Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?   I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.       I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

Från baksida till bakficka är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt estetisk hållbarhet kan främjas i offentliga utemiljöer samt att ta fram ett gestaltningsförslag som speglar hur estetiskt hållbara stadsrum kan skapas.   Arbetet utgår ifrån Kungsplan i Eskilstuna, som i dag används som en parkeringsyta. Problematiken handlar om att situationen inte motsvarar samtida stadsbyggnadsideal om bilfria centrum och människovänliga stadskärnor. Kungsplan, med sin nuvarande gestaltning lockar inte människor att vistas där och ger få möjligheter till en estetisk, behaglig upplevelse.   Utifrån teorier om kognition och perception, estetisk hållbarhet, estetisk upplevelse samt tidigare forskning och teorier kring stadsplanering har konstaterats att människan har ett intimt samband med sin omgivning och att omgivningens användningsmöjligheter och taktila egenskaper påverkar upplevelsen av omgivningen.   Empirin i detta arbete, från platsanalys och kontextanalys har visat att Eskilstuna centrum saknar en lite mer skyddad plats som kan fungera som bas för olika typer av aktiviteter och att Kunsplan har potential att uppfylla detta behov. Materialanalys och expertintervju har gett konkreta indikationer för designarbetet.   Gestaltningsförslaget, som tagits fram med stöd i teori och empiri, innehåller formelement och materialegenskaper som förmedlar en behaglig upplevelse samt ger Kungsplan flera användningsmöjligheter.     Nyckelord: rumslig gestaltning, informationsdesign, estetisk hållbarhet, stadsrum.

Genom en serie om åtta urbana interventioner i full skala, syftar projektet till att diskutera konflikter i det offentliga rummet och hur maktstrukturer manifesteras i rumslig fördelning. Parallellt undersöker projektet också arkitektrollens möjligheter att, som oberoende aktör, stimulera dialog om samhällsutvecklingen med fokus på staden och våra gemensamma rum. Att testa, analysera och interagera har kombinerats i fullskaliga experiment där reaktioner från förbipasserande och deltagare inkluderats. Det övergripande projektet utgår från grundfrågan om rätten till staden, men studerar olika platser, konflikter och kommunikationsstrategier för att testa metodens spännvidd och potential. / Through a series of eight full scale urban interventions, this project aims to discuss conflicts and power relations and how they become manifest through spatial distribution, within the public spaces of Stockholm. Testing, analyzing, participating and debating are combined into 1:1 experiments, which invite and include responses from the public. The projects study different sites, conflicts and means of communication in order to test the range and potential of the method.

Att kvinnor på samma villkor som män ska kunna röra sig fritt i stadens offentliga rum är en förutsättning för samma medborgerliga rättigheter. Trots att både män och kvinnor idag har samma formella tillgång, finns ändå hinder och begränsningar som påverkar kvinnans rörelse i staden. Detta skapar olika förutsättningar för män och kvinnor. Att platser för transport och resande är tillgängliga för alla är också viktigt. Uppsala resecentrum är ett offentligt rum för resor där många kvinnor upplever otrygghet. I uppsatsen studeras hur kvinnor begränsas på Uppsala resecentrum och hur exkluderingen yttrar sig i media. Det leder till frågor om vilka faktorer som påverkar kvinnors begränsning och hur kvinnors rörelse i det offentliga rummet berörs. Resultatet visar att media förmedlar en bild av Resecentrum som manligt kodat. Många händelser kopplat till hot mot kvinnor präglar platsen. Rädslan att bli utsatt för våld eller trakasserier påverkar begränsningen. Kommunens trygghetsåtgärder riskerar också att göra andra platser otrygga och kameraövervakning kan både anses inkludera och exkludera kvinnor.

Det här projektet presenterar hur inredningsarkitektur skulle kunna ta hand om efterlämnade exteriöra stadsrum och undersöker detta mer specifikt genom att ta sig an Hägerstens torg i Axelsberg – ett senmodernistiskt förortstorg i Stockholm, som historiskt varit mer attraktivt och livligt men idag står och förfaller. Projektet arbetar följaktligen med rumskategorin torg, vilket är viktiga mötesplatser och rumsliga uttryck för de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Genom plats- och rumsanalyser, gestaltande undersökningar och formstudier, ritningar samt visualiseringar, presenterar rapporten tre gestaltningsförslag som med sina kontemplativa inslag önskar få människorna på torget att få syn på sig själva och på varandra. De tre gestaltningsförslagen stärker varandra och fungerar som en integrerad helhet. Nya skulpturala möbler blir ett tillägg som möjliggör social interaktion på platsen. En omgestaltad yta på en redan existerande cirkulär markbeläggning gör platsen mer iögonfallande och uppmärksammar passerande på platsen, sig själva och varandra. Den mur som finns på torget utvecklas med cirkulära reflekterande material som aktiverar rummet genom att reflektera platsen och människorna som befolkar den. Därigenom förbättras torgets och befolkningens rumsliga upplevelser, även den tid som spenderas på platsen kan då förlängas. Designförslagen vill återaktivera torgets centrala roll i samhället, som social och demokratisk plats för mellanmänskliga möten. Projektet belyser således vikten av inredningsarkitektur i planeringen av våra stadsrum, och hävdar att inredningsarkitekter behöver, i högre utsträckning än idag, erövra gestaltandet av våra urbana livsmiljöer för att främja mellanmänskliga möten, den rumsliga upplevelsen och lusten av att vara i ett rum.

Detta arbete behandlar hur fysisk planering kan utföras för att bemöta problematiken kring översvämningar i urban miljö som uppkommer i samband med nivåhöjningar av vatten i kust- och vattennära lägen. Konsekvenserna som dessa översvämningar orsakar belyses framförallt ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. På grund av dessa konsekvenser är det av stor vikt att planera i förebyggande syfte mot dessa problem vid planläggning i kust- och vattennära läge. Individer ska, oavsett vattenstånd, ha framkomlighet i sin närmiljö utan att utsättas för fara. Det finns belägg i både Plan- och Bygglagen (2010:900) och Miljöbalken (1998:808) för att planera förebyggande åtgärder för framkomlighet vid vattennivåhöjningar i detaljplan. Därmed finns det ett lagstiftat stöd i Sverige för frågan inom fysisk planering. Både Stockholm stad och Malmö stad gör reglering för detta i flera av sina detaljplaner som är gjorda för fastigheter i kust- och vattennära läge. Framförallt står markhöjningar och byggnadsteknik i fokus i båda städer. Stadsområdet HafenCity i Hamburg, Tyskland har planerats för att fungera som en blåkopia inom fysisk planering när det kommer till planering i kust- och vattennära lägen. Stadsdelen har vidtagit flera förebyggande åtgärder som gynnar framkomlighet vid vattennivåhöjningar. Likt Stockholm och Malmö har kraftiga markhöjningar genomförts innan någon vidare exploatering fått ske. Det har även gjorts infrastrukturlösningar samt styrning kring byggnadstekniken i stadsområdet.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla.   Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.

Syfte: Runt om i landet finns det flera socialt utsatta områden där utanförskap är ett stort problem. Syftet med detta arbete är att föreslå hur man kan minska utanförskapet genom renoveringar och nybyggnation. Arbetet är avgränsat till Hässletorg som ligger i utkanten av Borås då det där har varit en del skjutningar och boende undviker torget för att man känner sig otrygg. Målet med arbetet är att undersöka hur olika byggnadstekniska lösningar kan öka tryggheten. Arbetet har ett stort fokus på social hållbarhet då det påverkar mycket hur boende upplever problemet. Metod: Olika metoder har använts i detta arbete. Platsstudier har genomförts genom att besöka andra torg som också ligger i utsatta områden varav flera områden har genomgått en renovering i syfte att minska utanförskap. Utöver detta har en litteraturstudie genomförts för att få en bättre förståelse för detta problem ur ett socialt hållbart perspektiv. Resultat: Genom detta arbete har man kommit fram till flera åtgärder som anses bidra till minskad brottslighet. Åtgärderna är av varierad omfattning och även små saker kan göra stor skillnad. Ökad belysning och upprustning av fasader är en viktig del då mycket sitter i hur man ser på torget. Upplever man att torget är fint och att någon tar hand om det ökar känslan av trygghet. Den största åtgärd man har kommit fram till är att stänga torget samt bygga ytterligare en våning på Orienta Plus. En våning till skapar möjlighet för fler restauranger vilket leder till ett ökat flöde. Att stänga torget var det flera boende som önskade och något man kommit fram till är en bra lösning då man skapar en annan känsla av trygghet. Man har tagit stor inspiration från de platsanalyser som gjordes. Slutsats: Genom denna studie har man kommit fram till att det som skapar störst skillnad på trygghet är utseendet på torget. Belysning, planteringar, entréer med mera är något som är extra viktigt. Det som ökar personflödet på ett torg är fler saker man gemensamt kan göra. Man har kommit fram till att en food court är bästa lösningen för detta torg, En food court, är en plats i ett köpcentrum där olika restauranger delar en gemensam sittplats. Det är en spännande och socialt engagerande plats där människor kan njuta av olika typer av mat och umgås tillsammans. De byggnadstekniska lösningar man kommit fram till är att stänga torget samt bygga till env åning på Orienta Plus. På våningen över Orienta Plus är planen att bygga en food court för att öka personflödet till torget. / Purpose: Around the country there are several socially vulnerable areas, where exclusion is a major problem. The purpose of this work is to suggest how to reduce exclusion through renovations and new construction. The work is limited to a town square in Borås City which is called Hässletorg as there have been some shootings there and residents therefore avoid the square because they feel unsafe. The goal of the work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work has a large focus on social sustainability as it greatly affects how residents experience the problem. Method: Different methods have been used in this work. Site studies have been carried out by visiting other squares that are also located in vulnerable areas, several of which have undergone renovation in order to reduce exclusion. In addition to this, a literature study was carried out to gain a better understanding of this problem from a socially sustainable perspective. Result: In this work, various measures have been identified to contribute to the reduction of crime in the area. These measures encompass a range of scopes, including small changes that can have a significant impact. Enhancing lighting and renovating facades have been identified as important steps, as the perception of the square plays a significant role in creating a sense of security. One major measure that has been implemented is the closure of the square and the construction of an additional floor on Orienta Plus. This allows for the establishment of more restaurants, resulting in increased foot traffic. The decision to close the square was based on feedback from several residents, and it is considered a viable solution as it creates a different sense of security. The site analyses conducted have served as a valuable source of inspirationin formulating these measures. Conclusion: Through this study, it has been concluded that the appearance of the square plays a crucial role in enhancing security. Factors such as lighting, plantings, and entrances are of particular importance. Moreover, increasing the availability of activities that can be done collectively has been identified to boost the flow of people in the square. To address this, the study suggests that a food court would be the most suitable solution for Hässletorg. Structural recommendations include closing the square and constructing an additional floor above Orienta Plus, where the proposed food court would be built to attract more foot traffic to the area.