Spelling suggestions: "subject:"socionomkonsult"" "subject:"socionomkonsulter""
1 |
Inventariet som flög iväg - Socionomkonsulters professionella strävanWikberg Grissler, Martin January 2018 (has links)
Socionomkonsulter, socionomer som hyrs ut av konsultföretag till framförallt kommuner, har blivit en vanligt förekommande företeelse på socialkontor runt om i landet. Denna uppsats frågar sig inte enbart varför socionomer väljer att bli konsulter utan analyserar socionomkonsulternas användning av konsultrollen som en professionell strävan med vilken de tar avstånd ifrån olika sätt att organisera det sociala arbetet i kommunen. Socionomkonsulten har en oviss hemhörighet då de pendlar mellan konsultföretaget och kommunen, en pendling som också sker mellan offentligt och privat. På så sätt kan socionomkonsulterna sägas befolka ett typ av gränsland. Det är detta gränsland som undersöks i denna uppsats i vilken fem stycken socionomkonsulters intervjuutsagor behandlats och analyseras med hjälp av en diskursanalytiskt inspirerad metod och teori. Vad avgränsar sig socionomkonsulterna mot? Vilka professionella värden framhåller de som en del av konsultrollen? Vad konstituerar socionomkonsulternas gränsland? För att svara på dessa frågor analyseras socionomkonsulternas berättelser även med hjälp av en teori om två olika idealtypiska sätt att se på professioner, yrkes- och organisationsprofessionalism (Evetts 2010). En av uppsatsens slutsatser är att socionomkonsulternas val att bli konsulter kan tolkas som en reaktion mot två oförenliga krav vilka kopplas till de två idealtyperna. Ett krav att närvara i kollegiet genom gemensamma möten och utbildningar och ett krav att självständigt utföra ett överbelastande utredningsarbete. / Social worker consultants, that is social workers hired by municipal authorities from different consultancies, has become a common phenomenon in social offices all over Sweden. The purpose of this thesis does not however limit itself to the question as why social workers prefer to become consultants, but rather howthey make use of their capacity as consults in a professional quest whereby they distances themselves from the ways social works are organized and handled by local governments. The home-about of social worker consultants is uncertain, as they swing between consultancies and local governments; a swinging between public and private sectors. Hence, one might conclude that the social consultants inhabits a “border land” of a sort. This paper is a survey of this “border land”, made through analyzing, with the help of a discourse analytically-inspired method, the statements of five social consultants: In relation to what do they define themselves? What are the professional values they emphasize? What constitutes this “border land” of the social consultants? In order to derive an answer into these questions, their statements are analyzed in the light of one particular theory, referring to two typical ideals of viewing professionalism: occupational- and organizational (Evetts, 2010).One of the conclusions made, is the possibility that the social workers choice of becoming merely a consultant is in fact a reaction against mutual conflicts between respective types of ideals with incompatible demands
|
2 |
"Jag är där för att göra mitt jobb" : En kvalitativ studie om socionomers upplevelser av att arbeta som socionomkonsulter / ”I’m There To Do My Job” : A qualitative study about social workers experiences of working as consultantsPersson, Maja, Bohlin, Ellen January 2019 (has links)
Syftet med studien var att öka förståelsen gällande socionomers motiv för att börja arbeta som socionomkonsulter, samt vilka möjligheter och utmaningar socionomerna upplever i arbetet som socionomkonsulter. Studien är en kvalitativ studie baserad på empiri insamlad via intervjuer med fem socionomer, varav samtliga arbetar som socionomkonsulter inom socialt arbete. Resultatet av studien är baserade på respondenternas berättelser och upplevelser, vilka har transkriberats ordagrant. För att bearbeta empirin och få fram ett hanterbart material har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. De tre huvudteman som identifierades i analysen var: motiv för att bli socionomkonsult, möjligheter med socionomkonsultyrket samt utmaningar inom socionomkonsultyrket. Vid resultatanalysen användes push- och pullfaktorer som teoretisk utgångspunkt. Andra teoretiska begrepp som användes i resultatanalysen varhandlingsutrymme och trygg yrkesidentitet. Respondenterna uppgav flera push- och pullfaktorer som lockat dem till att bli socionomkonsulter. Resultatet visar att de främsta motiven för att arbeta som socionomkonsult är att socionomerna får möjlighet att arbeta med renodlat socialt arbete, att de kan utnyttja sin kompetens fullt ut samt att de får högre ersättning. Ett motiv för att bli konsult är viljan att komma bort från de arbetsförhållanden som idag råder inom flera kommuner. Att vara socionomkonsult innebär att ställas inför tuffa utmaningar, samtidigt innebär det även en stor mängd möjligheter och fördelar för socionomer.
|
3 |
Socionomkonsulter i utredningsarbete inom barn och unga : -hur upplever socialsekreterare och verksamhetsansvariga att användningen av socionomkonsulter påverkar socialtjänstens barnutredningar i Sverige / Social work consultants in investigative work with children and young people : - how do social workers and executives experience that the use of consultants affects the social services child investigations in Sweden.Holmqvist, Andreas, Buhr, Anne-Louise, Haider Amir, Shabana January 2021 (has links)
Denna studie har ämnat att undersöka socialsekreterares och verksamhetsansvarigas upplevelse av socionomkonsulters roll och betydelse för den ordinarie verksamheten. Studien genomfördes med två separata webbenkäter som riktats till socialsekreterare respektive verksamhetsansvariga inom området barn och unga i tre svenska kommuner. Resultatet visar att socionomkonsulters arbete riskerar att påverka utredningarnas kvalitet och klienters rättssäkerhet negativt. Socionomkonsulter kan ha en positiv inverkan på klienters rättssäkerhet, men det är i hög grad beroende av vilken socionomkonsult som verksamheten anlitat. Den främsta anledningen till att verksamheterna anlitar socionomkonsulter är för att underlätta vid tillfälligt hög arbetsbelastning. Socialsekreterare upplever dock att konsultanvändning riskerar att generera bristfälliga och oavslutade utredningar som snarare medför ett merjobb för den ordinarie personalen. Socialsekreterare och verksamhetsansvariga uppger att socionomkonsulter saknar kunskap om verksamheternas lokala rutiner och insatser, vilket kan resultera i att utredningarna avslutas med beslut om insatser kommunen inte har möjlighet att erbjuda. Både socialsekreterare och verksamhetsansvariga anser att anlitandet av socionomkonsulter i deras verksamheter över tid bör minska. Vi drar slutsatsen att utredningsarbetet av barn och unga bör präglas av en kontinuitet som verkar gå förlorad vid anlitandet av socionomkonsulter.
|
4 |
"Jag är överlycklig den dag jag inte behövs" En kvalitativ studie av orsaker till att socionomer väljer att bli konsulter för bemanningsföretagLidfors, Lisa January 2016 (has links)
Syftet med studien är att utforska orsakerna till att socionomer väljer att gå från kommunalt anställda till att hyra ut sina tjänster via bemanningsföretag. I dagsläget är det främst landets socialförvaltningar som anlitar dessa konsultföretag för att hyra in personal för myndighetsutövning i huvudsak barn- och ungdomsärenden. En kandidatuppsats* som lades fram höstterminen 2015 behandlade en liknande frågeställning och författarna presenterade resultat i form av respondenter (socionomer) som till stor del motiverades till övergången av olika ekonomiska faktorer. Inledningsvis väcktes därför frågan om det fanns socionomer som motiverades till bytet av andra faktorer än ekonomiska. Socionomyrket har enligt tradition snarare förknippats med filantropi och att hjälpa utsatta trots låga löner och ofta en på olika sätt krävande arbetssituation. Mina resultat visar att respondenterna värdesatte att vara en god gräsrotsbyråkrat i förhållande till klienter och brukare mycket högt, vilket också fick flertalet konsekvenser för mina respondenter. Resultaten visar också att mina respondenter hade likartade sätt att hantera det som skedde i och omkring denna process. Respondenterna är fyra till antalet, tre kvinnor och en man i olika åldrar. / The aim with this study is to learn more about the reasons why Swedish social workers start working as social workers for hire, employed by companies and agencies that specialize in renting out qualified staff to organizations. At the moment it is mostly the social services that use this service of renting staff for exercise of public authority in children and youth cases. When choosing this subject I wondered if there were social workers who did not become consultants mainly for different aspects of financial gain, as shown in a report* made by students in Lund last semester. My findings show that my informants sense of being good street level bureaucrats were the most important to them, a fact that had consequences in several ways. My results also show similarities in coping strategies among my informants during this process. I interviewed four informants, three women and one man.
|
5 |
Mer tid för barnen : En kvalitativ studie om socionomkonsulters upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten / More time for the children : A qualitative study about consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social servicesKeller, Karolina January 2022 (has links)
Syftet med studien är att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om socionomkonsulters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Empirin baseras på socionomkonsulters egna erfarenheter och upplevelser av sin roll och påverkan på barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Datainsamlingen har skett via tio semistrukturerade intervjuer av socionomkonsulter verksamma med barnavårdsutredningar inom Barn och unga. Tidigare forskning har till stor del gjorts utifrån chefer och ordinaries socialsekreterares perspektiv. Den forskning jag funnit intressant och relevant för syftet med min studie är bland annat den som genomförts av Mattsson (2019), Järkestig-Berggren m.fl. (2021) och Högström 2022. Enligt Järkestig m.fl. är det anmärkningsvärt att den ökade användningen av socionomkonsulter inom barnavårdsutredningar inte diskuterats utifrån ett klientens perspektiv. Högströms studie visar att cheferna inom socialtjänsten anser att konsulter inom barnavården riskerar arbetskvaliteten på flera punkter men att de även är nödvändiga för verksamhetens överlevnad. De teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin är gräsrotsbyråkrater som bygger på Lipsky (2010) Street-level bureaucracy. Gällande forskning om privatiseringen inom socialt arbete har jag till största del avgränsat till den forskning som berör socionomkonsulters roll i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten i Sverige. Genom respondenternas utsagor ville jag få fram förståelse och öka kunskapen hur de ser på sitt handlingsutrymme i det dagliga arbete som socionomkonsult och hur anställningsformen socionomkonsult eventuellt skiljer sig åt från att vara ordinarie socialsekreterare inom kommunen. Resultatet visar att valet att bli konsult ofta är sprunget ur ett missnöje med socialtjänsten som arbetsgivare och ur en längtan efter ökad flexibel med sin tid. Gemensamt för alla respondenterna som deltar i forskningen är en önskan om att använda sin arbetstid till socialt arbete i form av barnavårdsutredningar och de barn och familjer som berörs, inte till administration, APT (arbetsplatsträff) och planeringsmöten. Lönen förs fram som en bonus av jobbet men endast en respondent anger det som huvudanledning till övergången till konsultrollen. Resultaten visar att socionomkonsulter handlingsutrymme innebär möjligheter och begränsningar och ser olika ut beroende på kommun. Socionomkonsulter i studien uppger att det är ett djupgående problem att behovet av deras tjänster i socialtjänsten är så stort. Deras gemensamma övertygelse är att det behövs en grundläggande, långsiktig förändring i socialtjänsten för att bygga upp personalgruppen och ta vara på kompetensen. / The purpose of the study is to, through a qualitative study, increase knowledge about social work consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social services. The study is based on the social work consultants experiences, knowledge and impact on working with childcare investigations. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews. All consultants had experiences both working as social work consultants and as regular full-time employees. Previous research has largely been done from the perspective of social work managers and full-time employees within Swedish Social Services Units. The research I have found that was interesting and relevant for the purpose of my study was carried out by Mattsson (2019), Järkestig-Berggren et al. (2021) and Högström (2022). According to Järkestig et al. it is remarkable that the increased use of consultant social in childcare investigations has not been discussed from a clients perspective. Högström's study shows that managers in social services believe that consultants in childcare risk the quality of work on several points, but that they are also necessary for the survival of the organization. The theoretical framework I used to analyze the results is “Grassroots bureaucracy” based on Lipsky (2010). Street-level bureaucracy. Regarding research on the privatization of social work, I have for the most part limited it to the research that concerns consultants in childcare investigations within the social services in Sweden. Through the respondents story, I wanted to understand and increase knowledge of how the consultants see their space of action in their daily work and how it may differ from regular full time employment. And also, how the work differs between municipalities. The results show that the choice to become a consultant often arrives from dissatisfaction with social services as an employer and from a desire to be more flexible with their time. Common to all respondents participating in the research is the desire to use their working time for social work directed to children and families affected, not for administration, planning and internal meetings. The salary is presented as a bonus of the job, but only one respondent states it as the main reason for the transition to the consultant role. The results show that a social work consultant has room for action that involves opportunities but also limitations, it is different depending on the municipality they are working for. Consultants in the study state that it is a profound problem that the need for their services in social services is so great. Their common belief is that a fundamental, long-term change is needed to build up the staff group and take care of the competence.
|
6 |
Personal till salu? : En empirisk intervjustudie om drivkraften bakom valet att arbeta som socionomkonsultWestin, Lina, Sånning, Liselott January 2023 (has links)
The purpose of the study is to describe and analyze the driving force behind the choice to work as a social work consultant in social services, by mapping motivating factors and what they wish to change in the role. It is a qualitative empirical interview study whose empirical evidence is based on five social work consultants who have assignments within the municipal social services. The result is based on a thematic analysis of the transcribed interviews. We will use an abductive approach to be able to go between theory and empiricism in the analysis process. We want to preserve an actor approach to have a positivist and objective approach to the empirical evidence. The five themes that could be distinguished in the study are to achieve basic needs, to experience autonomy, to feel belonging, to achieve competence and the pursuit of self- actualization. In the result of the empirical analysis, the theory of Maslow's hierarchy of needs and the theory of self-determination are used as a complementary theory to build on the reasoning and conclusions that the result of the empirical evidence highlights. The result shows that the main driving forces for working as a social work consultant were salary and well-being, autonomy through self-determination and use of one's competence. In addition, our results showed that the social worker have an aspiration for self-realization throughaltruism and to reach their life's dream. In our last question, the results showed that the social work consultants lack cohesion and participation in the business in their current role. Being a social work consultant is both challenging and enabling, and in this study, we describe the driving forces that motivate social work consultants to work as consultants within the municipal social service. / Syftet med studien är att beskriva och analysera drivkraften bakom valet att arbeta som socionomkonsult i socialtjänsten, genom att kartlägga motiverande faktorer samt vad de önskar förändra i rollen. Det är en kvalitativ empirisk intervjustudie vars empiri baseras på fem socionomkonsulter som har uppdrag inom den kommunala socialtjänsten. Resultatet grundar sig en tematisk analys på de transkriberade intervjuerna. Vi kommer att använda oss av en abduktiv ansats för att kunna gå mellan teori och empiri i analysprocessen. Vi vill bevara ett aktörssynsätt för att ha ett positivistiskt och objektivt förhållningsätt till empirin. De fem teman som kunnat urskiljas i studien är att uppnå grundläggande behov, att uppleva autonomi, att känna samhörighet, att åstadkomma kompetens och strävan efter självförverkligande. Vid resultatet av den empiriska analysen används teorin om Maslows behovshierarki och teorin om självbestämmande som en kompletterande teori för att bygga på de resonemang och slutsatser som resultatet av empirin framhäver. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för att arbeta som socionomkonsult var; lön och välbefinnande, autonomi genom självbestämmande och nyttjande av sin kompentens. Dessutom visade vårt resultat på att socionomkonsulterna har en strävan efter självförverkligande genom altruism och att nå sin livsdröm. I vår sista fråga visade resultatet på att socionomkonsulterna saknar samhörighet och delaktighet i verksamheten i sin nuvarande roll. Att vara socionomkonsult är både utmanande och möjliggörande och i denna studie beskriver vi de drivkrafter som motiverar socionomkonsulter att arbetet som konsult inom den kommunala socialtjänsten.
|
7 |
Att vara socionomkonsult : En professionell outsider? / Being an agency social worker : A professional outsider?Alfredsson, Malin, Arnamo, Astrid January 2018 (has links)
The usage of agency social workers in Sweden have increased during the past few decades and there is a lack of research on this topic. This study aims to describe how the agency social workers experience the work within the swedish social services and how it affects their role with regards to their deviant type of employment. The study is comprised of qualitative interviews with seven agency social workers who have differentiated experience in social services assignments. The results of the study is based on thematic analysis and Becker’s theory of outsiders. The results show that the agency social workers don’t necessarily regard themselves as outsiders in a negative sense, but rather in a positive way. However, they tend to use strategies to avoid behaviour that can appear deviant and therefore avoid being labelled as outsiders. This includes for instance living up to both formal and informal expectations, being careful when it comes to criticizing the hiring organisation and being cautious in their involvement in social relationships to the permanent staff. Opposed to previous studies, these results indicate that the agency social workers expresses more positive experiences in relation to the hiring organisation.
|
Page generated in 0.0524 seconds