1 |
Opportunities for Change : The impact of putting marginalized user groups first in urban redesignGarord, Lucian Madalin January 2018 (has links)
This thesis aims at discovering how the city of Oslo can use an opportunity in rebuilding its city centre and begin to include the voices and opinions of marginalised communities that were otherwise previously ignored in planning processes. The theory and approach utilised throughout this thesis is feminist urban planning and gender mainstreaming because the two call for the equality and intersectionality so to appropriately rebuild cities with the needs of many in mind. As such, my hypotheses are that the car free centre will not improve the quality of life for marginalised user groups and the lack of gender mainstreaming policy has negatively impacted the five pilot project areas. Three methodologies have been employed: observations of the five pilot projects, interviews or questionnaires to stakeholders, and secondary analysis of literature. The results from the observations were varied, with some examples of gender mainstreaming practices implemented while others fell short and safety of users was questioned. Some practitioners had knowledge on feminist urban planning theory, whilst others had vague ideas of what it meant and how it was implementable in practice. To conclude, implementing gender mainstreaming policies would have gravely assisted the five pilot projects.
|
2 |
Urban activation through food : Stockholm’s new food destination / Urban aktivering genom mat : Stockholms nya matdestinationReis, Mayra January 2019 (has links)
Responding to the needs of a rapidly growing urban population, Stockholm is investing in multiple urban development projects, one of which being Slatkthusområdet, the so-called meatpacking district located in the southern area of the city. Atrium Ljungberg, the Swedish developer responsible for a big parcel of the land in the area, envisions making the slaughterhouse district into an attractive destination for business, society and people in search of cultural life. The developer aims to transform the location from an industrial site to a lively neighbourhood for the society, with a diversity of activities that will work together with a food market in one of the main buildings of the area. Their plan is to establish a food destination that will have a leading role in Slakthusområdet. In the long run, the food destination will become the hub and the unifying link between the various actors and residents of the area, but also a destination that will lift Stockholm as a reference city for gastronomic experiences. It is a crucial issue to look at the identity and experience of a place, especially when proposing the urban renewal for an area that has long been known to have a significant representation in a city. By utilizing placemaking tools and lessons from the feminist urban planning movement, I ask how can we - urban planners, designers, and architects - contribute to placemaking by encouraging certain behaviours, such as collective cooking? Furthermore, from a commercial point of view: how to brand a place? Is it possible to make a win-win, where the developer, the inhabitant, the city, all gain from a place establishing an identity through food? While using Slatkthusområdet as a case study, this thesis project aims to undergo a review of the actions happening in the area, and the actors involved, in order to propose a strategic plan for the urban renewal of the neighbourhood. This plan could be used by the authorities responsible for making decisions regarding urban planning in the city of Stockholm. The celebratory nature of food is universal In search of the universal element that could inspire the creation of public spaces in Slakthusormrådet and extend the domestic life from indoors to outdoors, food as a social tool was continuously appearing as a recommendation during my search. Every single culture and religion uses food as part of their celebrations. Sometimes food means survival, sometimes a status, and in many cases, it is a synonym for pleasure. Regardless of the reason, everyone needs to eat, and the process of cooking and preparing each meal is part of many domestic lives around the world. Slakthusområdet is the ideal scenario to experiment with this concept: their history is connected to food production, and the leading developer of the area has the intention to establish the site as a food destination in the city. Thus, I aim to use eating habits to bringing different groups to the public spaces attracted by one common interest: food
|
3 |
Kloak eller oas? : En omformulering av den offentliga toaletten / Sewer or oasis? : Reformulating the public toiletWerner, Isabella January 2020 (has links)
Offentliga toaletter kan ofta vara ofräscha, tråkiga och utformade med kalla material och utan intresse för att skapa en trevlig miljö utöver att strikt tillgodose nödvändigheter. I mitt examensarbete har jag försökt ge liv åt den offentliga toaletten. Här vill jag låta färg, form och lekfullhet ta plats i funktionen. Vare sig du kom- mer för att ensam pausa en stund, eller om du passerar i all hast och bara söker en vanlig (men bra!) toalett, ska du finna en plats gjord med omsorg. Med grund i feministisk stadsplanering har jag försökt svara på be- hov som ofta förbises i utformandet av offentlig miljö, t.ex genom att planera barntoaletter och amningsrum. Toaletten har jag placerat i Slussens tunnelbanestation, eftersom det där idag inte finns en gratis offentlig toalett, trots att tusentals passerar här dagligen. Slussens kakel, konstutsmyckningar och estetik har påverkat toalettens uttryck, i sammanflätning med känslan och arkitekturen i antika bad, hammam och japansk bad- kultur. Färgglada, udda och omsorgsfullt utformade toaletter jag stött på, i många fall utomlands och gjorda under tidigare delen av 1900-talet, har inspirerat mitt designförslag, men också lagt grunden för mitt val av tema i detta examensprojekt. / Public toilets are often unclean, dull and designed with cold materials with no interest in creating a pleasant environment other than strictly satisfying needs. In my degree project, I have tried to bring life to the public toilet. Here, I want to let colour, form and playfulness be a part of the functionality. Whether you come to pause alone for a moment, or if you are in a hurry and just looking for an ordinary (but good!) toilet, you should find a place made with care. Based on feminist urban planning, I have tried to provide for needs that are not always included in the design of the public environment, for example by planning children’s toilets and a breastfeeding room. I have placed the toilet in Slussen’s metro station, where today there is no free public toilet, even though thousands of people pass here daily. Slussen’s tiles, art decorations and aesthetics have influenced the expression of the restroom, intertwined with the feeling and architecture of antique baths, hammams and Japanese bathing culture. The colourful, odd and carefully designed toilets I have come across, in many cases abroad and made during the early part of the 20th century, have inspired my design proposal, and also laid the foundation for my choice of theme in this degree project.
|
4 |
Pushing the Agenda : Struggles Towards Feminist Approaches to Urban Planning in DenmarkAndersen, Amalie January 2021 (has links)
No description available.
|
5 |
Vägen till en jämlik stad : Praktiserandet av feministisk stadsplanering i en svensk kontext / The Road to an Equal City : The Practice of Feminist Urban Planning in a Swedish ContextOlausson, William January 2024 (has links)
Staden i sin historiska form kan anses vara diskriminerande där den traditionella staden planerats av mannen och för mannen med en avsaknad av kunskap och erfarenhet från kvinnor och andra underrepresenterade grupper i samhället. Resultatet har blivit städer bestående av miljöer som upprätthåller rådande könsmaktsordning och som försvårar livet i staden för vissa och gynnar livet för andra. Feministisk stadsplanering har vuxit fram som en respons på detta i syftet att utmana rådande planeringsprinciper med målet att åstadkomma socialt hållbara och jämlika städer där alla ges lika möjligheter och rättigheter att leva ett gott liv. Syftet med uppsatsen är att genom yrkesverksammas perspektiv inom stadsplanering undersöka praktiserandet av feministisk stadsplanering i en svensk kontext, hur begreppet tolkas och används, samt vilka svårigheter och utmaningar som tycks existera. Den metod som använts för att söka svar på dessa frågor är semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med fem personer yrkesverksamma inom stadsplanering i de fem svenska städerna Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå och Lund. Den insamlade empirin analyserades och tolkades enligt tidigare forskning, begrepp och tillvägagångssätt med utgångspunkt i feministiska teorier. Resultatet visar på att definitionen av begreppet feministisk stadsplanering tenderar att variera samtidigt som begreppet i sig inte är av primär betydelse, istället handlar det om att fylla det med rätt innehåll så att målet blir det önskvärda. Feministisk stadsplanering som begrepp används därmed inte i någon större utsträckning, istället kan användandet av alternativa begrepp vara att föredra då dessa stöter på mindre motstånd och tar plats i ordinarie strukturer på ett smidigare sätt. Feministiska inslag i planeringen återfinns i varierande utsträckning i samtliga kommuner som intervjupersonerna är verksamma inom. Särskilt framträdande är förekomsten av ett maktperspektiv med ett utökat fokus på upplevd otrygghet, användandet av genus och ett intersektionellt perspektiv i planeringen, samt synen på jämlikhetsarbetet som något kontextuellt och platsspecifikt. Vad gäller svårigheter och utmaningar anses både politik och riktlinjer utgöra begränsningar, säkerställandet av frågornas betydelse från planeringsstart till slutligt genomförande anses utmanande, samt att en stor del av ansvaret tenderar hamna på den enskilde personen. / The city in its historical form can be considered discriminatory, where the traditional city has been planned by and for men, with a lack of knowledge and experience from women and other underrepresented groups in society. This results in a built environment that maintain the prevailing gender power structures, making the life in the city more difficult for some while favoring others. Feminist urban planning has emerged as a response to this aiming to challenge the prevailing planning principles with the goal of achieving socially sustainable and equitable cities where everyone is given the same conditions to live a good life. The purpose of this essay is to examine, through the perspective of professionals in urban planning, how feminist urban planning is utilized in a Swedish context, how the concept is interpreted and applied, and what difficulties and challenges seem to exist. The method used to address these questions is semi-structured interviews. These were conducted with five professionals in urban planning operating in five different Swedish cities; Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå and Lund. The empirical data was analyzed and interpreted according to previous research, concepts and approaches based on feminist theories. The results indicate that the definition of the term feminist urban planning tends to vary, while the term itself is not of primary importance, instead it is about filling it with the right content so that the goal becomes the desirable. The term feminist urban planning is thus not extensively utilized, instead the use of alternative terms may be preferable as they tend to encounter less resistance and integrate more smoothly into ordinary structures. Elements of feminist urban planning are found to varying degrees in all cities where the interviewees are active. Particularly prominent is the presence of a power perspective with an expanded focus on perceived insecurity, the use of gender and an intersectional perspective in planning, and the knowledge about equality work as something contextual and site-specific. Regarding difficulties and challenges, both politics and guidelines are considered as limitations, ensuring the importance of social questions from the beginning of the planning process to the final implementation is deemed challenging, and a significant part of the responsibility tends to fall on the individual.
|
6 |
Trygghetsfrämjande möbler för det gemensamma uterummet : En designprocess med utgångspunkt i feministisk stadsplanering / Safe promoting furniture’s for public outdoor spaces : A design process based on feminist urban planningHögberg, Sofia January 2020 (has links)
Den gemensamma staden har traditionellt utformats med män i åtanke. Många platserupplevs av kvinnor som hotfulla och exkluderande, medan vissa bara inte har något somtilltalar just kvinnor och flickor och blir därför något de väljer bort.Det här är ett problem ur ett jämställdhetsperspektiv då det gör att kvinnor och flickor blirbegränsade och utestängda från delar av samhället, något som påverkar på många plan, ochsom FN:s globala handlingsplan Agenda 2030 avser råda bot på.Mitt examensarbete handlar om att ta fram möbler för utomhusbruk för en specifik platsunder ombyggnation i ett område i Västerås. Möblerna ska med sin utformning främjatrygghet och minska exkludering med framförallt kvinnor och flickor i åtanke.Utgångspunkten för designprocessen är feministisk stadsplanering och tidigare genomfördaprojekt där det tydligt funnits ett feministiskt förhållningssätt, då det enligt många är detmest effektiva sätt att faktiskt skapa gemensamma platser som i praktiken tilltalar ochbrukas av alla.Resultatet är en produktserie som tillåter stor variation i möblering och som lämpar sig förmånga olika sorters platser runt om i vårt gemensamma stadslandskap. / Our common urban landscape has traditionally been designed with men in mind. Manyplaces are perceived by women as threatening and exclusionary, while some simply do nothave anything that appeals to women and girls, and therefore becomes something theychoose to refrain from.This is a problem from an equality perspective as it causes women and girls to be restrictedand excluded from parts of society, something that affects many levels, and which the UNGlobal Action Plan Agenda 2030 intends to amend.My bachelor’s thesis is about designing outdoor furniture for a specific location underreconstruction in an area in Västerås. The furniture’s are designed to promote a sense ofsecurity and reduce exclusion with women and girls in particular in mind.The starting point for the design process is feminist urban planning and previouslycompleted projects where there is clearly a feminist approach, since that according to manyis the most effective way to actually create common places that in practice appeals to, andare used by everyone.The result is a product range that allows for a great deal of variation in furnishings and issuitable for many different types of places around our common urban landscape.
|
7 |
Trygghet i stadsmiljöer och offentliga toaletter : Feeling safe in public spaces and restroomsThudén, Lisa January 2019 (has links)
Utformningen av våra offentliga miljöer bidrar till att många känner sig otrygga, och oron att utsättas för brott medför att många, speciellt kvinnor, undviker att vistas utomhus. Detta visar att åtgärder som ökar rörligheten och tryggheten för kvinnor i det offentliga rummet är nödvändiga. Detta projekt behandlar ämnet trygghet på offentliga platser, och fokus ligger på offentliga toaletter. Frågan är aktuell och grundar sig i det faktum att det traditionellt sett har byggts fler offentliga toaletter för män än för kvinnor, och att de sällan är utformade för flickor, kvinnor och småbarnsföräldrars behov. Projektets syfte är att förbättra tillgången, utformningen och/eller upplevelsen av offentliga toaletter. Att genom design undersöka hur det offentliga rummet kan bli mer tryggt och tillgängligt för män och kvinnor på lika villkor. / The planning, structure and shape of our urban environments affects our mindsets and perception of safety. The fear of being exposed to crimes causes many, especially women, to avoid certain public places completely. This proves the necessity of increasing and improving the mobility and safety for women in public spaces. This is the topic of this project, and the focus is on public toilets. The issue is relevant and it is based on the fact that cities traditionally have provided more toilets adapted to men (such as urinals), and existing toilets rarely being designed and equipped to fit the needs of women, girls and parents of young children. The purpose of this project is to improve the availability, design and experience of public restrooms. How can one, using design, improve the public space to feel more safe and accessible for men and women on equal terms.
|
Page generated in 0.1181 seconds