Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare. Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten. Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning. Skyddsåtgärderna som vidtogs av Karlskrona år 1834 levde kvar i 1853 års skyddsåtgärder. Sundhetsnämndens verksamhet år 1853 visar att de flesta skyddsåtgärder inrättats efter att koleran utbrutit i staden, men att verksamheten handlade aktivt när koleran utbrutit i staden. Tillsyningsmän och ledamöter uppmanades kontrollera renligheten inom sjukkvarteren varav böter utdelades till personer som inte erhöll renlighet. Rökning och rening var skyddsåtgärder som ansågs kunna reducera smittspridningen. Oron om att smittspridningen skulle få förödande konsekvenser bland stadens fattigare befolkning levde kvar hos läkarna år 1853. För att hjälpa samhällets mest utsatta anskaffades friskt vatten för att förhindra förödande konsekvenser.

Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien är att undersöka hur arbetslösa ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter. Undersökningen visar att de intervjuade upplever ett missnöje med hjälp och insatser under deras tid som arbetslösa. Några generella slutsatser kan dock inte dras. Slutsatsen är att det saknas initiativ som instegsjobb, tidig praktik och information om pågående och planerade projekt. Avsaknaden av ett motivationsarbete finns och kan vara en faktor till fortsatt arbetslöshet.

The purpose of this paper is to study the labour union Försvarsverkens Civila Personals Förbund section 36 in Karlskrona between 1939- 1949, which consisted of men and women who were employees of the naval shipyard. The labour union is studied by investigating their economy, membership number and amount of written rapports to and from the section and which labour questions they worked for. Besides this, the essay seeks to study if there was any development in the working process, for example if there occurred any modernization in the shipyard and if this is visible in the questions driven by the union. Another purpose of this paper is to compare section 36 in Karlskrona with section 41 in Malmö, by comparing which questions they worked for and the working process in the shipyards. The theory used in this paper is the so called conflict- theory, which states that conflict is either moving society forward, or creating chaos in the natural order, by the struggle for material resources. Conflict theory is a multi- faceted theory and therefore one interpretation, made by Bo Stråth, is used for this paper. When it comes to the method used in this paper, the one that is used is a comparative method with both quantitative and qualitative elements. The other aspect of the method comes from the conflict theory, as described by Stråth. The result showed that section 36 had a relatively good development between 1939- 1949: their economy increased and their membership increased overall, even though most factors changed for better or worse between each year. Another result was that section 36 and section 41 were quite alike when it came to the two aspects that were investigated. In both sections the question of wages was the most important and in both shipyards the working process changed to some extent for the employees, which can be seen in the questions driven by both sections. Key words: Shipyard, labor, politics, Karlskrona, Malmö Nyckelord: Varvsindustri, fackförening, Karlskrona, Malmö

Denna uppsats är skriven för att visa hur ett av världsarven på vår jord har byggts upp och hur vi ska kunna förvalta, bevara och utveckla staden Karlskrona. För att kunna göra detta har Karlskronas historia studerats. Varför är den byggd som den är? Hur arbetar Karlskrona kommun för att minska skadorna i möjligt kommande naturkatastrofer? Uppsatsen innehåller kvalitativa metoder som bland annat är intervjuer med personer inom Karlskronas kommun. Uppsatsen har även skrivits med hjälp av litteraturgranskning för att få en bra uppfattning av vad som har gjort Karlskrona till ett världsarv. Resultatet av denna studie visar på hur Karlskrona kommer att utvecklas vidare som stad samt hur man ska lyckas bevara den kultur och historia som finns i staden. Resultatet visar vilket ansvar kommunen har för att bevara det som gör staden till ett världsarv. Hur Karlskrona arbetar för att skydda sig mot möjliga kommande naturkatastrofer kommer också att redovisas.

Denna rapport ska verka till Karlskrona kommuns kvantifiering av potentialen för solcellsanvändning. Med litterära studier och fallstudieunderlag så har en modell för att beräkna möjligt solenergiupptag samt livscykelkostnader utformats. Med modellen som underlag och i samråd med SMHI så har Karlskronas möjliga solenergiupptag beräknats till ca 1100 kWh/(m2*år) för en horisontell yta. Med en verkningsgrad hos kristallina kiselbaserade solcellsmoduler på 15 % så skulle det därmed behövas en yta av ca 370 ha för att täcka Karlskrona kommuns elbehov. Livscykelkostnaden med solcellsmodulerna kan enligt fallstudierna till mer än 90 % kopplas till anskaffning. Fallstudierna över den senast uppförda solcellsanläggningen anger en energikostnad på 2,09 kr/kWh vid en uppskattad livstid på 25 år. Dock ingår inte kostnaden för avveckling vid dessa beräkningar vilket gör livscykelkostnaden ofullständig.

Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning – även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus. Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder. Där har önskan om att behålla den öppna stadsplaneringen fått råda och huset är en förmedling i form och storlek mellan lamellhusen och punkthusen. Marinmuseum i Karlskronas tillbyggnad: ubåtsmuseumet är ett resultat av att muséet har fått ytterligare en ubåt i gåva. Denna beslöt byggas in och anslutas till befintligt museum. Med de begränsningar som tomten gav blev det ett omslutande skal som i sin karaktär vill påminna om modern krigskonst – stealthbåtar och bunkrar. / Three projects; two housing projects in Stockholm (Marievik and Årsta) and a submarine museum in Karlskrona. The housing projects show two different ways of dealing with Stockholm suburban planning. The project in Marievik is located in a business area in Liljeholmen close to Hornstulls block city and has the Haussmann planning as model. Orthogonal streets and blocks are made the symbol of the functions of city life. The city council demanding a first floor in “stone”, being a constructive material long gone in these types of buildings. At the outskirts of the ABC-city is the Årsta project which neighbors five tall tower blocks in the north and lamellar in the south. In this project the open city planning is maintained and the house in is form and sitú is a mediator between the tower blocks and the lamellar. The submarine museum in Karlskrona is and addition to an existing Museum of marine warfare. The museum received one more submarine and the decision was to build a shell around them – in form relating to the more modern marine warfare technologies – stealth ships and bunkers.

I detta thesis project har jag studerat kulturmiljön i min hemstad Karlskrona för att få en förståelse för vad kulturmiljön består av och hur jag som arkitekt kan förhålla mig till den och låta den influera  gestaltningen av en ny byggnad utan att resultera i en pastisch.Inspirationen har varit de diskussioner som förts i den svenska arkitekturdebatten, men framförallt i Karlskrona under senare år kring de arkitektoniska projekt som föreslagits eller genomförts. Kritiken har ofta varit stark och Karlskronas status som världsarvsstad har många gånger använts som ett argument mot de nya projekten. Genom att influeras av kulturmiljön har jag försökt skapa en byggnad som både känns modern och som samtidigt passar in i de historiska miljöerna. / In this thesis project I have studied the cultural environment in my hometown Karlskrona to get an understanding of what it consists of and how I as an architect can relate to it and let it influence the design of a new building without resulting in a pastiche. The inspiration is the discussions in the Swedish architectural debate, but especially in Karlskrona in recent years around the architectural projects that have been proposed or implemented. Criticism has often been strong and Karlskrona’s status as a World Heritage City has often been used as an argument against the new projects. By being influenced by the cultural environment, I have tried to create a building that both feels modern and at the same time fits into the historical environments.

The purpose of this essay is to study children born in February 1800 in the two coastal cities Kalmar and Karlskrona in order to see what career choices they make during their lifetime. With career choices, both own careers and spouses careers will be taken into consideration. The question is whether children grow up to stay in the same trade of work and social construction as their parents. The careers found will also be studied in a didactic point of view where those jobs are compared to lines of work presented in the textbooks.   The result of this study is that it was common for the boys to “inherit” their fathers’ line of work as well as for the daughters to marry men in the same line of work as their fathers. The study has also shown that a lot of children died during their first years of life, resulting in a smaller group of children to study than anticipated. The didactic study resulted in the knowledge that the textbooks lack a deeper exploration of fields of work, something that could result in pupils not understanding the “ordinary people” in history.

Linnaeus University Supervisor: Anders Fröjmark Examiner: Erik Wångmar Author: Hanna Jansson Title: Prison penitentiary in the late 1800:s. Hard labor prisoners in Karlskrona and Landskrona prison and their sentences. The purpose with this paper is to examine how Swedish prisons alter over time. In this paper two prisons are compared in various times to illustrate the changes over time. The prisons go from only having a few inmates to an increase with over 40 inmates. The two prisons are also compared which similarities and differences they have. How the courts make their judgements is also a question that is treated in this paper. The judgements are similar which indicates a strong central control. This paper will also focus on how you can use the source material in secondary school teaching. There is found, among of other things, a source exercise.

Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyårsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgångsår, belyser också övrig bildvisning på orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgång av de filmvisningar som förekommit på orten. Uppsatsens arbetsmetod är arkivforskning. Som primärkälla har främst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, använts. Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset på Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en närmast monopolartad roll när det gällde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med både kinematografi och skioptikonbilder. För mer religiösa filmer, som olika varianter av passionsspelet, erbjöd den vanliga kyrkan visningslokaler och dessa filmer verkar därmed ha nått en stor publik. Däremot har frikyrkorna och framför allt arbetarrörelsen i Karlskrona inte varit speciellt frekventerade som uthyrare. Kungsplanen var platsen för stadens enklare nöjesliv - hit kom både kringresande cirkus och tivoli. Just cirkusen verkar ha varit en viktig arena i Karlskrona för filmvisning under såväl det första som under undersökningens sista år. Under de mellanliggande åren var däremot cirkusen inte aktuell som filmvisningslokal. Den första fasta biografen etablerades i början av december 1905 i nära anknytning till området och den andra, som startade veckan efter, placerades i den cirkusbyggnad som uppförts på Kungsplanen. I Karlskrona existerade alltså en koppling mellan film och nöjesfält. I en avslutande del diskuteras också publiksammansättningen och en hypotes om att förevisarna ofta riktade sig till ung publik framförs.