”Vi kan försvara oss mot ett angrepp mot ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.” Överbefälhavarens uttalande 31 december 2012 i intervjun med Svenska Dagbladet blev en stor nyhet, kanske den största inom försvarsområdet på senare år. Uppsatsen utreder vad det är som styr att ett uttalande likt detta blir uppmärksammat av media och hos allmänheten, så kallad dagordningsmakt, samt vilka konsekvenser det kan få för Försvarsmakten. Genom att använda nyheten om enveckasförsvar som exempel analyseras händelsen framförallt utifrån hur politiken reagerade. Detta för att synliggöra ett pågående fenomen och hitta skillnaderna mellan politikens och Försvarsmaktens möjligheter och begränsningar vid kommunikation med media. Resultatet visar att det är centralt att uppfylla villkoren för nyhetsvärde för att hamna på dagordningen och att när en nyhet väl finns där pågår det en kamp mellan aktörerna för att etablera sitt perspektiv på den.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010. För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral. Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet. I de nyhetsartiklar som inte uppfyllde balanskravet spreds en diskursstruktur och en maktdistribution som gynnade Alliansen. / In Sweden, media fulfills certain tasks in order to safeguard the citizens’ right to freedom of opinion. Media must scrutinize influential actors and present well rounded content, which holds different views of the society. In this thesis I examine how Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten and Sydsvenskan handled the requirement of impartiality close to the parliamentary elections in 2006 and 2010. Previous research shows that Alliansen was favored in media before both elections. In order to make the requirement of impartiality measureable, I use Jörgen Westerståhls work in which he stipulates two conditions that must be met if media shall be deemed to convey impartial news. First, an article must be balanced between different opinions, and secondly, not side with any part, but remain neutral. The results show that the newspapers were better able to fulfill the first condition than the second. The news articles that did not fulfill the first condition were in favor of Alliansen.

After a longer period of abscense due to sickness, the leader of the Swedish Democrats (SD) announced his return to his political mission in a the popular talkshow “Skavlan” which airs in the Swedish public television. The news leaked out before the show was aired and caused a mayor debate among journalists in massmedia and among the public about the legitimacy of the interview. After the transmission the debate continued and was fueled by the fact that a massive amount of complaints were made to the review board by citizens claiming that the interview was bias and not objective enough. This study analyses a number of columns written by journalists that reason about the event. Our aim was to get a better understanding of how they view themselves in relation to their audience, this by using argument analysis. We found that they dipslay signs of the “third person effect” which means they view “the others” (the viewers) as more impressionable to masscommunications with messages they perceive as harmfull. Our conclusion is that the columns can be seen as a result of this, an attempt to warn the public about a harmfull message. Connecting this to the agenda setting theory this paradoxically leads to more attention and publicity for a politician whos opinions they try to counteract.

I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld. I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är: • Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten? • Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar? • Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på? Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den. Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer. Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter. Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer. Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.

Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge? Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg. Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt. Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.

<p>I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.</p><p>I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är:</p><p>• Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten?</p><p>• Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar?</p><p>• Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på?</p><p>Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den.</p><p>Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer.</p><p>Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter.</p><p>Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer.</p><p>Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.</p>

<p>Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?</p><p>Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.</p><p>Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt.</p><p>Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.</p>

Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda. Man kan tydligt se att miljörapporteringen var mer utbredd 1979 och 1988 än den är idag på grund av specifika miljöfrågor som var viktiga just då, medan miljöfrågorna under valperioderna 1998 och 2010 snarare har blivit en självklarhet som vilka andra valfrågor som helst. Under de senare åren finns inga särskilda miljöfrågor som utmärker sig i statistiken, istället intresserar sig medierna mer kvantitativt för flera olika miljöfrågor. Det är även uppenbart att tidningarna på 70- och 80-talen rapporterade mer om miljöfrågorna på ett sätt som passade tidningens egen agenda. Tanken med uppsatsen är att den ska belysa ett ganska outforskat ämne och förhoppningsvis inspirera till fortsatta studier om mediernas valrapportering av miljöfrågor.

Titel: Ensam, vacker och lite avklädd – en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmer Författare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida Åhlén Kurs, termin och år: Vetenskaplig rapport C, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 20 457 Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive män gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer på svenska biografer under 2013 Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest på bio i Sverige under 2013. Huvudresultat: Könsfördelningen är mer ojämn i actionfilmerna – kvinnorna utgör 21 procent av karaktärerna, männen 79 procent – än i de romantiska komedierna, där fördelningen är 45 kvinnor och 55 män. Kvinnorna är färre än männen i alla filmer utom en, samma film är även den enda film där en kvinna är den första karaktären att tala. Även om könsfördelningen är relativt jämställd gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. Männen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men där utgör kvinnorna en väldigt liten del av karaktärerna – i ett fall endast en kvinna bland 29 män. Fem av åtta filmer klarar en modifierad version av Bechdeltestet – en actionfilm och alla fyra romantiska komedier. Dock talar kvinnorna i många fall om könsstereotypa ämnen, som exempelvis ålder eller utseende, eller så har de svårt att hålla sams. Det är en tydligt ojämn könsfördelning vad gäller personer bakom kameran, där kvinnor utgör 24 procent. I personer bakom kameran är regissörer, manusförfattare och producenter inräknade. Kvinnorna utgör dock en större andel bland personer bakom kameran i romantiska komedier än i actionfilmer.Kvinnorna är totalt sett färre och mer stereotypt gestaltade. De bedöms i större utsträckning än männen efter sitt utseende, är mer avklädda och männen tillåts vara äldre. Nyckelord: Action, dagordningsteori, film, genus, gestaltning, massmedier, påverkan, romantisk komedi

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.