In diesem Beitrag wird das Korridorverfahren im vertikalen Finanzausgleich der Länder hinsichtlich seiner impliziten Eigenschaften analysiert. Ausgegangen wird hierbei von einer asymmetrischen Informationsstruktur, bei der die Kosten der Bereitstellung lokaler öffentlicher Güter nicht allgemein bekannt sind, ebenso wenig wie deren Umfang, Qualität und Struktur. Zwar setzt das Korridorverfahren die Kenntnis dieser Informationen seitens des Landes nicht voraus, es kann jedoch gezeigt werden, dass dieser vermeintliche Vorteil stets mit einer Reduktion des Erwartungswerts der Korridorverteilung unter das statistische Mittel der realen kommunalen Budgetdefizite erkauft wird, was auch für den Vergleich der entsprechenden Wachstumsraten gilt. Dazu nehmen wir eine Formalisierung des Korridorverfahrens vor, das in der Folge als generalisierte Verteilung einer transformierten Zufallsvariable interpretiert und in spezifische Wahrscheinlichkeitsverteilungen implementiert wird, was wiederum die exakte Bestimmung seiner charakteristischen Maße erlaubt. Als eine wesentliche Implikation der deduzierten Resultate ist zu konstatieren, dass das Korridorverfahren entgegen der Intention als Maß zur Bestimmung „der angemessenen Finanzausstattung“ der Kommunen im vertikalen Finanzausgleich nicht geeignet ist und die kommunale Aufgabenerfüllung in dynamischer Sicht in Frage steht.

In diesem Beitrag wird das Korridorverfahren im vertikalen Finanzausgleich der Länder hinsichtlich seiner impliziten Eigenschaften analysiert. Ausgegangen wird hierbei von einer asymmetrischen Informationsstruktur, bei der die Kosten der Bereitstellung lokaler öffentlicher Güter nicht allgemein bekannt sind, ebenso wenig wie deren Umfang, Qualität und Struktur. Zwar setzt das Korridorverfahren die Kenntnis dieser Informationen seitens des Landes nicht voraus, es kann jedoch gezeigt werden, dass dieser vermeintliche Vorteil stets mit einer Reduktion des Erwartungswerts der Korridorverteilung unter das statistische Mittel der realen kommunalen Budgetdefizite erkauft wird, was auch für den Vergleich der entsprechenden Wachstumsraten gilt. Dazu nehmen wir eine Formalisierung des Korridorverfahrens vor, das in der Folge als generalisierte Verteilung einer transformierten Zufallsvariable interpretiert und in spezifische Wahrscheinlichkeitsverteilungen implementiert wird, was wiederum die exakte Bestimmung seiner charakteristischen Maße erlaubt. Als eine wesentliche Implikation der deduzierten Resultate ist zu konstatieren, dass das Korridorverfahren entgegen der Intention als Maß zur Bestimmung „der angemessenen Finanzausstattung“ der Kommunen im vertikalen Finanzausgleich nicht geeignet ist und die kommunale Aufgabenerfüllung in dynamischer Sicht in Frage steht.

Bakgrund och problem: IAS 19 genomgår en ny förändring då en av redovisningsmetoderna för aktuariella vinster och förluster avskaffas. Korridormetoden, som fungerar som en utjämningsmekanism är den mest frekvent tillämpade metoden av stora börsnoterade bolag i Sverige. Avskaffningen av metoden väntas få effekter på dessa företags finansiella ställning då företag 2013 kommer tvingas ta fram sina oredovisade aktuariella förluster och redovisa dessa i sin helhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera berörda aktörers uppfattning om nya IAS 19 som träder i kraft 2013 samt vilken påverkan den förväntas ha på börsnoterade företag som idag tillämpar korridormetoden. Metod: Genom intervjuer inhämtade vi material av kvalitativ natur. Data av denna karaktär är bäst lämpad för vår studie då vi vill undersöka inställningar till en förändring som ännu inte har trätt i kraft och som kommer beröra företags finansiella rapportering. Resultat och slutsats: Kritiken från två av de tillfrågade gällande korridormetoden rör inte den utjämningsmekanism som finns, utan snarare att metoden inte har genomfört sitt syfte som man upptäckt på senare år.  Detta har i sin tur lett till att företag samlat på sig stora aktuariella förluster i samband med sina pensionsåtaganden. Då IAS 19 har krävt flera omarbetningar och den senaste modifieringen av standarden kan ses som en tillfällig lösning tills att man kommer fram till en metod som speglar skulden på ett mer korrekt sätt. Borttagandet av korridormetoden har enligt respondenterna fler fördelar än nackdelar vilket för pensionsredovisningen vidare i utvecklingen. Dock medger alla respondenter att komplexiteten fortfarande är för bred för att IAS 19 inte ska kräva ännu mera omarbetning. Vi ser ännu inte att problemen med pensionsredovisningen är nära att nå sitt slut. Respondenternas attityder kring problemet är att en förenkling eftersträvas men vägledning som leder till lösning på problemet är ännu mer avlägset. Ingen av våra respondenter har framfört att borttagandet av korridormetoden är självaste lösningen på problemet. Förslag till vidare forskning: Vi skulle tycka det vore intressant om man undersökte efter övergången till en av de andra två metoderna för att mäta de effekter som slopandet av korridormetoden medförde. Hur stora aktuariella förluster fick företag inom Large Cap? / Background to problem: IAS 19, is undergoing a new change when one of the accounting methods to actuarial gains and losses is eliminated. The corridor method, which acts as a clearing mechanism is the most frequently applied method of large listed companies. Abolishment of the method is expected to have an impact on their financial position starting in the year 2013. Companies are forced to report its unrecognized actuarial losses and account these entirely. Purpose: The purpose of this thesis is to study the actors' perception of the new IAS 19 which comes into force in 2013 and the expected impact on the large listed companies applying the corridor method at present. Methodology: We acquired materials of a qualitative nature through interviews. Data of this nature is best suited for our study because we want to examine the settings for a change that has not yet entered into force and is expected to affect the company’s financial reporting. Conclusions: The criticism from two of the surveyed does not concern the meaning of the standard IAS 19 parse, but rather that the method has not fulfilled its purpose as exposed in recent years. This has in turn led to accumulated actuarial losses related to its pension commitments.IAS 19 has required several revisions, and the latest modification of the standard can be viewed as a temporary solution until a method that reflects the debt in a more accurate way is achieved. Removal of the corridor method, according to respondents, has more advantages than disadvantages which leads the pension accounting further in development. However, all respondents admit that the complexity is still too wide for IAS 19, and will require more adjustments. We do not see that the problems with pension accounting are close to reaching its end. Respondents' attitudes to the problem are that the simplification is needed, but guidance that leads to the solution of the problem is even more remote. None of our respondents have said that the removal of the corridor approach is the solution to the major problem of pension accounting. Suggestions for further research: We would find it interesting if a study is made after the transition to one of the other two methods, measuring the impact of the abolition of the corridor approach. How large actuarial losses were companies in the large-cap hit of?

Background to problem: Pensions play a big role in people's lives when life expectancy continues to increase. Companies can choose different ways of reporting their pension plans, and within the defined benefit pension plan poses the actuarial gains and losses that can be reported based on three different methods. Only one method will exist from 2013, how will the companies that use the other two handle the new situation? Purpose: Investigate why different companies have chosen to report its actuarial gains and losses along the corridor approach, directly against income or directly in equity. How will the companies that use the corridor method manage the situation when it will only be allowed to report in other comprehensive income as of 2013 and how will this affect them. Methodology: Data was collected through qualitative questionnaires sent to companies listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm, Large Cap and Mid Cap, and a qualitative interview. We felt that the best way to getting the desired information was to use qualitative questionnaires and an interview. Conclusions: The corridor method is chosen mainly because the actuarial gains and losses do not affect the company as much as when using the other two methods. To report directly to equity is preferred as the result of the company is not affected. The change from the corridor method to recognize in other comprehensive income as of 2013 will mean that the pension liability and equity is adversely affected. Suggestions for further research: Study how companies were affected by the implementation of the revised IAS 19. What was the impact on businesses in the method transition? / Bakgrund och problem: Pensionen spelar en stor roll i människors liv då livslängden fortsätter att öka. Företag kan välja olika sätt att redovisa sina pensionsplaner, och inom den förmånsbestämda pensionsplanen uppkommer det aktuariella vinster och förluster som kan redovisas med tre olika metoder. Från 2013 kommer endast en metod att finnas kvar, hur kommer då företagen som använder sig utav de andra metoderna att hantera situationen? Syfte: Undersöka varför olika företag har valt att redovisa sina aktuariella vinster och förluster utefter korridormetoden, direkt mot resultatet eller direkt mot eget kapital. Hur kommer de företag som använder korridormetoden hantera situationen när det endast kommer vara tillåtet att redovisa i övrigt totalresultat från 2013 och hur kommer det här påverka dem. Metod: Data samlades in genom en kvalitativ intervju samt enkäter som skickades till börsnoterade företag. Att använda oss av enkäter samt en intervju ansåg vi var det bästa sättet för att få fram önskad information. Slutsats: Korridormetoden väljs främst för att de aktuariella vinsterna och förlusterna inte påverkar företaget i samma utsträckning som vid användning av de andra två metoderna. Att redovisa direkt mot eget kapital föredras eftersom resultatet i företaget inte påverkas. Bytet från korridormetoden till att redovisa i övrigt totalresultat från 2013 kommer innebära att pensionsskulden ökar och eget kapital påverkas negativt. Förslag på vidare forskning: Studera hur företagen påverkats av implementeringen av den omarbetade IAS 19. Vad blev det för konsekvenser för företagen vid metodbytet?

Abstract Authors:Stefan Harrå and Magnus Björk Advisor: Markku Penttinen Title: Accounting Consequences of the change in pension accounting Background to problem: When the revised IAS 19 comes into force January 1, 2013, it means that two of the three accounting principles for defined benefit pension plans are disappearing, including the corridor method. The corridor method has made it possible for companies to defer its actuarial gains and losses. Now that the corridor approach abolished then the unrecognized actuarial gains and losses immediately be covered by equity, which involves very large amounts of some companies. Why the amounts have grown so big is much because of the discount rate. The discount rate is a controversial parameter, and there is disagreement on how it should be fixed. Purpose: The purpose of this thesis is to examine the accounting implications this will have for the company applied the corridor method, and if there is some parameters in the actuarial assumption that is more important than others. Methodology: The thesis has mainly been based on a qualitative research through qualitative interviews with a small sample that is affected by this change. There are quantitative elements to a greater depth by examining the annual reports, discount and deferred pension liabilities of the various companies. The approach is exploratory as it is a qualitative study and there was little knowledge of the subject before the work of it started. Therefore, a study of literature, regulations and previous research before the empirical study. This made it possible to gain a broader understanding of the subject and to shape relevant and essential interview questions. Conclusions: The conclusion shows that the largest accounting consequences for the companies in the study in conjunction with the change is that the unrecognized actuarial gains and losses will now be covered by equity and that the expected return on plan assets is based on the discount rate. The study also shows that it is the discount rate which is considered the most important parameter that the companies are looking at in the actuarial assumption. The conclusion also provides a shared sense of the true and fair picture of the companies after the revised IAS 19. Suggestions for further research: That after 2013 to study how the actual result of this rule change did this compare to the expected. Look at the problem of determining the discount rate. How will the IASB look at it if more and more begin to deviate from the standard? Keywords: "IAS 19", "IAS 19 revised", "corridor method", "pension accounting", "pension liabilities", "defined contribution plans", "actuarial assumptions", "actuarial gains and losses" and "discount rate".