No description available.

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter. Med stöd i den klassiska retoriken och textanalys av opinionsbildande material har vi utformat en modell för att studera ledartextens specifika karaktär. Genom denna analys har vi funnit att ledarens ställning i dagspressen och det offentliga samtalet inte har försvagats som det förutspåddes för tio år sedan, utan snarare förnyats. Partipolitiken som synts på ledarsidorna under partipressens tid syns inte längre, istället är det tidningens ideologier som speglas på ledarsidan.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen på Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. Länderna har olika bakgrund och ekonomier men var föremål för samma kris och båda tvingades ta stödlån 2010. Den kvantitativa delen i studien genomfördes utifrån Jesper Strömbäcks gestaltningsteori för att besvara frågan om vilka problem och lösningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka aktörer förekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framställs respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hjälte och oansvarig/utan konsekvenstänk och studien genomfördes på 117 analysenheter från Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten. Därefter genomfördes en kvalitativ idé- och ideologianalys av fem artiklar för att finna värdepremisser, verklighetsomdömen och konkreta råd utifrån Herbert Tingstens ideologi- eller idésystembegrepp. Analysverktygen som användes utgick dels från Roger Fowlers lingvistiska analys och dels från George Lakoff och Mark Johnsons teorier om metaforer. Undersökningen visar att en övervägande del av artiklarna handlade om Greklandskrisen. Den vanligaste förklaringen till krisen i Grekland är att befolkningen och politikerna har flytt från sitt ansvar. På Irland är det istället statens oansvariga politik som har lett till krisen. Det vanligaste förslaget till lösning för staternas del anges vara att lägga nationella intressen åt sidan. När det gäller aktörer och roller visade analysen att nationella banker till stor del framställdes som skurkar på Irland, medan denna roll inte på motsvarande sätt tillskrivs Greklands banker. Befolkningens roll skiljer sig också åt mellan länderna. Irländarna framställs som offer medan grekerna till stor del beskrevs som skurkar. Slutsatsen av studien är att ekonomijournalistikens förenklande grepp, i kombination med opinionsjournalistikens ställningstagande karaktär, leder till förenklade värdepremisser och bilder av verkligheten.

Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.     Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé. För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med. Antalet artiklar som innehöll sökorden var 110. Efter noggrann genomläsning framgick det att 47 stycken berör islamism. Dessa kvantitativa frågor ställdes: Hur ofta och när förekommer islamism på ledarsidan i valda dagstidningar? Vilken attityd till islamism förmedlas i text? Är den positiv, nyanserande, neutral eller negativ? I vilka sammanhang skildras islamism? Svaret är att islamism skildras i 47 artiklar sammanlagt i de fyra dagstidningarna under tidsperioden. Attityden till islamism som förmedlas i text är mestadels negativ. Sammanhangen som islamism skildras i är ofta präglade av våld och hot.     Dessa kvantitativa frågor ställdes: Vad är det för bild av islamism som sammantaget framträder? Vilka likheter respektive skillnader finns det i skildringen av islamism i de olika dagstidningarna? Varför ser det ut som det gör? Svaret är att den bild av islamism som sammantaget framträder är negativ. Detta beror på att det främst är negativa händelser som har kommenterats på ledarsidorna. Skildringen av islamism är ungefär likadan oberoende ledarsida. Varför det ser ut som det gör beror antagligen på att alla har kommenterat samma händelser på ett liknande sätt, och sedan inte uppmärksammat något annat islamistiskt fenomen.

After a longer period of abscense due to sickness, the leader of the Swedish Democrats (SD) announced his return to his political mission in a the popular talkshow “Skavlan” which airs in the Swedish public television. The news leaked out before the show was aired and caused a mayor debate among journalists in massmedia and among the public about the legitimacy of the interview. After the transmission the debate continued and was fueled by the fact that a massive amount of complaints were made to the review board by citizens claiming that the interview was bias and not objective enough. This study analyses a number of columns written by journalists that reason about the event. Our aim was to get a better understanding of how they view themselves in relation to their audience, this by using argument analysis. We found that they dipslay signs of the “third person effect” which means they view “the others” (the viewers) as more impressionable to masscommunications with messages they perceive as harmfull. Our conclusion is that the columns can be seen as a result of this, an attempt to warn the public about a harmfull message. Connecting this to the agenda setting theory this paradoxically leads to more attention and publicity for a politician whos opinions they try to counteract.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012.   Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are: (1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media? (2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media?   To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from “experts”.   Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren’t released until 15 months later, in September of 2012.   To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society. The method chosen to carry through our analysis is a critical discourse analysis, according to Norman Faircloughs theory and his three dimensional model concerning text, the discourse practice and the social practice.   The results that came from our analysis is that Persson and Schibbye is portrayed in three ways; as journalistic heroes, victims and/or crooks. In those examples that portray Persson and Schibbye as heroes, it is not only them that are praised, but also journalism as a profession and the journalistic assignment. This is also true regarding the texts that portay Schibbye as a crook, since it is Schibbyes earlier engagement in communistic politics that is criticised, not the journalistic profession itself. Persson and Schibbye are also portrayed as victims of the Ethiopian government and abuse of power.

Cancelkultur kan beskrivas som kulturell ostracism och har kommit att bli ett omdebatterat Ämne i Sverige och övriga västvärlden, detta till följd av människors skilda åsikter om dess innebörd och betydelse. Syftet med denna studie är att belysa hur fenomenet cancelkultur skildras och diskuteras i svenska opinionsartiklar. Studien tar sin ansats i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att synliggöra på vilket sätt opinionsjournalister konstruerar bilden av cancelkultur och vilka diskurser som är närvarande. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell har tre artiklar djupare analyserats för att undersöka om dessa reproducerar eller utmanar den rådande diskursordningen. Resultatet visar att det pågår en diskursiv kamp om hur begreppet cancelkultur framställs och får sin betydelse. Utöver den pågående kampen visar resultatet att journalisterna åberopar, i en svensk kontext, förgivettagen kunskap för att visa på textens legitimitet.

Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mottagare av ekonomiskt bistånd framställs i svensk opinionsjournalistik, för att i förlängningen belysa om eller på vilka sätt de konstrueras som ett socialt problem. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 60 tidningsartiklar av sorten opinionsjournalistik (debattartiklar och ledarsidor) analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, Losekes (2017) teoretiska ramverk om hur sociala problem konstrueras, Goffmans (2020) teori om stigma samt med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt som utgångspunkt. Av resultatet framgår att mottagare av ekonomiskt bistånd antingen framställs som utsatta och hjälplösa sett till sin ekonomiska situation eller genom att ifrågasätta försörjningsstödsmottagarnas behov av stöd då det argumenteras för att ekonomiskt bistånd är ett kravlöst bistånd som delas ut i allt för hög grad. Studien visar att det talas om mottagare av ekonomiskt bistånd i termer av att de utgör en belastning för samhället då det framhålls att ekonomiskt bistånd leder till negativa konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Samtidigt ställs mottagare av ekonomiskt bistånd mot andra grupper av föremål för välfärdens insatser i bemärkelsen vilka som anses förtjänta av samhällets stöd, i vilken jämförelse försörjningsstödsmottagare framhålls som icke förtjänta. Det faktum att ekonomiskt bistånd utgör ett yttersta skyddsnät för individer som uttömt alla andra möjligheter till försörjning och således inte kan tillgodose sina behov på egen hand lyfts sällan i debatten om försörjningsstöd och mottagare av ekonomiskt bistånd - debatten riktar snarare fokus på mottagare av ekonomiskt bistånd som en belastning för välfärden och hur dessa ska ta sig från en försörjning via ekonomiskt bistånd.

On september 30th 2017 the Nordic Resistance Movement (NMR) demonstrates, on the same day as the Gothenburg book fair and the jewish holy day Yom Kippur takes place. Not least opinion piece-writers wrote about the demonstration, in newspapers fron Piteå in the north and Ystad in the south. With the use of framing theory we have, by method of quantitative analysis, analyzed 88 of the opinion pieces on the subject of NMR's right to demonstrate in Gothenburg, published in Swedish newspapers. In addition to analyzing how the writers framed NMR's right to demonstrate we have, with the qualitative method argumentation analysis, analyzed the writers' attitudes toward NMRS's right to demonstrate. We find the two most prevalent frames are legal framing (29 out of 88) and democracy framing (28 out of 88). Other than that little consensus can be found amongst the writers on the topic of NMR's right to demonstrate.