människor. Möbeln uppfattas av frågeställaren som en möbel som har närmat den vision som formgivningen grundades i. En möbel som försöker harmonisera med interiör inredning och distansera sig från det traditionella.</p>

Studiens syfte är att vinna kunskap om hur lärare inom förskola och förskoleklass uppfattar övergången mellan förskola och förskoleklass. Fokuset har varit på möjligheter och hinder lärarna upplever vid övergången mellan förskola och förskoleklass, lärarnas uppfattningar kring leken för barn och elever samt vilka eventuella konsekvenser lärarna anser det kan bli när förskoleklassen blir obligatorisk. Vi valde att använda oss av tre fokusgrupper för att samla in vår empiri och det var endast förskollärare som deltog i vår studie. Fokusgrupperna består av Flora där tre lärare deltog, Azalea där fyra lärare deltog och Timotej där två lärare deltog. Empirin analyserades genom en tematisk analysmetod där begreppen social (dis-) kontinuitet, progression samt gränsland har fungerat som analysbegrepp. Resultatet visar att lärarna upplever att de befinner sig i ett gränsland mellan förskola och skola. En av anledningarna till detta är att lärarna i förskoleklassen arbetar i en verksamhet där både förskolans och skolans traditioner ska mötas. Detta resulterar i att lärarna i förskoleklassen inte har möjlighet att endast fokusera på sin egen verksamhet fullt ut. Lärarna diskuterar även kring de eventuella konsekvenser det kan medföra att förskoleklassen blir obligatorisk då det framkommer i vårt resultat att lärarna är oroliga för att det endast i framtiden kommer arbeta grundskollärare i förskoleklassen. De ser också förändringar i barns och elevers lek. En förändring är att barn och elever har svårt att hålla ihop leken längre stunder.

Socionomkonsulter, socionomer som hyrs ut av konsultföretag till framförallt kommuner, har blivit en vanligt förekommande företeelse på socialkontor runt om i landet. Denna uppsats frågar sig inte enbart varför socionomer väljer att bli konsulter utan analyserar socionomkonsulternas användning av konsultrollen som en professionell strävan med vilken de tar avstånd ifrån olika sätt att organisera det sociala arbetet i kommunen. Socionomkonsulten har en oviss hemhörighet då de pendlar mellan konsultföretaget och kommunen, en pendling som också sker mellan offentligt och privat. På så sätt kan socionomkonsulterna sägas befolka ett typ av gränsland. Det är detta gränsland som undersöks i denna uppsats i vilken fem stycken socionomkonsulters intervjuutsagor behandlats och analyseras med hjälp av en diskursanalytiskt inspirerad metod och teori. Vad avgränsar sig socionomkonsulterna mot? Vilka professionella värden framhåller de som en del av konsultrollen? Vad konstituerar socionomkonsulternas gränsland? För att svara på dessa frågor analyseras socionomkonsulternas berättelser även med hjälp av en teori om två olika idealtypiska sätt att se på professioner, yrkes- och organisationsprofessionalism (Evetts 2010). En av uppsatsens slutsatser är att socionomkonsulternas val att bli konsulter kan tolkas som en reaktion mot två oförenliga krav vilka kopplas till de två idealtyperna. Ett krav att närvara i kollegiet genom gemensamma möten och utbildningar och ett krav att självständigt utföra ett överbelastande utredningsarbete. / Social worker consultants, that is social workers hired by municipal authorities from different consultancies, has become a common phenomenon in social offices all over Sweden. The purpose of this thesis does not however limit itself to the question as why social workers prefer to become consultants, but rather howthey make use of their capacity as consults in a professional quest whereby they distances themselves from the ways social works are organized and handled by local governments. The home-about of social worker consultants is uncertain, as they swing between consultancies and local governments; a swinging between public and private sectors. Hence, one might conclude that the social consultants inhabits a “border land” of a sort. This paper is a survey of this “border land”, made through analyzing, with the help of a discourse analytically-inspired method, the statements of five social consultants: In relation to what do they define themselves? What are the professional values they emphasize? What constitutes this “border land” of the social consultants? In order to derive an answer into these questions, their statements are analyzed in the light of one particular theory, referring to two typical ideals of viewing professionalism: occupational- and organizational (Evetts, 2010).One of the conclusions made, is the possibility that the social workers choice of becoming merely a consultant is in fact a reaction against mutual conflicts between respective types of ideals with incompatible demands

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsulter upplever sin arbetssituation i gränslandet mellan två organisationer, bemanningsföretaget och kundföretaget. För att analysera detta har vi utforskat olika mekanismer som påverkar konsulters formella tillhörighet samt deras känsla av tillhörighet respektive utestängning hos kundföretagen. Vi har för att genomföra denna studie använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi utfört semistrukturerade intervjuer med sex konsulter som arbetar inom bemanningsbranschen. Vi har kommit fram till att konsulters formella tillhörighet finns hos båda företagen samtidigt som den känslomässiga tillhörigheten ligger hos kundföretaget. Konsulters situation i gränslandet mellan organisationer är problematisk, främst på grund av en komplex tillhörighet. Vi har kommit fram till att konsulter oftast känner sig som en del av den sociala gemenskapen då de är ute på uppdrag, men att chefer ofta drar en skiljelinje mellan konsulter och fast anställd personal. Chefernas åtskiljande gör att konsulter inte blir en del av kundföretaget på samma villkor som fast anställd personal, och leder delvis till ett utanförskap för konsulter. Det positiva med bemanningsbranschen har visat sig vara dess flexibilitet. Dock visar våra resultat att ju längre konsulter arbetat i bemanningsbranschen desto mer negativt inställda blir de. Våra resultat visar att konsulter, oberoende av om de trivs i branschen eller ej, inte ser en framtid inom den. Arbetet som konsult ses som en tillfällig lösning, med förhoppning om att i framtiden få en fast anställning. / The purpose of this essay is to explore how consultants experience their work situation on the borderland between two organizations, the staffing agency and the client company. To analyze this, we have explored different mechanisms that affect consultants' formal affiliation, and their sense of belonging and exclusion in client companies.We have used a qualitative approach, in which we held semi-structured interviews with six consultants working in the staffing industry. Our conclusion is that consultants have formal affiliation to both companies, while the emotional affiliation is to the client company. The situation on the border between organizations is somewhat problematic, mainly because of the complex feeling of affiliation. We have concluded that consultants often feel like a part of the social community while they are leased out, but that managers often draw a distinction between consultants and permanent staff. The separation done by managers does not allow consultants to become part of the client company on the same terms and conditions as permanent staff, which partly produce exclusion of consultants. The main positive aspect of the staffing industry is its flexibility. However, our results show that the longer a consultant has worked in the staffing industry, the more negative they become. Our results showed that consultants, regardless of whether they thrive in the industry or not, do not want to have a future in it. Working as a consultant seems to be a temporary solution, while hoping to find a permanent job in the future.

The aim of the present study was to examine transitions between year three and four, for children in linguistic vulnerability. Further, it aims to find knowledge about how to remove barriers so that problems don´t occur. The background of the study is our experience of the language-problems children meet when they start year four. The study was conducted with a both quantitative- and qualitative method. A questionnaire was distributed to parents and interviews have been carried out with pupils, teachers, special education teachers and headmasters. The respondents were chosen primarily from two different schools, with exception of one interview, which was held at a third school. The theoretical framework consists of sociocultural-, relational- and system theoretical perspectives and the analysis is performed through a content analysis. The results of the study indicate and confirm that linguistic problems at transitions are universal and that linguistic demands between year three and four can increase drastically. The cooperation and communication between involved professionals appear to most important to reduce these problems. Early interventions and proactive actions seem to be crucial. The role of the special education teacher can be to take the responsibility for the linguistic adaptability at transitions.