Global ETD Search

1	Konsten i förändring : En undersökning om, och i så fall hur pass väl, Panofskys ikonologiska bildanalysmodell kan appliceras på konstverk ifrån olika tider och kulturer med olika syn på konstbegreppet Petersson, Henrik, Areskoug, Joakim January 2012 (has links) Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk – en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen – där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld. konstbegrepp förändring lämplighet Panofsky ikonologi bildanalys
2	Omfunktionalisering av konsten : för ett breddat och genusvaket konstbegrepp i teori och praktik Wallström, Hanna January 2007 (has links) I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen. Min undersökning syftar till en utvidgad förståelse och förberedelse till min kommande yrkesutövning som lärare. Målet är att starta en process till genusmedvetenhet i interaktion med elever och ett vaket förhållningssätt i upplägget av undervisning. Mina förberedelser har varit att fördjupa mig i litteratur, styrdokument och andra källor. Därefter har jag genomfört en enkätundersökning med bildpedagoger och intervjuat en grupp gymnasieelever. Att få in såväl elevperspektiv som lärarperspektiv har varit högst relevant för en så allsidig bild som möjligt om hur det faktiskt ser ut i skolan. I den gestaltande delen som jag kallat ”Omfunktionalisering” har jag undersökt hur traditionella medel och tekniker påverkar läsningen och upplevelsen av ett verk. Gestaltningen är en serie detaljstudier av klädesplagg i akvarellteknik, traditionellt monterat med passepartout. I denna svit av ting som härstammar från en kvinnlig brukare, har objekten och klädesplaggen berövats sin bruksfunktion och intagit en ny position. Med fokus på denna förskjutning i värde, har jag omvandlat dessa till en ytterligare dimension, genom att föreviga dem i en ögonblickstolkning. Denna avfunktionalisering och omfunktionalisering gör objekten i behov av omtolkning. I obrukbarheten och genom den tvådimensionella tolkningen skalas det givna sammanhanget av och en avkönifiering startas, en avkodning av var i det feminina ligger och i hur kvinnlighet konstrueras. Alla delar i examensarbetet berör och behandlar en samtida konstförståelse, där kön och olika tidsepoker ska försöka integreras och samexistera. Mina studieresultat visar på att en integrering i dagens skola är mer eller mindre påbörjad. Men för att etablera medvetenhet krävs en fortgående och genomtänkt process. / <p>BI/Konst</p> genus genusmedvetenhet konstbegreppet konstbegrepp konsthistoria bildpedagogik Art Konstvetenskap
3	Konstruktioner av det nationella : En utställningsanalys av Finsk bild på Liljevalchs konsthall 1977–1978 / Constructions of the national : An analysis of the art exhibition Finsk bild (Finnish picture), Liljevalchs art gallery 1977-1978 Immonen, Paulina January 2021 (has links) By examining the art exhibition Finsk bild (Finnish picture) that was held at Liljevalchs art gallery in Stockholm 1977-78, the aim of the essay is to investigate and highlight the discrepancy between the intention of the exhibition and how it was perceived by the critics. In the aftermath of the exhibition there were discussions about why the critics were so harsh, and also the way the critics described the art and artists in terms of the national has been questioned in recent years. The method that is being used is Mieke Bals semiotic exhibition analysis model, where the art exhibition is analyzed through the narratives that are constructed in the discourse of the practice of the exhibition. The results show that the framing of the exhibition was done according to a model of a national culture exchange, within far going traditions in the Nordic countries. Therefore, the art exhibited was received as “classic Finnish art”, but the art itself was of modern international character. The framing of the exhibition placed the art in the category of artefacts, which were starting to be an outdated way of perceiving art in the 1970´s. / Uppsatsen undersöker och synliggör konflikten mellan intentionen och mottagandet av konstutställningen Finsk bild som visades på Liljevalchs 1977–1978. Mottagandet av den här utställningen har uppmärksammats i efterhand, men någon djupare vetenskaplig analys har inte gjorts. Metoden som använts till undersökningen är en utställningsanalys enligt Mieke Bals semiotiska modell, där utställningspraktiken undersöks genom diskurser som var förhärskande på det finska och svenska konstfältet. Resultatet visar att en representationsutställning som Finsk bild, var diskursivt inramad i nationella termer av finskhet, vilket därmed ställde förväntningar på konsten som visades. Konsten som visades var dock inte ”nationell finsk konst” i klassisk mening, utan konst som till sitt uttryck följde en allmän konstutveckling i spåren av västerländsk modernitet. Traditionell politisk praktik av konstutbyte hade satt ramarna för utställningen, men konstbegreppet och konsttolkningen hade delvis ersatts av nya. Konst som bärare av det nationella, förutsätter att konstverk ses som artefakter snarare än konstverk. cultural cold war cultural diplomacy Finland Sweden Scandinavia Mieke Bal 1970's art exhibition analysis Liljevalchs discourse analysis Finnish artists taidenäyttely suomalainen taide 1970-luku Suomen taiteilijaseura taidekritiikki Mieke Bal Liljevalchsin taidehalli edustusnäyttely Maaretta Jaukkuri kulttuurivaihto taidepolitiikka utställningsanalys Mieke Bal Skandinavien Finland Sverige konstkritik nationell konsttolkning 1970-tal Liljevalchs konsthall representationsutställning kulturell diplomati konstpolitik kulturekonomi diskursanalys konstbegrepp konsttolkning konstutbyte Humanities and the Arts Humaniora och konst

1

Page generated in 0.0507 seconds