Alla företag måste ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga och ett viktigt konkurrensmedel är företagens tjänster. De senaste tio åren har mycket forskning fokuserat på hur kunden kan involveras i tjänsteutvecklingen. Hur företaget kan ta tillvara på idéerna och kunskapen hos medarbetarna som möter kunderna finns det inte lika mycket forskning kring. Dock är de flesta överens om att medarbetarna är en viktig resurs och att medarbetarna som möter kunderna har en unik relation till kunderna. Med bakgrund av detta menar vi att det är viktigt att studera hur företag tar tillvara på dessa medarbetares idéer.  Detta var utgångspunkten för studien. Den tidigare forskning som finns inom fältet har till stor del fokuserat kring vilka faktorer som påverkar och/eller gör ett förslagssystem framgångsrikt. Flera studier har valt att studera företag som är duktiga på att ta tillvara på medarbetarnas idéer och som arbetar systematiskt med detta. Med bakgrund av detta valde vi att studera företag som inte uppfattar sig som mest framgångsrika på att ta tillvara på medarbetarnas idéer. Studiens teoretiska bakgrund har utgått från sju stycken tidigare publikationer inom området. Utifrån dessa identifierades tolv faktorer som tidigare forskning menar påverkar hur medarbetarens idéer tas tillvara. Den tidigaste publikationen som studien utgått från publicerades 1971 och den senaste 2010. Vidare har de tidigare publikationerna delvis haft olika angrepsätt och metoder för att studera fenomenet.  Med utgångspunkt från tidigare studier inom området intervjuades medarbetare och chefer i tre företag. Medarbetarna som intervjuades möter alla kunder i sitt dagliga arbete. Dessa intervjuer utgör det empiriska materialet i vår studie. Analysen tar utgångspunkt i de tolv faktorer som, utifrån tidigare forskning identifierat som påverkansfaktorer på hur företag tar tillvara på medarbetarnas idéer. Vidare identifieras ytterligare faktorer som verkar ha en påverkan på hur företag tar tillvara på medarbetarnas idéer. Studien visar att företag använder flera parallella system för att ta tillvara på medarbetarnas idéer. De vanligaste tillvägagångssätten för att ta tillvara på idéer är att medarbetarna antingen implementerar idén själv eller delar med sig av idén till närmaste chefen. Företagen som studerats har en kultur som är inriktad på utveckling och ser positivt på idéer från medarbetarna. Strategin och systematiken i att ta tillvara på idéer är inte lika tydlig. I studien konstateras det också att det är svårt att kommunicera kring idéer och förslag.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen på Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. Länderna har olika bakgrund och ekonomier men var föremål för samma kris och båda tvingades ta stödlån 2010. Den kvantitativa delen i studien genomfördes utifrån Jesper Strömbäcks gestaltningsteori för att besvara frågan om vilka problem och lösningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka aktörer förekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framställs respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hjälte och oansvarig/utan konsekvenstänk och studien genomfördes på 117 analysenheter från Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten. Därefter genomfördes en kvalitativ idé- och ideologianalys av fem artiklar för att finna värdepremisser, verklighetsomdömen och konkreta råd utifrån Herbert Tingstens ideologi- eller idésystembegrepp. Analysverktygen som användes utgick dels från Roger Fowlers lingvistiska analys och dels från George Lakoff och Mark Johnsons teorier om metaforer. Undersökningen visar att en övervägande del av artiklarna handlade om Greklandskrisen. Den vanligaste förklaringen till krisen i Grekland är att befolkningen och politikerna har flytt från sitt ansvar. På Irland är det istället statens oansvariga politik som har lett till krisen. Det vanligaste förslaget till lösning för staternas del anges vara att lägga nationella intressen åt sidan. När det gäller aktörer och roller visade analysen att nationella banker till stor del framställdes som skurkar på Irland, medan denna roll inte på motsvarande sätt tillskrivs Greklands banker. Befolkningens roll skiljer sig också åt mellan länderna. Irländarna framställs som offer medan grekerna till stor del beskrevs som skurkar. Slutsatsen av studien är att ekonomijournalistikens förenklande grepp, i kombination med opinionsjournalistikens ställningstagande karaktär, leder till förenklade värdepremisser och bilder av verkligheten.