År 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvångssterilisering. Från 1975 fram till 2013 har människor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. På grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ”vinster och förluster” med steriliseringslagarnas tillämpning. Det har också varit att se om steriliseringarna skedde som en garanti för elevers utskrivning från en sinnesslöanstalt. För att möjliggöra undersökningen har elev akter från en sinnesslöanstalt undersökts som hette Hallagården som fanns i Heberg. Det centrala forskningsläget som har använts är Maija Runcis har skrivit avhandlingen” Steriliseringar i folkhemmet”, Judith Areschoug som har skrivit avhandlingen ”Det sinnesslöa skolbarnet, undervisning, tvång och medborgarskap 1925-1954 och Mattias Tydén som har skrivit ”Från politik till praktik – De svenska steriliseringslagarnas tillämpning 1935-1975”. Undersökningens resultat visar att samtliga elever vars ansökan om sterilisering utfärdades skedde detta i samband med att eleverna skulle skrivas ut från Hallagården. Tolkningar om ”vinster och förluster” har gjorts och oavsett om eleven blev steriliserad eller inte har olika instanser gjort ”vinster och förluster” på det beslutet. Undersökningens huvudresultat är att både ”vinster och förluster” har synliggjorts på ett beslut. En sterilisering kunde både ses som ”en vinst och en förlust” för en instans.

<p>Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:</p><p>Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.</p><p>Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster. Vi vill också studera om det finns ett samband mellan redovis-ningsmetod och specifika variabler.</p><p>Teori: Vårt teoriavsnitt består i en beskrivning av vad standarden om ersättningar till anställda (IAS 19) säger. Vi redogör också för de väsentliga delarna av de kvalitativa egenskaperna som styr redovisningen, men också en kort beskrivning om hur det svenska pensionssystemet är uppbyggt. Vi redogör också för vilka redovisningsmetoder företagen kan välja mellan när det gäller redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppstår och vilka problem som kan uppkomma.</p><p>Metod: Vi kommer att göra en kvantitativ undersökning genom att studera årsredovisningarna på Large Cap-listan. Datainformationen bearbetas sedan i SPSS som hjälper oss att hitta samband som sedan analyseras.</p><p>Analys och slutsats: Det vanligaste redovisningssättet är att redovisa de aktuariella vinsterna/förlusterna med hjälp av korridormetoden, mellan de andra metoderna var det jämnt. Regressionsanalysen visade på ett samband att företag med högre omsättning och/eller låg skuldsättningsgrad generellt redovisar mot eget kapital. Resterande variabler gav inga signifikanta värden. I övrigt visade det sig att diskonteringsräntan och förvaltningstillgångsräntans medelvärden inte skiljde sig så mycket mellan redovisningsmetoderna.</p>

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014. Detta innebär att det hittills nästan enbart gjorts antaganden om dess konsekvenser, varför det faktiska utfallet kan vara av intresse.   Syfte: Att undersöka om revideringen av IAS 19 lett till ökad jämförbarhet och transparens i bolagens redovisning. Vidare vill vi se om tidigare redovisningsmetoder gav bolagen utrymme att påverka sin finansiella ställning på ett sätt som kan ha ansetts vara vilseledande för investerare.   Avgränsningar: IAS 19 omfattar fyra typer av ersättningar till anställda men i och med att den senaste revideringen framförallt påverkat bolagens pensionsredovisning så är studien endast inriktad på denna del av IAS 19. Vidare har studien även avgränsats till att endast innefatta svenska koncernbolag.   Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie där data samlats in genom en granskning av årsredovisningar för de bolag som denna studie omfattar. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp utav finansiella nyckeltal.   Resultat och slutsatser: Vår studie visade att det innan revideringen var vanligast att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln. Majoriteten av bolagen i studien visade små förändringar i resultat- och balansräkningarna medan några få bolag uppvisade desto större förändringar. För de flesta bolagen kan transparensen och jämförbarheten därmed ha ansetts varit relativt god redan innan revideringen, men då några bolag uppvisade större förändringar tyder detta trots allt på att revideringen gjort redovisningen mer transparent och jämförbar. Då några få bolag uppvisade större förändringar tyder detta på att tidigare redovisningsmetod gav bolagen möjlighet att påverka sin finansiella ställning, huruvida detta kan ha ansetts vilseledande för investerare är däremot svårt att svara på.   Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie enbart baseras på data insamlad från årsredovisningar hade det varit intressant att få in analytikers syn på denna revidering och dess följder.

Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta: Hur redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna. Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige redovisar sina aktuariella vinster/förluster. Vi vill också studera om det finns ett samband mellan redovis-ningsmetod och specifika variabler. Teori: Vårt teoriavsnitt består i en beskrivning av vad standarden om ersättningar till anställda (IAS 19) säger. Vi redogör också för de väsentliga delarna av de kvalitativa egenskaperna som styr redovisningen, men också en kort beskrivning om hur det svenska pensionssystemet är uppbyggt. Vi redogör också för vilka redovisningsmetoder företagen kan välja mellan när det gäller redovisning av de aktuariella vinster/förluster som uppstår och vilka problem som kan uppkomma. Metod: Vi kommer att göra en kvantitativ undersökning genom att studera årsredovisningarna på Large Cap-listan. Datainformationen bearbetas sedan i SPSS som hjälper oss att hitta samband som sedan analyseras. Analys och slutsats: Det vanligaste redovisningssättet är att redovisa de aktuariella vinsterna/förlusterna med hjälp av korridormetoden, mellan de andra metoderna var det jämnt. Regressionsanalysen visade på ett samband att företag med högre omsättning och/eller låg skuldsättningsgrad generellt redovisar mot eget kapital. Resterande variabler gav inga signifikanta värden. I övrigt visade det sig att diskonteringsräntan och förvaltningstillgångsräntans medelvärden inte skiljde sig så mycket mellan redovisningsmetoderna.

No description available.

No description available.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen. Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011. Dessa värden sammanställs i Excel och testas i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsatser: Hypotesprövningen visar att det inte föreligger samband mellan volatilitet i Eget kapital utifrån de olika pensionsredovisningsmetoderna. Vår slutsats är att bolag inom Nasdaq OMX Nordic Stockholm som redovisar aktuariella vinster och förluster i Eget kapital (totalresultat) inte visar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder. / Purpose:  According to research done in pension accounting, there is a connection between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Amir claims that full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet creates volatility in shareholders equity. The aim of the paper is to examine whether this connection between pension accounting and volatility can be confirmed among companies in Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.  Method: The volatility in Shareholders Equity is examined by researching the annual reports of the companies. Throughout the study, the statistics program SPSS is used.  Analysis: Companies that use full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet are compared to firms that use other pension accounting methods. The level of volatility in shareholders equity among firms that use full recognition of actuarial gains and losses are compared to firms that use other pension accounting methods. The aim is to examine whether companies that use full recognition of actuarial gains and losses show more volatility in share holders equity. Conclusion: According to our study, there is no relationship between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Companies in Nasdaq OMX Nordic Stockholm that recognize actuarial gains and losses directly to the comprehensive income in shareholders equity and debts does not show more volatility in shareholders equity than firms that use other pension accounting methods.

No description available.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

No description available.