I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen. Min undersökning syftar till en utvidgad förståelse och förberedelse till min kommande yrkesutövning som lärare. Målet är att starta en process till genusmedvetenhet i interaktion med elever och ett vaket förhållningssätt i upplägget av undervisning. Mina förberedelser har varit att fördjupa mig i litteratur, styrdokument och andra källor. Därefter har jag genomfört en enkätundersökning med bildpedagoger och intervjuat en grupp gymnasieelever. Att få in såväl elevperspektiv som lärarperspektiv har varit högst relevant för en så allsidig bild som möjligt om hur det faktiskt ser ut i skolan. I den gestaltande delen som jag kallat ”Omfunktionalisering” har jag undersökt hur traditionella medel och tekniker påverkar läsningen och upplevelsen av ett verk. Gestaltningen är en serie detaljstudier av klädesplagg i akvarellteknik, traditionellt monterat med passepartout. I denna svit av ting som härstammar från en kvinnlig brukare, har objekten och klädesplaggen berövats sin bruksfunktion och intagit en ny position. Med fokus på denna förskjutning i värde, har jag omvandlat dessa till en ytterligare dimension, genom att föreviga dem i en ögonblickstolkning. Denna avfunktionalisering och omfunktionalisering gör objekten i behov av omtolkning. I obrukbarheten och genom den tvådimensionella tolkningen skalas det givna sammanhanget av och en avkönifiering startas, en avkodning av var i det feminina ligger och i hur kvinnlighet konstrueras. Alla delar i examensarbetet berör och behandlar en samtida konstförståelse, där kön och olika tidsepoker ska försöka integreras och samexistera. Mina studieresultat visar på att en integrering i dagens skola är mer eller mindre påbörjad. Men för att etablera medvetenhet krävs en fortgående och genomtänkt process. / <p>BI/Konst</p>

<p>Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.</p><p>Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt. Idén om det nyskapande framstår som viktig i bedömningen av vad som betraktas som konst. Deskriptiva och normativa utsagor vävs samman enligt likartade mönster i olika sammanhang, vilket tyder på att det finns väletablerade tolkningsstrukturer. Resultaten pekar även på att dessa strukturer är stabila samt att de har kopplingar till klass.</p>

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning. Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt. Idén om det nyskapande framstår som viktig i bedömningen av vad som betraktas som konst. Deskriptiva och normativa utsagor vävs samman enligt likartade mönster i olika sammanhang, vilket tyder på att det finns väletablerade tolkningsstrukturer. Resultaten pekar även på att dessa strukturer är stabila samt att de har kopplingar till klass.

Denna kandidatuppsats undersöker hur en designprocess kan ta avstamp i ett parallellt fält som konstens. Jag söker svaret på frågan om ett friare konstnärligt angreppssätt kan hjälpa designers att nå andra resultat än med en traditionell designprocess. Målet med undersökningen är att ge designers nya angreppssätt och verktyg som kan berika designprocessen och dess resultat. I undersökningen förtydligar jag konstbegreppet och reder ut skillnader mellan konst och design. Parallellt med genomförandet av denna undersökning skapas en möbel till Malmstens examensutställning. Denna gestaltningsprocess vilar på ett friare konstnärligt angreppssätt. Ett öppet och okritiskt förhållningssätt där jag som designer tillåts att följa med i processen. Rapporten finner att ett friare konstnärligt angreppssätt kan berika designprocessen på flera sätt. Dels genom att designern skapar sin egen uppdragsformulering, och på så sätt trigga sin konstnärliga process. På samma sätt kan ett friare konstnärligt angreppssätt berika resultatet. Om designern, likt konstnären, är mer fri att sätta sina spelregler så kan nya uttryck komma upp till ytan. / This bachelor´s thesis examines how a design process can be based on aparallel subject such as art. I search for answers to the question of whether a free artistic approach can help designers achieve other results than the traditional designprocess. This thesis aims to provide designers with new methods that enrich and expand the process and results. I am clarifying the concept of art and the issues regarding differences between art and design. As an example of this question, I created a piece of furniture as my degree project. With a free, open-minded and uncritical approach. My thesis has found that a free artistic approach enriches the designprocess and the results in several ways. It triggers, inspires, and expand what is possible, and lead to new expressions.

The purpose of this essay is to rethink the idea of who an artist is, and the term of "art", from the perspective of a forgotten visual world, buried in the medical records of Fredrik Valentin Klinghammer, who was institutionalized in Uppsala 1903-19. A man with no training in art who left a big amount of pictures behind after his death. The moethod of intertextuality is applied, relating to impressionism, symbolism and cartoon drawings from news papers in the 1800's. The results show Klinghammer had good knowledge of the art currents, he was likely inspired by them and created imagery that should be considered as art since it awakes emotions and also redefines the role of the artist.