Syftet med studien är att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om socionomkonsulters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Empirin baseras på socionomkonsulters egna erfarenheter och upplevelser av sin roll och påverkan på barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Datainsamlingen har skett via tio semistrukturerade intervjuer av socionomkonsulter verksamma med barnavårdsutredningar inom Barn och unga. Tidigare forskning har till stor del gjorts utifrån chefer och ordinaries socialsekreterares perspektiv. Den forskning jag funnit intressant och relevant för syftet med min studie är bland annat den som genomförts av Mattsson (2019), Järkestig-Berggren m.fl. (2021) och Högström 2022. Enligt Järkestig m.fl. är det anmärkningsvärt att den ökade användningen av socionomkonsulter inom barnavårdsutredningar inte diskuterats utifrån ett klientens perspektiv. Högströms studie visar att cheferna inom socialtjänsten anser att konsulter inom barnavården riskerar arbetskvaliteten på flera punkter men att de även är nödvändiga för verksamhetens överlevnad. De teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin är gräsrotsbyråkrater som bygger på Lipsky (2010) Street-level bureaucracy. Gällande forskning om privatiseringen inom socialt arbete har jag till största del avgränsat till den forskning som berör socionomkonsulters roll i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten i Sverige. Genom respondenternas utsagor ville jag få fram förståelse och öka kunskapen hur de ser på sitt handlingsutrymme i det dagliga arbete som socionomkonsult och hur anställningsformen socionomkonsult eventuellt skiljer sig åt från att vara ordinarie socialsekreterare inom kommunen. Resultatet visar att valet att bli konsult ofta är sprunget ur ett missnöje med socialtjänsten som arbetsgivare och ur en längtan efter ökad flexibel med sin tid. Gemensamt för alla respondenterna som deltar i forskningen är en önskan om att använda sin arbetstid till socialt arbete i form av barnavårdsutredningar och de barn och familjer som berörs, inte till administration, APT (arbetsplatsträff) och planeringsmöten. Lönen förs fram som en bonus av jobbet men endast en respondent anger det som huvudanledning till övergången till konsultrollen. Resultaten visar att socionomkonsulter handlingsutrymme innebär möjligheter och begränsningar och ser olika ut beroende på kommun. Socionomkonsulter i studien uppger att det är ett djupgående problem att behovet av deras tjänster i socialtjänsten är så stort. Deras gemensamma övertygelse är att det behövs en grundläggande, långsiktig förändring i socialtjänsten för att bygga upp personalgruppen och ta vara på kompetensen. / The purpose of the study is to, through a qualitative study, increase knowledge about social work consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social services. The study is based on the social work consultants experiences, knowledge and impact on working with childcare investigations. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews. All consultants had experiences both working as social work consultants and as regular full-time employees. Previous research has largely been done from the perspective of social work managers and full-time employees within Swedish Social Services Units. The research I have found that was interesting and relevant for the purpose of my study was carried out by Mattsson (2019), Järkestig-Berggren et al. (2021) and Högström (2022). According to Järkestig et al. it is remarkable that the increased use of consultant social in childcare investigations has not been discussed from a clients perspective. Högström's study shows that managers in social services believe that consultants in childcare risk the quality of work on several points, but that they are also necessary for the survival of the organization. The theoretical framework I used to analyze the results is “Grassroots bureaucracy” based on Lipsky (2010). Street-level bureaucracy. Regarding research on the privatization of social work, I have for the most part limited it to the research that concerns consultants in childcare investigations within the social services in Sweden. Through the respondents story, I wanted to understand and increase knowledge of how the consultants see their space of action in their daily work and how it may differ from regular full time employment. And also, how the work differs between municipalities. The results show that the choice to become a consultant often arrives from dissatisfaction with social services as an employer and from a desire to be more flexible with their time. Common to all respondents participating in the research is the desire to use their working time for social work directed to children and families affected, not for administration, planning and internal meetings. The salary is presented as a bonus of the job, but only one respondent states it as the main reason for the transition to the consultant role. The results show that a social work consultant has room for action that involves opportunities but also limitations, it is different depending on the municipality they are working for. Consultants in the study state that it is a profound problem that the need for their services in social services is so great. Their common belief is that a fundamental, long-term change is needed to build up the staff group and take care of the competence.

The purpose of the study is to describe and analyze the driving force behind the choice to work as a social work consultant in social services, by mapping motivating factors and what they wish to change in the role. It is a qualitative empirical interview study whose empirical evidence is based on five social work consultants who have assignments within the municipal social services. The result is based on a thematic analysis of the transcribed interviews. We will use an abductive approach to be able to go between theory and empiricism in the analysis process. We want to preserve an actor approach to have a positivist and objective approach to the empirical evidence. The five themes that could be distinguished in the study are to achieve basic needs, to experience autonomy, to feel belonging, to achieve competence and the pursuit of self- actualization. In the result of the empirical analysis, the theory of Maslow's hierarchy of needs and the theory of self-determination are used as a complementary theory to build on the reasoning and conclusions that the result of the empirical evidence highlights. The result shows that the main driving forces for working as a social work consultant were salary and well-being, autonomy through self-determination and use of one's competence. In addition, our results showed that the social worker have an aspiration for self-realization throughaltruism and to reach their life's dream. In our last question, the results showed that the social work consultants lack cohesion and participation in the business in their current role. Being a social work consultant is both challenging and enabling, and in this study, we describe the driving forces that motivate social work consultants to work as consultants within the municipal social service. / Syftet med studien är att beskriva och analysera drivkraften bakom valet att arbeta som socionomkonsult i socialtjänsten, genom att kartlägga motiverande faktorer samt vad de önskar förändra i rollen. Det är en kvalitativ empirisk intervjustudie vars empiri baseras på fem socionomkonsulter som har uppdrag inom den kommunala socialtjänsten. Resultatet grundar sig en tematisk analys på de transkriberade intervjuerna. Vi kommer att använda oss av en abduktiv ansats för att kunna gå mellan teori och empiri i analysprocessen. Vi vill bevara ett aktörssynsätt för att ha ett positivistiskt och objektivt förhållningsätt till empirin. De fem teman som kunnat urskiljas i studien är att uppnå grundläggande behov, att uppleva autonomi, att känna samhörighet, att åstadkomma kompetens och strävan efter självförverkligande. Vid resultatet av den empiriska analysen används teorin om Maslows behovshierarki och teorin om självbestämmande som en kompletterande teori för att bygga på de resonemang och slutsatser som resultatet av empirin framhäver. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för att arbeta som socionomkonsult var; lön och välbefinnande, autonomi genom självbestämmande och nyttjande av sin kompentens. Dessutom visade vårt resultat på att socionomkonsulterna har en strävan efter självförverkligande genom altruism och att nå sin livsdröm. I vår sista fråga visade resultatet på att socionomkonsulterna saknar samhörighet och delaktighet i verksamheten i sin nuvarande roll. Att vara socionomkonsult är både utmanande och möjliggörande och i denna studie beskriver vi de drivkrafter som motiverar socionomkonsulter att arbetet som konsult inom den kommunala socialtjänsten.