Offentliga toaletter kan ofta vara ofräscha, tråkiga och utformade med kalla material och utan intresse för att skapa en trevlig miljö utöver att strikt tillgodose nödvändigheter. I mitt examensarbete har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Här vill jag låta färg, form och lekfullhet ta plats i funktionen. Vare sig du kom- mer för att ensam pausa en stund, eller om du passerar i all hast och bara söker en vanlig (men bra!) toalett, ska du finna en plats gjord med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på be- hov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö, t.ex genom att planera barntoaletter och amningsrum. Toaletten har jag placerat i Slussens tunnelbanestation, eftersom det där idag inte finns en gratis offentlig toalett, trots att tusentals passerar här dagligen. Slussens kakel, konstutsmyckningar och estetik har påverkat toalettens uttryck, i sammanflätning med känslan och arkitekturen i antika bad, hammam och japansk bad- kultur. Färgglada, udda och omsorgsfullt utformade toaletter jag stött på, i många fall utomlands och gjorda under tidigare delen av 1900-talet, har inspirerat mitt designförslag, men också lagt grunden för mitt val av tema i detta examensprojekt. / Public toilets are often unclean, dull and designed with cold materials with no interest in creating a pleasant environment other than strictly satisfying needs. In my degree project, I have tried to bring life to the public toilet. Here, I want to let colour, form and playfulness be a part of the functionality. Whether you come to pause alone for a moment, or if you are in a hurry and just looking for an ordinary (but good!) toilet, you should find a place made with care. Based on feminist urban planning, I have tried to provide for needs that are not always included in the design of the public environment, for example by planning children’s toilets and a breastfeeding room. I have placed the toilet in Slussen’s metro station, where today there is no free public toilet, even though thousands of people pass here daily. Slussen’s tiles, art decorations and aesthetics have influenced the expression of the restroom, intertwined with the feeling and architecture of antique baths, hammams and Japanese bathing culture. The colourful, odd and carefully designed toilets I have come across, in many cases abroad and made during the early part of the 20th century, have inspired my design proposal, and also laid the foundation for my choice of theme in this degree project.

Kvinnan har genom alla tider, till följd av de strukturella ojämlikheterna i samhället, mer eller mindre negligerats i stadsplaneringen. Både planeringsteorin och planeringspraktiken har historiskt karaktäriserats av maskulinitet och utgått från mannen som norm. En trend som enligt Larsson och Jalakas (2014) går att vända genom att integrera ett feministiskt perspektiv i planeringen. De menar att ”För kvinnor var – och är – staden ett befrielseprojekt, ett sätt att komma ifrån seglivade patriarkala och förtryckande strukturer.” (Larsson & Jalakas, 2014, 24). Det vill säga, genom att utmana normerna inom stadsplaneringen väntas jämställdheten öka. Vidare anses ett postmodernt feministiskt perspektiv som genomsyras av intersektionalitet identifiera de underliggande ojämställda strukturerna och generera jämställda stadsmiljöer genom inkluderande stadsplanering. Därmed anses det feministiska perspektivet addera en dimension av ifrågasättande till stadsplaneringen, som jämställd stadsplanering inte kan nå. Trots att det postmoderna feministiska perspektivet inkluderar fler aspekter än kön och genus, som till exempel etnicitet, klass och ålder, används begreppet feminism i den här studien i sammanhanget av grupperna kvinnor och män. Uppdelningen är relevant då stadsplaneringen utifrån intervjuerna har visat sig utgå från könsuppdelad statistik och forskning om att planering som sker utifrån kvinnans erfarenheter gynnar alla i samhället. Däremot bidrar det intersektionella perspektivet med vetskapen om att både kvinnor och män består av fler underkategorier som är av relevans i planeringen. Trots att intresset för feministisk teori har ökat inom arkitekturforskningen under de senaste decennierna identifierar teoretiker inom diskursen feministisk stadsplanering att diskursen inte fått fäste inom planeringspraktiken. Ett konstaterande som i den här studien anses märkligt med tanke på att målet med Sveriges samhällsplanering är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planeringsprocessen. Då det feministiska perspektivet på stadsplaneringen är processinriktat anses det öka medvetenheten kring sociala orättvisor och omdana stadsplaneringen från grunden. Judith Butlers (u.å.) teori om att kön är ett resultat av genus tolkas i den här studien som att genus skapas ur människors handlande vilket kan påverkas av den fysiska miljön, som i sin tur kan påverkas av stadsplaneringeringen. Alltså kan stadsplaneringen påverka skapandet av genus och vad som ter sig kvinnligt och manligt. Det har visat sig att planering som utgår från kvinnan och hennes vardagsperspektiv gynnar samtliga grupper i samhället och gör planeringen mer jämställd. En förutsättning för att feministisk stadsplanering ska kunna ge upphov till ökad jämställdhet är att de yrkesverksamma i branschen har riktlinjer och verktyg att tillgå som kan översätta teorin till praktiken. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur yrkesverksamma förhåller sig till diskursen och vilka riktlinjer de har att tillgå i olika planeringsdokument för att praktisera diskursen. De kvalitativa metoder som ligger till grund för studien är dokumentanalys samt halvstrukturerade intervjuer. Studien har visat att både litteraturen och de yrkesverksamma identifierar en avsaknad av en tydlig definition av diskursen feministisk stadsplaneringen, men de yrkesverksamma ser ingen vits med att utarbeta en då en definition ändå inte underlättar praktiserandet av diskursen. Däremot efterfrågar de yrkesverksamma tydligare riktlinjer och verktyg för det praktiska arbetet. Utifrån dokumentanalysen och intervjustudien framgår att görandet av feministiska stadsplanering bör ske utifrån lokalt anpassade verktyg som inspirerats av allmängiltiga riktlinjer. Både teorin och empirin indikerar att feministisk stadsplanering som har ett intersektionellt perspektiv och utgår från medborgarna skapar jämställdhet i den fysiska planeringen. Resultatet visar även att det bör ske en kunskapshöjning av planerarkåren, vilken behöver bli mer humanistisk för att kunna adaptera planeringen till medborgarnas behov. / Through the ages, women have been neglected in urban planning because of structural discrimination. Both planning theory and practice have been characterized by masculinity and gender norms. A trend that, according to the theory, can be reversed by integrating the feminist perspective into the planning practice. A postmodern perspective permeated with intersectionality will identify the underlying unequal structures and, through inclusive urban planning, generate equal urban environments. Thus, the feminist perspective is believed to call into question the urban planning, beyond the powers of equitable urban planning. Although the postmodern feminist perspective includes more aspects than sex and gender, such as ethnicity, class and age, the term feminism is here used in the context of the groups of women and men. The division is relevant as urban planning, based on the interviews, has proven to be based on statistics broken down by gender and research based on the knowledge that planning that is based on a woman's experiences benefits everyone in society. However, the intersectional perspective contributes to the knowledge that both women and men consist of sub-groups that are of relevance to the planning. Although interest in feminist theory has increased in the field of architectural research over the past few decades, theorists within the discourse of feminist urban planning can’t recall that the discourse has been implemented. A finding that, in this study, is considered strange considering that the goal of Sweden's urban planning is to achieve gender mainstreaming throughout the whole planning process. As the feminist perspective on urban planning is process-oriented, it is considered to raise awareness of social injustice and change urban planning from scratch. Judith Butler’s (n.d. Swedish u.å.) theory about sex being social constructed is here interpreted as gender being created from people's actions and that an action is influenced by the physical environment, which in turn is influenced by the urban planning. Thus, urban planning can influence the creation of gender and what appears female and male. It has been shown that urban planning that is based on women and their everyday perspective favours all social groups and makes planning more equal. That the professional planners possess knowledge, guidelines and tools of how to implement the feminist perspective into practice is a pre-condition of the planning’s success. The qualitative methods that form the basis of this study are document analysis and semi-structured interviews. The study has shown that both the literature and the planning profession identify a lack of a clear definition of the feminist urban planning discourse, but the professionals see no point to coin one since a definition doesn’t facilitate the practice of the discourse. However, the professionals demand clearer guidelines and tools for the practical work. Based on the document analysis and the semi-structured interviews, it appears that the practice of feminist urban planning should be based on locally adapted tools that are inspired by general guidelines. Both theory and empiricism indicate that feminist urban planning that has an intersectional perspective and starts from a citizens’ perspective generates equality in spatial planning. The result also shows that the planning profession needs a humanistic awareness-raising campaign in order to be able to incorporate the needs of the citizens into the urban planning.

Sätra är en stadsdel i Gävle kommun som byggdes under miljonprogrammet. När Sätra byggdes var många av byggnaderna standardiserade för kostnadseffektivitet. Stadsdelen har idag ett rykte med brottsproblematik och otrygga invånare, allra mest kvinnorna. Syftet med denna studie är att ta reda på om standardiseringen har påverkat tryggheten hos Sätras kvinnliga invånare negativt. Målet är att ta fram ett förslag på hur Sätra kan förbättra tryggheten. Med detta tas gestaltningsförslag fram på otrygga platser för att visualisera hur tryggheten kan förbättras med fysisk utformning. För att genomföra detta arbete har då en multimetod applicerats. Den första metoden för att samla kvalitativa data var genom platsanalyser på studieområdet. Där utfördes tre platsanalyser: en på dagen, en på kvällen och en igen på dagen för att samla ytterliga information. Sedan skickades en enkät ut till Sätraborna för att samla in deras åsikter. De fick även svara hur trygg eller otrygg de känner sig på vissa platser för att peka ut vilka av dessa platser som är mest otrygga. De platserna kunde sedan analyseras mer för att ta reda på vilka faktorer som de har gemensamt för att kunna identifiera vad som påverkar tryggheten. Detta data användes för att skapa en heatmap. Genom brottsdata insamlat från polisen kunde en heatmap för brottsplatser skapas och jämföras med otrygghetskartan. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs förslag fram på hur dessa otrygga platser kan förbättras. Svarsfrekvensen på enkäten var 48 kvinnor av 61 respondenter, så enkäten representerar inte vad hela Sätra tycker tillräckligt. Tack vare teori och hjälp från en expert inom ämnet kunde trots allt resultatet valideras. Faktorer som kan påverka tryggheten är belysning, siktlinjer, naturlig övervakning, rykte, image, underhåll och mänsklig aktivitet. Sätra har flertal av dessa listade faktorer, men belysning, underhåll, siktlinjer och ett stärkt samfund är det som saknas mest. Ryktet är även en influerande faktor, som med hjälp av en bättre image och gemenskap i stadsdelen kan stärka tryggheten. Det finns många olika faktorer kring trygghet och säkerhet som är svåra att besvara i ett examensarbete. Men den tydligaste slutsatsen att dra efter denna studie är att Sätra Centrum och de intilliggande områdena är i stort behov av underhåll, bättre belysning och ett förstärkt samfund med hjälp av bättre image.Nyckelord: / Sätra is a district in Gävle municipality in Sweden, which was built during the Million Programme. When Sätra was built, many of the buildings were standardised for cost effectiveness. The district has today a bad reputation with crime problems and citizens who feel unsafe, particularly the women. The aim of this study is to find out if the standardization has negatively affected the perceived safety of Sätra’s female inhabitants. The objective is to bring forth a suggestion on how Sätra can improve the perceived safety of the area, and to create a design proposal on how these areas can improve through physical design. To accomplish this objective a multi method have been applied. The first method was site analysis on the study area, which of three were carried through two on during daytime and one during the evening. A survey was also sent out to habitants of Sätra to collect their opinions on the matter. They also had to answer how safe or unsafe they felt on different picked out places to analyse which components the unsafe areas have in common. This data was also used to make a heat map, and crime statistics data was collected from the police to make a heat map. These two heat maps were later compared. Lastly, a design proposal was brought forth. The response rate of the survey was 48 women out of 61 responses. Therefore, the survey does not completely represent what everyone of Sätra’s residents think. However, thanks to earlier research and the help of an expert in the subject the results could be validated. Factors that affect the perceived safety are lighting, sightlines, natural surveillance, reputation, image, maintenance, and human activity. Sätra has several factors that plays into the lack of perceived safety, but lighting, maintenance, sightlines, and a strengthened community is what is missing the most. Reputation is also an influential factor, which with the help of a strengthened image and stronger community in the district can improve the perceived safety. There are many different factors playing in to perceived safety and actual safety that are hard to answer in a bachelor thesis. However, the most evident conclusion to draw from this study is that Sätra Centrum and its neighbouring residential areas need maintenance, improved lighting, and a reinforced community and image.

SAMMANFATTNING Det finns en problematik med städer som innehåller otrygga och exkluderande stadsrum,eftersom den demokratiska rätten till staden då hotas. Problemet grundar sig i detstrukturella förtryck mot personer som skiljer sig från den förväntade normen kring kön,etnisk tillhörighet, klass, sexualitet, funktionsvariationer samt könsidentitet och könsuttryck(Almén 2014). Detta ställer krav på planerare och arkitekter att inkludera olika målgrupper ien stadsutvecklingsprocess, för att på så sätt säkerställa att stadsrum både är utformade föroch används av en bred målgrupp. I syfte att främja den sociala hållbara stadsutvecklingen ären högst grundläggande faktor för att en plats ska kännas trygg att få folk att stanna kvar påplatsen och inte bara passera förbi. “Placemaking är […] att omvandla otrygga, outnyttjade stadsmiljöer till platser med enstark identitet som lockar människor. […] syftet är att öka användningen av det offentligarummet samt att skapa ett mervärde i stadsmiljön.” (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018b) Utöver det egna insamlade empiriska materialet har en tillämpning av teoretiska perspektiv- i form av forskning, kartläggningar och konkreta modeller för platsutveckling - legat tillgrund för att föra studien framåt, både i förståelse av ämnet men även i form av praktiskatillämpningar. Underlaget har vidare delats in i följande kategorier: Placemaking, Feministisk Stadsplanering och Kartläggning av av mänskliga beteenden i urbana miljöer. Genom fyra faser används blandade metoder för att på ett varierat sätt undersöka deproblemformuleringar som ställs. Det hela startar i en enkätundersökning, som leder till enjämförande studie, vilken i sin tur leder till en etnografisk studie på den utvalda platsen, somslutligen mynnar ut i ett gestaltningsförslag. Hela studien är beroende av den föregåendefasen då slutresultatet är baserat på allt tidigare material som blivit insamlat. Utifrån det insamlade materialet, tidigare publicerad statistik och litteratur i feministiskstadsplanering formuleras en hypotes och teori som kan förklara varför kvinnor respektivemän upplever (o)trygghet i offentliga miljöer. Därmed gör vi ett eget teoretiserande omvarför samhället ser ut som det gör. Slutsatserna ur det observerade faktumet härleds ochexemplifieras i den sista fasen, genom ett gestaltningsförslag på Värnhemstorget. / ABSTRACT There is a problem with cities that contain unsafe and exclusive urban spaces since thedemocratic right to the city is threatened. The problem is based on the structural oppression ofpeople that differs from the expected norm regarding gender, ethnicity, social class, sexuality,disability, gender identity, and gender expression (Almén 2014). This requires planners andarchitects to include different target groups in the urban development process, to ensure thaturban spaces are both designed for and used by a broad target group. In order to promotesocially sustainable urban development, a fundamental factor for a place to feel safe is to getpeople to stay in the place and not just pass by. “Placemaking is […] about transforming unsafe, unused urban environments into placeswith a strong identity that attracts people. […] the aim is to increase the use of publicspace and to create added value in the urban environment.” (Stiftelsen Tryggare Sverige2018b) In addition to the own collected empirical material, an application of theoretical perspectives -in the form of research, surveys and concrete models for site development - has been the basisfor advancing the study, both in understanding the subject but also in the form of practicalapplications. The data has been further divided into the following categories: Placemaking,Feminist Urbanism and Mapping of human behavior in urban environments. Through four phases, mixed methods were used to examine the problem formulations in avaried way. It all started with a survey, which led to a comparative study, which then led to anethnographic study at the selected site, which ultimately resulted in a design proposal. Thewhole study was dependent on the previous phase as the finished result was based on allprevious material that had been collected. Based on the collected material, previously published statistics, and literature in feministurbanism, a hypothesis and a theory was formulated that could explain why women and menexperience (un)safety in public environments. Thus, we made our own theorizing about whysociety works the way it does. The conclusions from the observed fact were derived andexemplified in the last phase, through a design proposal for Värnhemstorget.

Den gemensamma staden har traditionellt utformats med män i åtanke. Många platserupplevs av kvinnor som hotfulla och exkluderande, medan vissa bara inte har något somtilltalar just kvinnor och flickor och blir därför något de väljer bort.Det här är ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv då det gör att kvinnor och flickor blirbegränsade och utestängda från delar av samhället, något som påverkar på många plan, ochsom FN:s globala handlingsplan Agenda 2030 avser råda bot på.Mitt examensarbete handlar om att ta fram möbler för utomhusbruk för en specifik platsunder ombyggnation i ett område i Västerås. Möblerna ska med sin utformning främjatrygghet och minska exkludering med framförallt kvinnor och flickor i åtanke.Utgångspunkten för designprocessen är feministisk stadsplanering och tidigare genomfördaprojekt där det tydligt funnits ett feministiskt förhållningssätt, då det enligt många är detmest effektiva sätt att faktiskt skapa gemensamma platser som i praktiken tilltalar ochbrukas av alla.Resultatet är en produktserie som tillåter stor variation i möblering och som lämpar sig förmånga olika sorters platser runt om i vårt gemensamma stadslandskap. / Our common urban landscape has traditionally been designed with men in mind. Manyplaces are perceived by women as threatening and exclusionary, while some simply do nothave anything that appeals to women and girls, and therefore becomes something theychoose to refrain from.This is a problem from an equality perspective as it causes women and girls to be restrictedand excluded from parts of society, something that affects many levels, and which the UNGlobal Action Plan Agenda 2030 intends to amend.My bachelor’s thesis is about designing outdoor furniture for a specific location underreconstruction in an area in Västerås. The furniture’s are designed to promote a sense ofsecurity and reduce exclusion with women and girls in particular in mind.The starting point for the design process is feminist urban planning and previouslycompleted projects where there is clearly a feminist approach, since that according to manyis the most effective way to actually create common places that in practice appeals to, andare used by everyone.The result is a product range that allows for a great deal of variation in furnishings and issuitable for many different types of places around our common urban landscape.

Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.