Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mottagare av ekonomiskt bistånd framställs i svensk opinionsjournalistik, för att i förlängningen belysa om eller på vilka sätt de konstrueras som ett socialt problem. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 60 tidningsartiklar av sorten opinionsjournalistik (debattartiklar och ledarsidor) analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, Losekes (2017) teoretiska ramverk om hur sociala problem konstrueras, Goffmans (2020) teori om stigma samt med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt som utgångspunkt. Av resultatet framgår att mottagare av ekonomiskt bistånd antingen framställs som utsatta och hjälplösa sett till sin ekonomiska situation eller genom att ifrågasätta försörjningsstödsmottagarnas behov av stöd då det argumenteras för att ekonomiskt bistånd är ett kravlöst bistånd som delas ut i allt för hög grad. Studien visar att det talas om mottagare av ekonomiskt bistånd i termer av att de utgör en belastning för samhället då det framhålls att ekonomiskt bistånd leder till negativa konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Samtidigt ställs mottagare av ekonomiskt bistånd mot andra grupper av föremål för välfärdens insatser i bemärkelsen vilka som anses förtjänta av samhällets stöd, i vilken jämförelse försörjningsstödsmottagare framhålls som icke förtjänta. Det faktum att ekonomiskt bistånd utgör ett yttersta skyddsnät för individer som uttömt alla andra möjligheter till försörjning och således inte kan tillgodose sina behov på egen hand lyfts sällan i debatten om försörjningsstöd och mottagare av ekonomiskt bistånd - debatten riktar snarare fokus på mottagare av ekonomiskt bistånd som en belastning för välfärden och hur dessa ska ta sig från en försörjning via ekonomiskt bistånd.

During the study's first stage we noticed that the Swedish term ” utanförskap” was constructed for political purposes, the term’s ambiguity what was first raised our interest. Therefore the aims of this study was to examine how social workers at the social welfare office and the labor market related project Framtid Kronoberg  as well as politicians within the administration of Arbete & Välfärd (Work & Welfare) relates to utanförskap as a social phenomenon. The study’s second aim was to examine how the aforementioned persons consider utanförskap to be counteracted among young adults. The study has shown that the interviewees have different opinions regarding the meaning of utanförskap. Furthermore the study shows that there is a consensus regarding activation as the solution for utanförskap through either employment or by attending labor market related activities. The study has also shown that the activation requirements made by the politicians of the administration, with the purpose of placing young adults on social welfare in labor market activities consists of continuous controls and sanctions when deviation is noted.