Denna uppsats undersöker redovisningen av företags förmånsbaserade pensionsplaner med utgångspunkt i standarden IAS 19. Syftet är att utreda om det finns tecken på resultatmanipulering när företag beräknar sina framtida pensionsåtaganden. Därför studerades om det finns ett samband mellan den finansiella ställningen och den årliga förändringen i diskonteringsräntan som används för att beräkna företags framtida pensionsskulder. Studien är kvantitativ och inkluderar samtliga svenska börsnoterade företag under räkenskapsåren 2004–2010. Genom hypoteserna som ställdes upp förväntades en negativ korrelation mellan förändringen i diskonteringsräntan och kapitalstrukturen samt förändringen i diskonteringsräntan och lönsamheten. Resultaten som framkom genom den statistiska analysen påvisade ett negativt samband i enlighet med båda hypoteserna, men kunde inte statistiskt säkerställas.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014. Detta innebär att det hittills nästan enbart gjorts antaganden om dess konsekvenser, varför det faktiska utfallet kan vara av intresse.   Syfte: Att undersöka om revideringen av IAS 19 lett till ökad jämförbarhet och transparens i bolagens redovisning. Vidare vill vi se om tidigare redovisningsmetoder gav bolagen utrymme att påverka sin finansiella ställning på ett sätt som kan ha ansetts vara vilseledande för investerare.   Avgränsningar: IAS 19 omfattar fyra typer av ersättningar till anställda men i och med att den senaste revideringen framförallt påverkat bolagens pensionsredovisning så är studien endast inriktad på denna del av IAS 19. Vidare har studien även avgränsats till att endast innefatta svenska koncernbolag.   Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie där data samlats in genom en granskning av årsredovisningar för de bolag som denna studie omfattar. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp utav finansiella nyckeltal.   Resultat och slutsatser: Vår studie visade att det innan revideringen var vanligast att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln. Majoriteten av bolagen i studien visade små förändringar i resultat- och balansräkningarna medan några få bolag uppvisade desto större förändringar. För de flesta bolagen kan transparensen och jämförbarheten därmed ha ansetts varit relativt god redan innan revideringen, men då några bolag uppvisade större förändringar tyder detta trots allt på att revideringen gjort redovisningen mer transparent och jämförbar. Då några få bolag uppvisade större förändringar tyder detta på att tidigare redovisningsmetod gav bolagen möjlighet att påverka sin finansiella ställning, huruvida detta kan ha ansetts vilseledande för investerare är däremot svårt att svara på.   Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie enbart baseras på data insamlad från årsredovisningar hade det varit intressant att få in analytikers syn på denna revidering och dess följder.

No description available.

Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda. Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen. Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning. Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner. / Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits. Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed. Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting. Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.

<p>Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen.</p><p>Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning.</p><p>Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner.</p> / <p>Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits.</p><p>Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed.</p><p>Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting. </p><p>Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.</p>

<p>Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:</p><p>Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?</p><p>Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut. Som delsyfte har vi att dels kartlägga de aktuariella antagandena som företagen gjort och hur de redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna, dels att skapa en förståelse för vilka avväganden som görs i samband med valet av redovisningsmetod.</p><p>I vår litteraturgenomgång utgår vi ifrån regelverket, IAS 19, och går sedan vidare med en beskrivning de aktuariella antagandena, hur de fastställs samt problematiken kring dessa. Därefter behandlas aktuariella vinster och förluster samt redovisningen av dessa. Litteraturgenomgången avrundas med teori kring redovisningsval samt vinstmanipulering i samband med pensionsredovisning. Vi har valt att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ metod där den kvantitativa består utav en kartläggning och den kvalitativa av intervjuer. Kartläggningen görs i syfte att få en överblick av pensionsredovisningen i svenska börsnoterade bolag och datainsamlingen sker utifrån årsredovisningar. Intervjuerna bidrar till en djupare förståelse för pensionsredovisningen och datainsamlingen skedde genom intervjuer med aktuarier och företag.</p><p>I vår analys framkommer att företagen när de fastställer sina antaganden ofta diskuterar med en aktuarie om vad som är rimligt att anta. Det förekommer att företag jämför antaganden med andra företag för att stämma av att de ligger inom ramen för vad marknaden ser som rimligt. Diskonteringsräntan vållar vissa problem eftersom löptiderna på pensionsförpliktelserna är så pass långa. Företagen uppger att de inte upplever några större problem vid fastställandet av aktuariella antagandena, men de svårigheter som ändå kan tänkas uppkomma skiljer sig respondenterna emellan. Valet att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln baseras på den minskade volatilitet som detta medför för resultatet. Fördelar med att redovisa över eget kapital är den ökade transparens det medför samt att metoden upplevs som enkel. Nackdelar kan vara volatilitet som uppkommer som en följd av stora aktuariella vinster och förluster. Vad gäller vinstmanipulering i samband med pensionsredovisningen menar en aktuarie att det är fullt möjligt medan de andra aktuarierna hävdar att det hårt styrda regelverket utesluter sådana möjligheter.</p>

No description available.

No description available.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför: Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19? Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut. Som delsyfte har vi att dels kartlägga de aktuariella antagandena som företagen gjort och hur de redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna, dels att skapa en förståelse för vilka avväganden som görs i samband med valet av redovisningsmetod. I vår litteraturgenomgång utgår vi ifrån regelverket, IAS 19, och går sedan vidare med en beskrivning de aktuariella antagandena, hur de fastställs samt problematiken kring dessa. Därefter behandlas aktuariella vinster och förluster samt redovisningen av dessa. Litteraturgenomgången avrundas med teori kring redovisningsval samt vinstmanipulering i samband med pensionsredovisning. Vi har valt att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ metod där den kvantitativa består utav en kartläggning och den kvalitativa av intervjuer. Kartläggningen görs i syfte att få en överblick av pensionsredovisningen i svenska börsnoterade bolag och datainsamlingen sker utifrån årsredovisningar. Intervjuerna bidrar till en djupare förståelse för pensionsredovisningen och datainsamlingen skedde genom intervjuer med aktuarier och företag. I vår analys framkommer att företagen när de fastställer sina antaganden ofta diskuterar med en aktuarie om vad som är rimligt att anta. Det förekommer att företag jämför antaganden med andra företag för att stämma av att de ligger inom ramen för vad marknaden ser som rimligt. Diskonteringsräntan vållar vissa problem eftersom löptiderna på pensionsförpliktelserna är så pass långa. Företagen uppger att de inte upplever några större problem vid fastställandet av aktuariella antagandena, men de svårigheter som ändå kan tänkas uppkomma skiljer sig respondenterna emellan. Valet att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln baseras på den minskade volatilitet som detta medför för resultatet. Fördelar med att redovisa över eget kapital är den ökade transparens det medför samt att metoden upplevs som enkel. Nackdelar kan vara volatilitet som uppkommer som en följd av stora aktuariella vinster och förluster. Vad gäller vinstmanipulering i samband med pensionsredovisningen menar en aktuarie att det är fullt möjligt medan de andra aktuarierna hävdar att det hårt styrda regelverket utesluter sådana möjligheter.

Denna kandidatuppsats testar förmånsredovisningen IAS 19 på marknadens observerade aktiepris för företag listade på OMX30. Syftet är att analysera effekten av IAS 19R på tre absoluta aktievärderingsmodeller, diskonterade kassaflödesmodellen, utdelningsdiskonteringsmodellen och residualvinstmodellen. Dessutom, om löner och annan ersättning samt avsättningar till pension inom IAS 19 har haft en positiv effekt på de observerade aktiepriserna. Metoderna som har använts för att testa precisionen av modellerna är reella och absoluta prognosfeltermsberäkningar. Vidare, för att testa effekten av anställningsförmåner, aktievärderingsmodellerna och IAS 19 på det observerade aktiepriset genomförs en multipel regressionsanalys med paneldata mellan åren 2009–2017. Regressionsmodellen inkluderar 22 företag listade på OMX30 per den 1a juli 2009. Inom det ekonometriska ramverket, har fyra stycken regressioner, med fasta effekter testats. Resultaten tyder på att förmånsredovisningen, IAS 19, inte har någon signifikant påverkan på det observerade aktiepriset. Däremot, i motsats med tidigare forskning, visar resultaten att löner och bonusar har en positiv effekt på de observerade aktiepriserna för företag listade på OMX30. / This Bachelor thesis examines the employee benefits accounting IAS 19 on market share prices for companies listed on OMX30. The purpose is to analyze the effect of IAS 19R on three absolute valuation methods, Discounted Cash Flow, Dividend Discount and Residual Income valuation models. Also, what effect salaries, wages and defined benefits obligations in firms consolidated financial statements have had a positive effect on the market share price. The models which have been used to examine the predictability in the stock price valuations in the thesis are estimated using signed and absolute prediction errors. Furthermore, to examine the effect of employee benefits, share valuation models and IAS 19 on market share price a panel data between 2009-2017 have been used. The model includes 22 listed companies on OMX30 as of the 1stof July 2009. Within the econometric framework, four regressions have been applied, all with fixed effects. The results suggest that the employee benefits accounting have no significant impact on market share prices. However, in contrast to previous research, results show that salaries and wages have a positive impact on market share price for companies listed on OMX30.