Studien undersöker vilka framgångsfaktorer specialpedagoger identifierar på organisations-, grupp- och individnivå i arbetet med elever som befinner sig i gränslandet, för att eleverna ska nå sin fulla potential och bibehålla lusten att lära. Studien vilar på en kvalitativ metodansats vilken bygger på semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger. Specialpedagogerna identifierar framgångsfaktorer på samtliga nivåer, där inkludering genomsyrar alla nivåerna. Åldersintegrerade klasser/grupper, individuella stödinsatser, samverkan är andra exempel på framgångsfaktorer som underlättar på organisationsnivå.  På gruppnivå tillkommer ett tillåtande referensram., tolerant och tryggt klimat och på individnivå beskrivs individuella anpassningar, särskilt stöd, dialog och motivation som viktiga framgångsfaktorer. Studiens empiri ställs i förhållande till Gerrbos (2012) identifierade framgångsfaktorer för elever i behov av särskilt stöd, vilken också fungerar som studiens teoretiska

Syftet med denna studie har varit att titta på hallens fysiska miljö i en barngrupp med ett till treåringar, samt dialogen mellan barn och pedagogerna i hallmiljön. Vi har tittat på två olika förskolor i samma kommun och i samma åldersgrupp.Hallens miljö är inte alltid utformad efter barnen och deras behov. Dialogen bör fokusera på att hjälpa barnen i deras utveckling av självkompetens i enlighet med Sterns utvecklingspsykologiska teori gällande det kompetenta barnet och Vygotskijs sociokulturella teori.Vi har använt oss av deltagande observationer genom filminspelning och etnografiska studier för att synliggöra dialogerna och den pedagogiska miljöns inverkan på barnens självkompetens i hallen som ett gränsland.Vi har sett att dialogernas betydelse för en ökad självkompetens hos barnen är den viktigaste aspekten att ta tillvara på. När vi talar om dialoger, så syftar vi på dialogerna som sker mellan barn och pedagog, men även mellan pedagoger och föräldrar. För att barnen ska ges bäst möjliga förutsättning till en ökad självkompetens behövs tillit och lyhördhet för barnens erfarenheter, samt att ge barnen tid för att få uttrycka dessa, att våga släppa på kontrollen som vuxen och inta ett barnperspektiv.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts. Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen. Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori. Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet. Andra centrala begrepp som diskuteras i samband med lärarens roll i förskoleklassen är kompetens, samverkan, yrkesstatus och läroplanen. Skolledares uppfattningar visar båda likheter och skillnader. Samtidigt framkommer det att i sina resonemang skolledare rör sig i gränslandet.

Denna kandidatuppsats undersöker hur en designprocess kan ta avstamp i ett parallellt fält som konstens. Jag söker svaret på frågan om ett friare konstnärligt angreppssätt kan hjälpa designers att nå andra resultat än med en traditionell designprocess. Målet med undersökningen är att ge designers nya angreppssätt och verktyg som kan berika designprocessen och dess resultat. I undersökningen förtydligar jag konstbegreppet och reder ut skillnader mellan konst och design. Parallellt med genomförandet av denna undersökning skapas en möbel till Malmstens examensutställning. Denna gestaltningsprocess vilar på ett friare konstnärligt angreppssätt. Ett öppet och okritiskt förhållningssätt där jag som designer tillåts att följa med i processen. Rapporten finner att ett friare konstnärligt angreppssätt kan berika designprocessen på flera sätt. Dels genom att designern skapar sin egen uppdragsformulering, och på så sätt trigga sin konstnärliga process. På samma sätt kan ett friare konstnärligt angreppssätt berika resultatet. Om designern, likt konstnären, är mer fri att sätta sina spelregler så kan nya uttryck komma upp till ytan. / This bachelor´s thesis examines how a design process can be based on aparallel subject such as art. I search for answers to the question of whether a free artistic approach can help designers achieve other results than the traditional designprocess. This thesis aims to provide designers with new methods that enrich and expand the process and results. I am clarifying the concept of art and the issues regarding differences between art and design. As an example of this question, I created a piece of furniture as my degree project. With a free, open-minded and uncritical approach. My thesis has found that a free artistic approach enriches the designprocess and the results in several ways. It triggers, inspires, and expand what is possible, and lead to new expressions.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser. Vi har intervjuat tio olika företag inom branscherna mobila företagstjänster och webbteknik. Respondent är den marknadsansvariga eller den verkställande direktören inom företagen. I analysen ställs vår empiriinsamling i förhållandet till våra valda teorier. Baserat på materialet i analysen drogs slutsatser som sedan låg till grund för vår modell för marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Resultatet påvisade brister i dagens marknadsföringsteorier. Företag kategoriseras utefter den specifika branschen vilket medför att man förlorar fokus på kunden. Kunden är den viktigaste komponenten vid marknadsföring av produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. Eftersom företagen tillhandahåller produkter som är svårförståliga för kunden, samt till viss del är immateriella, är det viktigt att vid marknadsföring utgå ifrån kunden, och inte marknaden eller företaget i sig. Det är det kundupplevda värdet som är viktigt att förmedla. Produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster måste skapa resultat som är upplevda och önskade av kunden för att kunna skapa ett verkligt kundvärde. / The business types mobile business services and webb technology has a hard time taking advantage of the value experienced by its costumers, since they supply products that are on the borderline between goods and services. Today, no marketing theory deals with this kind of products. The purpose with this thesis is to propose a marketing model for products in between goods and services. The focus of the model will be costumer experienced value. Our empirics have been collected through qualitative interviews. We have chosen this way of collecting empiric to get a result that is usable in our analysis and possible to draw relevant conclusions from. We interviewed ten different companies within the business types mobile business services and webb technology. The respondent part has been the marketing manager or managing director within the company. In the analysis, our empiric material will be put in relation to our chosen theories. Based on the material in the analysis we pulled conclusions that later on became the basis of our own model for marketing of products that are at the borderline between good and services. Our results showed clear scarcity in today’s marketing theories for this type of business. Companies and business organisations are categorized by the specific type of business they belong to and this makes them loose focus on what is important, the costumers. The costumer is the most important part in marketing of products in the borderline between goods and services. Since the companies supply products that sometimes is difficult to understand, and partly intangible, it is exceptionally important that they see it from the costumer’s point of view, and not the market or the business. It is the value experienced by the costumers that is important to communicate. Products in the borderline between goods and services have to create results that are experienced and whished for by the costumer to create a true costumer value.