Den här uppsatsen handlar om cyklisters trygghet och säkerhet. Malmö är en bra cykelstad med många fina cykelstråk och Malmö stad satsar mycket på att få fler invånare att börja cykla. Det är dock viktigt att planera staden så den känns trygg och säker att cykla i. Syftet med vår undersökning blev därför att ta reda på om de som cyklar i Malmö idag känner sig trygga och på vilket sätt tryggheten påverkas av olika faktorer som planerare arbetar med. Vi har gjort snabbintervjuer med cyklister som cyklar dagligen och efter det gjorde vi djupare intervjuer med två av dessa cyklister. Vi har även intervjuat två planerare som arbetar på gatukontoret i Malmö, samt dokumenterat olika platser som upplevs osäkra att cykla på.För att analysera vårt empiriska material har begreppen plats, mobilitet och trafikseparering använts. Definitioner av risk och riskbedömning används också för att förstå hur cyklisters upplevda trygghet påverkas av olika trafiksituationer. Uppsatsen behandlar dessutom hur cykelplanering i Malmö prioriteras och de åtgärder som finns för att öka cyklisternas framkomlighet och säkerhet i staden. / This thesis is about cyclists and their safety in the city. Malmö is a very good city for cyclists with a lot of different bicycle paths and the municipality (Malmö stad) makes a lot of efforts to make more people choose the bicycle as a transport. It is important to plan the city to make it safe and secure for cyclists. The purpose of our essay is therefore to see if the cyclists of Malmö feel safe and in what way the safety is affected by different elements that the planners work with. We have made quick interviews with everyday cycists and with two of them we made deeper interviews. We have also interviewed two planners from the roadworks department in Malmö and documented different places that feels unsafe for the interviewees to use.To analyze our empirical material we use the the concepts place, mobility and traffic separation. We also define risk and risk assessment to better understand how cyclists perceive their safety in different situations in traffic. The essay also discuss how the planning for cyclists are prioritized in Malmö and the existing arrangements for the cyclists passability and safety in the city.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bibliotekarier upplever tryggheten på sin arbetsplats och hur eventuell otrygghet kan påverka dem. Det är en kvalitativ intervjustudie bestående av semistrukturerade intervjuer för att komma så nära bibliotekariernas personliga erfarenhet som möjligt. Intervjuerna analyseras sedan tematiskt med grund i teorier om imagined victimisation och psykologisk trygghet. Studien visar att bibliotekarierna känner sig trygga, men att det ibland sker händelser som gör dem osäkra och otrygga. Det upptäcks också att det finns viss osäkerhet kring handlingsplaner och vilka åtgärder som kan vidtas vid otrygga händelser.

Examensarbetet undersöker gränslandet och mellanrummet mellan två stadsdelar i Flemingsberg i Huddinge kommun, söder om centrala Stockholm. Den första stadsdelen är Visättra, ett befintligt miljonprogramsområde, och den andra är den planerade Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen är en stadsdel som idag endast finns i form av ett planprogram, gjort av Huddinge kommun. Det här examensarbetet föreslår en alternativ utformning av mellanrummet, som i större grad respekterar de sociala och fysiska förutsättningarna i området. Genom att titta på generella strukturer i staden, olika byggnadstypologier och specifika platser i landskapet, har ett stadsplaneringsförslag gestaltats. Projektet ger förslag på ett nytt sätt att se på begreppet ”blandad stad”, och föreslår en stadsplan med variationer av olika fysiska stadsrum. Frågeställningar kring svåra topografiska förhållanden och upplevd trygghet har varit centrala för arbetet. Förslaget kretsar också till stor del kring hur tre nya byggnadstypologier kan införas i området: terrängöverskridande lameller, punkthus i naturen och radhus i mindre skala. / The thesis project examines the border between two neighborhoods in Flemingsberg in Huddinge municipality, south of central Stockholm. The first neighborhood is Visättra, a mass-produced housing area from the Million Programme Era in the 1960s and 70s, and the second one is the planned area of Flemingsbergsdalen. Flemingsbergsdalen is an area today only existing as a planned program done by Huddinge Municipality. This thesis project proposes an alternative urban design, which pays higher respect to the physical and social circumstances of the area. By looking at general urban structures, different building typologies and specific sites in the landscape, a city plan proposal has been designed. The project gives a different proposal of how to talk about ’the mixed city’ and suggests a city plan with variations of urban spaces. Questions about how to design in steep terrain and how to increase the perceived safety are answered. Furthermore, the proposal explains how three new building typologies can be added in the area: terrain-crossing lamellas, tower blocks in nature and row houses in a smaller scale.

Denna studie handlar om samverkan och samarbete i samhällsplaneringens praktik och upplevd trygghet utifrån fysisk planering. För att kunna skapa trygga samhällen är det nödvändigt att sociala värden får plats i strategisk planering. Genom en intervjustudie studerar vi hur en proaktiv planering kan öka upplevd trygghet. Våra resultat visar att problematiken inte ligger i förståelsen av begreppet utan det måste finnas en förståelse att samverkansprojekt är ett steg mot att arbeta med dessa frågor. Samverkan är en lärandeprocess och ska ses som ett tillfälle att övervinna viljan att agera självständigt och istället utnyttja de olika kompetenserna som finns i en grupp. Det är viktigt att prioritera trygghetsaspekter i stadsplanering. Ett proaktivt agerande i strategisk planering kan förebygga en känsla av otrygghet utifrån fysisk planering och kan i ett långsiktigt perspektiv också förebygga att åtgärder behöver sättas in i ett senare skede. / This study will discuss co-action and collaboration in urban planning practice and also perceived safety through a spatial planning perspective. Strategic planning where social values are taken into consideration is crucial to build safe societies. Through interviews we are studying how a proactive aim in future planning will increase perceived safety. Our results indicate that the problem is not in the comprehension of the term, but in the organization of the term. Projects with co-action is a step in the right direction though. Collaboration can be seen as a learning process and an opportunity to work together and take advantage of different competencies. It is important to incorporate and prioritize safety into planning. Proactive action can prevent a perception of insecurity and in long-term this could also mean prevention of reactive action in later stages.

The aim of this paper was to explore associations between previous victimization, police legitimacy and feelings of safety, and to also explore how different patrolling strategies were perceived in terms of general feelings of safety and police legitimacy. A questionnaire was created to measure these variables. The tests used were correlations and independent samples t-tests. The participants were 175 individuals living in Sweden, 67 were men and 108 were women, and the average age was 28. The correlation analysis showed that there was no significant relation between police legitimacy and feelings of safety regardless of previous victimization or not. One t-test showed no significant difference in patrolling strategies in terms of feelings of safety. However, a second t-test showed a significant difference in patrolling strategies in the general perception of police legitimacy. Participants with greater confidence in the police, perceived foot patrolling as more vital for their feelings of safety. The theory, Community oriented policing (COP), was used to further analyze results obtained within this study. Through this study, it was concluded that foot patrolling could promote cooperation between the police and the public. This might improve citizens' understanding of police legitimacy, which in turn can increase the overall levels of feelings of safety among the public. / Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan tidigare viktimisering, tilltro till polisen och upplevd trygghet, samt skillnader i vilken patrulleringsstrategi som uppfattades som mest trygg vad gäller den generella upplevda tryggheten respektive den generella tilltron till polisen. En webbenkät som mätte dessa variabler skapades och analyserades sedan med hjälp av korrelationsanalyser och oberoende t-test. Antalet deltagare var 175 personer bosatta i Sverige där 67 var män och 108 var kvinnor och deras medelålder var 28. Korrelationsanalyserna visade inget signifikant samband mellan tilltro till polisen och upplevd trygghet även när tidigare viktimisering användes som kontrollvariabel. Det oberoende t-testet visade ingen signifikant skillnad i vilken patrulleringstrategi som deltagarna uppfattade som mest trygg vad gäller den generella upplevda tryggheten. Däremot visade ytterligare ett oberoende t-test att det fanns en signifikant skillnad i vilken patrulleringsstrategi deltagarna uppfattade som mest trygg vad gäller den generella tilltron till polisen, där personer med högre tilltro till polisen uppfattade fotpatrullering som mest tryggt. Teorin om Community oriented policing (COP) användes för att analysera resultaten. Sammanfattningsvis stödjer denna studies resultat uppfattningen om att fotpatrullering kan främja samarbetet mellan invånare och polis. Ökat samarbete mellan parterna kan tänkas leda till ökad tilltro till polisen, som i sin tur kan resultera i ökad upplevd trygghet bland befolkningen.

Sätra är en stadsdel i Gävle kommun som byggdes under miljonprogrammet. När Sätra byggdes var många av byggnaderna standardiserade för kostnadseffektivitet. Stadsdelen har idag ett rykte med brottsproblematik och otrygga invånare, allra mest kvinnorna. Syftet med denna studie är att ta reda på om standardiseringen har påverkat tryggheten hos Sätras kvinnliga invånare negativt. Målet är att ta fram ett förslag på hur Sätra kan förbättra tryggheten. Med detta tas gestaltningsförslag fram på otrygga platser för att visualisera hur tryggheten kan förbättras med fysisk utformning. För att genomföra detta arbete har då en multimetod applicerats. Den första metoden för att samla kvalitativa data var genom platsanalyser på studieområdet. Där utfördes tre platsanalyser: en på dagen, en på kvällen och en igen på dagen för att samla ytterliga information. Sedan skickades en enkät ut till Sätraborna för att samla in deras åsikter. De fick även svara hur trygg eller otrygg de känner sig på vissa platser för att peka ut vilka av dessa platser som är mest otrygga. De platserna kunde sedan analyseras mer för att ta reda på vilka faktorer som de har gemensamt för att kunna identifiera vad som påverkar tryggheten. Detta data användes för att skapa en heatmap. Genom brottsdata insamlat från polisen kunde en heatmap för brottsplatser skapas och jämföras med otrygghetskartan. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs förslag fram på hur dessa otrygga platser kan förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var 48 kvinnor av 61 respondenter, så enkäten representerar inte vad hela Sätra tycker tillräckligt. Tack vare teori och hjälp från en expert inom ämnet kunde trots allt resultatet valideras. Faktorer som kan påverka tryggheten är belysning, siktlinjer, naturlig övervakning, rykte, image, underhåll och mänsklig aktivitet. Sätra har flertal av dessa listade faktorer, men belysning, underhåll, siktlinjer och ett stärkt samfund är det som saknas mest. Ryktet är även en influerande faktor, som med hjälp av en bättre image och gemenskap i stadsdelen kan stärka tryggheten. Det finns många olika faktorer kring trygghet och säkerhet som är svåra att besvara i ett examensarbete. Men den tydligaste slutsatsen att dra efter denna studie är att Sätra Centrum och de intilliggande områdena är i stort behov av underhåll, bättre belysning och ett förstärkt samfund med hjälp av bättre image.Nyckelord: / Sätra is a district in Gävle municipality in Sweden, which was built during the Million Programme. When Sätra was built, many of the buildings were standardised for cost effectiveness. The district has today a bad reputation with crime problems and citizens who feel unsafe, particularly the women. The aim of this study is to find out if the standardization has negatively affected the perceived safety of Sätra’s female inhabitants. The objective is to bring forth a suggestion on how Sätra can improve the perceived safety of the area, and to create a design proposal on how these areas can improve through physical design. To accomplish this objective a multi method have been applied. The first method was site analysis on the study area, which of three were carried through two on during daytime and one during the evening. A survey was also sent out to habitants of Sätra to collect their opinions on the matter. They also had to answer how safe or unsafe they felt on different picked out places to analyse which components the unsafe areas have in common. This data was also used to make a heat map, and crime statistics data was collected from the police to make a heat map. These two heat maps were later compared. Lastly, a design proposal was brought forth. The response rate of the survey was 48 women out of 61 responses. Therefore, the survey does not completely represent what everyone of Sätra’s residents think. However, thanks to earlier research and the help of an expert in the subject the results could be validated. Factors that affect the perceived safety are lighting, sightlines, natural surveillance, reputation, image, maintenance, and human activity. Sätra has several factors that plays into the lack of perceived safety, but lighting, maintenance, sightlines, and a strengthened community is what is missing the most. Reputation is also an influential factor, which with the help of a strengthened image and stronger community in the district can improve the perceived safety. There are many different factors playing in to perceived safety and actual safety that are hard to answer in a bachelor thesis. However, the most evident conclusion to draw from this study is that Sätra Centrum and its neighbouring residential areas need maintenance, improved lighting, and a reinforced community and image.

Arbetet syftar till att undersöka definitionen av begreppet upplevd trygghet och hur den upplevda tryggheten påverkar platsens användning. Vidare har arbetet identifierat trygghetsfaktorer som sedan har legat till grund för de strategier som sedan har omgestaltat planområdet. För att kunna identifiera trygghetsfaktorer och framställa strategier genomfördes tre metoder: dokumentstudie, platsanalys och enkätstudie. De trygghetsfaktorer som framkom från dokumentstudien var mänsklig närvaro, överblickbarhet, orienterbarhet, belysning, mänsklig skala, trygga gator och möjlighet att kunna stanna upp. De trygghetsfaktorer som visades vara till störst vikt för att öka den upplevda tryggheten framkom i den genomförda enkätstudien. Enkätstudien resulterade i att god belysning följt av mänsklig närvaro och god överblickbarhet gav ökad trygghet i stadsmiljön. Den sista metoden platsanalys genomfördes utifrån Gehls kvalitetskriterier och resulterade i att platsen inte uppfyllde goda trygghetskriterier. De utpekade trygghetsfaktorerna är viktiga för att skapa en tryggare stadsmiljö som på så sätt stödjer de mänskliga livsvillkoren.

Det finns en identifierad ökad otrygghet i Helsingborgs stad (Helsingborg 2022). Tidigare forskning visar att det främst är unga kvinnor som upplever denna otrygghet (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors upplevda otrygghet, samt vilka tänkbara åtgärder kvinnorna upplever är nödvändiga för att öka deras trygghet i Helsingborgs stad. Studiens resultat skulle senare kunna bidra till ett fortsatt preventivt arbete kring tryggheten i Helsingborg genom ett förbättrat kunskapsläge. Frågeställningarna som studien bygger på är således; Vilka faktorer påverkar intervjudeltagarnas upplevda otrygghet i Helsingborgs stad? och Vilka tänkbara åtgärder upplever intervjudeltagarna krävs för att öka tryggheten i Helsingborgs stad? Föreliggande studie baseras på 12 semistrukturerade intervjuer med kvinnor som är mellan 20-30 år bosatta i Helsingborg. Resultatet bekräftade bilden som tidigare forskning visar då faktorer såsom rykte och media, utsatthet samt olika yttre faktorer såsom mörker, en plats utformning och människors närvaro har en påverkan på kvinnors upplevda otrygghet. Människors närvaro, avsaknaden av belysning samt kvälls- och nattetid, hade störst påverkan på kvinnornas otrygghet. Åtgärder som ansågs nödvändiga för att öka kvinnornas upplevda trygghet var övervakning i form av belysning och kameraövervakning, närvaro av aktörer samt mer och tydligare information. Kvinnorna berättade även om egna strategier de använde sig av för att öka deras trygghet. De mest önskade åtgärderna var en ökad närvaro av olika aktörer samt belysning. Vidare vore det av intresse att även undersöka andra målgrupper i Helsingborg för att se om det skiljer sig i vad de anser bidrar till deras upplevda otrygghet samt vilka åtgärder de anser kan minska den. / There is an identified unsafety that increases in the city of Helsingborg (Helsingborg 2022). Earlier research shows that it is mostly young women who experience unsafety (Brå 2021; Skr. 2007/08:39; Yates & Ceccato 2020). The aim of this study is thereby to get a deeper understanding about those factors that affect young women’s perceived unsafety, and what possible actions they feel are necessary to increase their safety. The result of this study may later contribute to the continued preventive work on security in Helsingborg by an improved state of knowledge. The questions on which this study is based on are; What factors affect the interview participants perceived unsafety in the city of Helsingborg? and What possible actions do the interview participants think are necessary to improve the safety in the city of Helsingborg?The present study is based on 12 semi-structured interviews with women between the ages of 20-30 living in Helsingborg. The results confirmed what earlier research demonstrated where factors such as rumor and media, vulnerability and external factors such as darkness, area planning and people´s presence have an impact on women’s perceived unsafety. People´s presence, evening and night time, as well as lighting had the greatest impact on women's perceived unsafety. Actions that were considered necessary to increase women´s perceived safety were surveillance in the form of lighting and CCTV, presence of actors, and more and clearer information. The women also talked about strategies they used to increase their safety. The actions they requested the most were increased presence of various actors, as well as lighting. Furthermore, it would be of interest to examen other target groups in Helsingborg to see the difference in what they believe contributes their perceived unsafety and what actions they think are needed to reduce it.

Creating safe environments is a necessity within urban planning. In each element of the urban planning process, it is essential to reflect upon how the proposed plans can affect safety within the chosen environment. The purpose of the thesis is therefore to develop an analysis tool based on scientific research, to assess the perceived safety that is mediated through environmental design. The report aims to answer the following research questions, Which theoretical perspectives and scientific research can be used as a research basis, to develop a analysis tool that seek to increase perceived safety through environmental design? How can the perceived safety through the environmental design be assessed using the analysis tool? The method consists of a literature study, to give a broad and global insight on data as well as results that have been in previous research on safety. International studies and articles have been primarily used with few elements from the Swedish context, with the aim of obtaining a broad mapping of different contexts where safety in the physical environment has been investigated. The used search engines consist of the Royal Institute of Technology's Primo, Google and Google Scholar. Through these, the theoretical perspectives and the scientific research that underlies the work were found.  The analysis tool consists of a checklist that includes six different categories; Lighting and mobility, Maintenance of the physical environment, Technical monitoring, Natural monitoring, Physical design and orientation as well as Vegetation in the physical environment. Within each category there are various claims that the user of the tool will rate in an assessment scale from 1 to 5. To take position to the presented claims, the user must perform a site visit to observe the surroundings. / Skapandet av trygga miljöer är en grundpelare inom samhällsplanering. I varje element av samhällsbyggnadsprocessen är det essentiellt samt nödvändigt att reflektera hur de planerade åtgärderna kan påverka tryggheten inom den valda miljön. Syftet med avhandlingen är därav att ta fram ett analysverktyg utifrån vetenskaplig forskning, för att bedöma den upplevda tryggheten som förmedlas genom utformningen av den fysiska miljön. Rapporten riktar sig till att besvara följande frågeställningar, Vilka teoretiska perspektiv och vetenskaplig forskning kan användas som forskningsunderlag, för att utveckla analysverktyg som eftersträvar att öka upplevd trygghet genom fysisk utformning? Hur kan den upplevda tryggheten genom utformningen av den fysiska miljön bedömas med hjälp av analysverktyget? Metoden utgörs av en litteraturstudie, för att ge en bred samt global inblick av data och resultat inom tidigare forskning av trygghet. För att få en bred kartläggning av olika fall där trygghet i den fysiska miljön har undersökts har primärt internationella studier och artiklar använts med få inslag från den svenska kontexten. De sökmotorer som använts består av Kungliga Tekniska Högskolans Primo, Google och Google Scholar. Genom dessa hittades de teoretiska perspektiv och den vetenskapliga forskningen som ligger till grund för arbetet.  Analysverktyget består av en checklista som innefattar sex olika kategorier; Belysning och mobilitet, Underhåll av den fysiska miljön, Teknisk övervakning, Naturlig övervakning, Fysiska utformning och orienterbarhet samt Vegetation i den fysiska miljön. Inom varje kategori förekommer diverse påståenden som bedöms utifrån en bedömningsskala från 1 till 5. För att ta ställning till de presenterade påståenden bör användaren gå en rundtur på platsen och observera den omgivande miljön .

Feeling safe is important for residents in their neighborhoods, but how do residents living in an area rumored to be unsafe perceive safety? This case study examined the perceived safety in a vulnerable area (Swedish: Utsatt område) in Gävle, Sweden. These vulnerable neighborhoods fall under the Swedish million housing program that consist of residential areas with large and high resident buildings that are often densified. This study aimed to examine the residents’ perception of safety in a neighborhood with the same conditions, in addition to evaluate crime prevention in the area using crime prevention through environmental design principles. territoriality, natural surveillance, activity support and access control. The aim of this study was achieved by using the following methods: CPTED inventory, safety walks and a survey. The safety walk was conducted with residents of the area. The inventory showed that crime prevention in the area is considered low, however, the results from safety walk suggest that the residents perceive the area as moderately safe. This study provides some suggestions in order to provide better crime prevention and better perception of safety in the area.Examples among the suggestions were to better the lighting and create more pedestrian crossovers on the car-based roads to decrease possible barrier effects. / Att känna sig trygg är viktigt för invånare i sina stadsdelar, men hur upplever invånare som bor i ett område som ryktas vara otryggt sin trygghet? Denna fallstudie undersökte den upplevda tryggheten i ett utsatt område i Gävle, Sverige. Dessa utsatta stadsdelar faller under det svenska miljonboendeprogrammet som består av bostadsområden med stora och höga bostadshus som ofta är förtätade. Denna studie syftade till att undersöka invånarnas uppfattning om trygghet i en stadsdel med samma förutsättningar, samt att utvärdera brottsförebyggande arbete i området med hjälp av brottsförebyggande principer såsom territorialitet, naturlig övervakning, aktivitetsstöd och tillträdeskontroll. Syftet med denna studie uppnåddes genom att använda följande metoder: CPTED-inventering, säkerhetsvandringar och en undersökning. Trygghetsvandringen genomfördes med boende i området. Inventeringen visade att det brottsförebyggande faktorerna i området anses lågt, dock tyder resultaten från trygghetsvandring på att de boende uppfattar området som måttligt säkert. Denna studie ger några förslag för att förbättra de brottförebyggande faktorerna och ge en bättre trygghetsuppfattning i området. Exempel bland förslagen var att förbättra belysningen och skapa fler övergångar för fotgängare på de bil baserade vägarna för att minska eventuella barriäreffekter.