Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014. Detta innebär att det hittills nästan enbart gjorts antaganden om dess konsekvenser, varför det faktiska utfallet kan vara av intresse.   Syfte: Att undersöka om revideringen av IAS 19 lett till ökad jämförbarhet och transparens i bolagens redovisning. Vidare vill vi se om tidigare redovisningsmetoder gav bolagen utrymme att påverka sin finansiella ställning på ett sätt som kan ha ansetts vara vilseledande för investerare.   Avgränsningar: IAS 19 omfattar fyra typer av ersättningar till anställda men i och med att den senaste revideringen framförallt påverkat bolagens pensionsredovisning så är studien endast inriktad på denna del av IAS 19. Vidare har studien även avgränsats till att endast innefatta svenska koncernbolag.   Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie där data samlats in genom en granskning av årsredovisningar för de bolag som denna studie omfattar. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp utav finansiella nyckeltal.   Resultat och slutsatser: Vår studie visade att det innan revideringen var vanligast att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln. Majoriteten av bolagen i studien visade små förändringar i resultat- och balansräkningarna medan några få bolag uppvisade desto större förändringar. För de flesta bolagen kan transparensen och jämförbarheten därmed ha ansetts varit relativt god redan innan revideringen, men då några bolag uppvisade större förändringar tyder detta trots allt på att revideringen gjort redovisningen mer transparent och jämförbar. Då några få bolag uppvisade större förändringar tyder detta på att tidigare redovisningsmetod gav bolagen möjlighet att påverka sin finansiella ställning, huruvida detta kan ha ansetts vilseledande för investerare är däremot svårt att svara på.   Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie enbart baseras på data insamlad från årsredovisningar hade det varit intressant att få in analytikers syn på denna revidering och dess följder.

No description available.

No description available.

Problembakgrund och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i bolagens Eget kapital. Enligt pensionsredovisningsforskningen finns samband mellan pensionsredovisningsmetoder och volatilitet i total Eget kapital. Enligt Amir skapar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot Eget kapital (totalresultatet) upphov till volatilitet i Eget kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka om forskningen som påvisar detta samband även stöds gällande Large Cap bolagen i Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Stämmer det att bolag som redovisar pensioner mot Eget kapital (totalresultatet) påvisar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder? Detta är den grundläggande problemställningen i uppsatsen. Metod: För att svara på syftet använder vi oss av bolagens årsredovisningar där vi undersöker vilka pensionsredovisningsmetoder bolagen väljer och volatilitet i total Eget kapital mellan åren 2006-2011. Dessa värden sammanställs i Excel och testas i statistikprogrammet SPSS. Resultat och Slutsatser: Hypotesprövningen visar att det inte föreligger samband mellan volatilitet i Eget kapital utifrån de olika pensionsredovisningsmetoderna. Vår slutsats är att bolag inom Nasdaq OMX Nordic Stockholm som redovisar aktuariella vinster och förluster i Eget kapital (totalresultat) inte visar större volatilitet i Eget kapital än bolag som använder andra pensionsredovisningsmetoder. / Purpose:  According to research done in pension accounting, there is a connection between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Amir claims that full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet creates volatility in shareholders equity. The aim of the paper is to examine whether this connection between pension accounting and volatility can be confirmed among companies in Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.  Method: The volatility in Shareholders Equity is examined by researching the annual reports of the companies. Throughout the study, the statistics program SPSS is used.  Analysis: Companies that use full recognition of actuarial gains and losses in the balance sheet are compared to firms that use other pension accounting methods. The level of volatility in shareholders equity among firms that use full recognition of actuarial gains and losses are compared to firms that use other pension accounting methods. The aim is to examine whether companies that use full recognition of actuarial gains and losses show more volatility in share holders equity. Conclusion: According to our study, there is no relationship between pension accounting methods and volatility in shareholders equity. Companies in Nasdaq OMX Nordic Stockholm that recognize actuarial gains and losses directly to the comprehensive income in shareholders equity and debts does not show more volatility in shareholders equity than firms that use other pension accounting methods.

Hur företag påverkades av slopandet av korridormetoden varierade från företag till företag. Dock hade alla undersökta företag som tillämpat korridormetoden räkenskapsår 2012, ackumelerade underskott. Den totala genomsnittliga effekten på eget kapial blev en minskning med -4,49 procent. En sjättedel av företagen i undersökningen vidtog någon åtgärd för att förebygga en negativ effekt på eget kapital. Den främsta åtgärd som dessa företag hade vidtagit, var att de successivt hade övergått till avgiftsbestämda pensionsplaner under de senaste åren och stängt de förmånsbestämda pensionsplanerna, vilket har förebyggt en negativ effekt. En ytterligare anledning till varför effekten inte blev så stor som befarades i media, kan bero på att en del företag valde att tillämpa den reviderade IAS 19 i förtid, det vill säga under tidigare räkenskapsår. / How the corporates equity was affected due to the abolishment of the corridor method varies from corporate to corporate. However, all investigated corporates in the essay which practiced the corridor method the fiscal year 2012 had an accumulated deficit. The total average effect on equity shows a decrease by -4,49 percent. One sixth of the corporates reviewed performed preventive actions to mitigate a negative effect on equity. One foremost action these corporates performed was to move from defined benefit plans to contribution plans the last years and close the defined benefit plans. One additional cause why the effect on equity was not as big as the media predicted, could be because some corporates choose to practice the revised IAS 19 in their previous fiscal years.

Background to problem: Pensions play a big role in people's lives when life expectancy continues to increase. Companies can choose different ways of reporting their pension plans, and within the defined benefit pension plan poses the actuarial gains and losses that can be reported based on three different methods. Only one method will exist from 2013, how will the companies that use the other two handle the new situation? Purpose: Investigate why different companies have chosen to report its actuarial gains and losses along the corridor approach, directly against income or directly in equity. How will the companies that use the corridor method manage the situation when it will only be allowed to report in other comprehensive income as of 2013 and how will this affect them. Methodology: Data was collected through qualitative questionnaires sent to companies listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm, Large Cap and Mid Cap, and a qualitative interview. We felt that the best way to getting the desired information was to use qualitative questionnaires and an interview. Conclusions: The corridor method is chosen mainly because the actuarial gains and losses do not affect the company as much as when using the other two methods. To report directly to equity is preferred as the result of the company is not affected. The change from the corridor method to recognize in other comprehensive income as of 2013 will mean that the pension liability and equity is adversely affected. Suggestions for further research: Study how companies were affected by the implementation of the revised IAS 19. What was the impact on businesses in the method transition? / Bakgrund och problem: Pensionen spelar en stor roll i människors liv då livslängden fortsätter att öka. Företag kan välja olika sätt att redovisa sina pensionsplaner, och inom den förmånsbestämda pensionsplanen uppkommer det aktuariella vinster och förluster som kan redovisas med tre olika metoder. Från 2013 kommer endast en metod att finnas kvar, hur kommer då företagen som använder sig utav de andra metoderna att hantera situationen? Syfte: Undersöka varför olika företag har valt att redovisa sina aktuariella vinster och förluster utefter korridormetoden, direkt mot resultatet eller direkt mot eget kapital. Hur kommer de företag som använder korridormetoden hantera situationen när det endast kommer vara tillåtet att redovisa i övrigt totalresultat från 2013 och hur kommer det här påverka dem. Metod: Data samlades in genom en kvalitativ intervju samt enkäter som skickades till börsnoterade företag. Att använda oss av enkäter samt en intervju ansåg vi var det bästa sättet för att få fram önskad information. Slutsats: Korridormetoden väljs främst för att de aktuariella vinsterna och förlusterna inte påverkar företaget i samma utsträckning som vid användning av de andra två metoderna. Att redovisa direkt mot eget kapital föredras eftersom resultatet i företaget inte påverkas. Bytet från korridormetoden till att redovisa i övrigt totalresultat från 2013 kommer innebära att pensionsskulden ökar och eget kapital påverkas negativt. Förslag på vidare forskning: Studera hur företagen påverkats av implementeringen av den omarbetade IAS 19. Vad blev det för konsekvenser för företagen vid metodbytet?