The purpose of this paper is to study the labour union Försvarsverkens Civila Personals Förbund section 36 in Karlskrona between 1939- 1949, which consisted of men and women who were employees of the naval shipyard. The labour union is studied by investigating their economy, membership number and amount of written rapports to and from the section and which labour questions they worked for. Besides this, the essay seeks to study if there was any development in the working process, for example if there occurred any modernization in the shipyard and if this is visible in the questions driven by the union. Another purpose of this paper is to compare section 36 in Karlskrona with section 41 in Malmö, by comparing which questions they worked for and the working process in the shipyards. The theory used in this paper is the so called conflict- theory, which states that conflict is either moving society forward, or creating chaos in the natural order, by the struggle for material resources. Conflict theory is a multi- faceted theory and therefore one interpretation, made by Bo Stråth, is used for this paper. When it comes to the method used in this paper, the one that is used is a comparative method with both quantitative and qualitative elements. The other aspect of the method comes from the conflict theory, as described by Stråth. The result showed that section 36 had a relatively good development between 1939- 1949: their economy increased and their membership increased overall, even though most factors changed for better or worse between each year. Another result was that section 36 and section 41 were quite alike when it came to the two aspects that were investigated. In both sections the question of wages was the most important and in both shipyards the working process changed to some extent for the employees, which can be seen in the questions driven by both sections. Key words: Shipyard, labor, politics, Karlskrona, Malmö Nyckelord: Varvsindustri, fackförening, Karlskrona, Malmö

Uppsatsen undersöker fackförbundet Kommunal som en opinionsbildande aktör. Utgångspunkten är att det främst är massmedier som äger dagordningsmakten i samhället. Mediestrategier är därför en viktig del av det opinionsbildande arbetet. Med hjälp av gestaltningsteori beskriver vi villkoren för samspelet mellan Kommunal och den svenska storstadspressen. Ett centralt tema är hur både fackföreningen och journalister tolkar och ramar in verkligheten. Under de 100 år som Kommunal funnits har förutsättningar för opinionsbildning förändrats, under de senaste trettio åren har dels de socialdemokratiska tidningarna blivit allt färre och dels har arbetarrörelsen generellt försvagats. Men med medvetna mediestrategier kan Kommunal nå medialt genomslag. Vi har dock sett att Kommunals arbete allt mer anpassas till mediernas format och vinklingar och att förbundets tolkningar och perspektiv då riskerar att hamna i skymundan. I vår studie har vi intervjuat Rasmus Korsvall som är ansvarig för PR och opinionsbildning på Kommunal samt genomfört en innehållsanalys av pressmeddelanden och material från dagspressen under perioden 1 januari 2010 till och med 30 juni 2011. Fokus har legat på Kommunals kampanj ”Alla andra hämtar tidigt”.