Slutsatserna man kan dra av händelserna är att det finns en effekt på företagens börskurser som ett resultat av tillkännagivandena av finansiella stödet till de berörda EU-länderna. Det generella utfallet är att publiceringen av dessa nyheter hade i likhet med tidigare studier om ekonomiska nyheter samma utfall, det vill säga att det finns en korrelation. I tre av fyra händelser för i diagrammet för samtliga branscher reagerar avkastningen negativt av tillkännagivandena. Det vi kan konstatera att samtliga branscher har reagerat negativt och att det finns ett samband mellan händelsen i tre av fyra. Hypotestesten visar att i 13 av 16 fall så förkastas nollhypotesen medan i 3 av 16 fall accepteras den. Detta stödjer tolkningen av diagrammen som visar på ett samband mellan tillkännagivandena inom varje händelse och respektive bransch. Sett till både diagrammen och hypotesprövningarna, som visar på ett samband av inte bara historisk information utan även offentligt sådan som påverkar och återspeglas på lutningen av varje diagram så kan man konstatera att marknaden kännetecknas av en halvstark form och därmed accepteras den effektiva marknadshypotesen enligt uppsatsen

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen på Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. Länderna har olika bakgrund och ekonomier men var föremål för samma kris och båda tvingades ta stödlån 2010. Den kvantitativa delen i studien genomfördes utifrån Jesper Strömbäcks gestaltningsteori för att besvara frågan om vilka problem och lösningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka aktörer förekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framställs respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hjälte och oansvarig/utan konsekvenstänk och studien genomfördes på 117 analysenheter från Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten. Därefter genomfördes en kvalitativ idé- och ideologianalys av fem artiklar för att finna värdepremisser, verklighetsomdömen och konkreta råd utifrån Herbert Tingstens ideologi- eller idésystembegrepp. Analysverktygen som användes utgick dels från Roger Fowlers lingvistiska analys och dels från George Lakoff och Mark Johnsons teorier om metaforer. Undersökningen visar att en övervägande del av artiklarna handlade om Greklandskrisen. Den vanligaste förklaringen till krisen i Grekland är att befolkningen och politikerna har flytt från sitt ansvar. På Irland är det istället statens oansvariga politik som har lett till krisen. Det vanligaste förslaget till lösning för staternas del anges vara att lägga nationella intressen åt sidan. När det gäller aktörer och roller visade analysen att nationella banker till stor del framställdes som skurkar på Irland, medan denna roll inte på motsvarande sätt tillskrivs Greklands banker. Befolkningens roll skiljer sig också åt mellan länderna. Irländarna framställs som offer medan grekerna till stor del beskrevs som skurkar. Slutsatsen av studien är att ekonomijournalistikens förenklande grepp, i kombination med opinionsjournalistikens ställningstagande karaktär, leder till förenklade värdepremisser och bilder av verkligheten.

När finanskrisen drabbade världen 2008 – 2009 intervenerade många länder på kapitalmarknaderna. Syftet var att rädda inhemska banker och finansiella institutioner från att försättas i konkurs. Länderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. Många länder förde dessutom en väldigt expansiv finanspolitik i syfte att rädda inhemska arbetstillfällen. Resultatet blev att många länders budgetunderskott och statsskulder började växa lavinartat och eurokrisen var ett faktum. Eurokrisen var ett resultat av att alla EMU:s medlemsländer hade brutit mot reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. EU:s lösning på problemet är att införa finanspakten och ESM vars uppgift är att säkerställa att den ekonomiska stabiliteten upprätthålls i unionen och då främst inom euroområdet.   Uppsatsens syfte är att diskutera om eurokrisen är en faktor som leder till att centralstyrningen inom EU ökar. Frågan som ställs är om den överenskomna finanspakten kommer att innebära att ländernas möjligheter att bestämma över sin egen finanspolitik minskar.   Analysen och diskussionen i uppsatsen kommer fram till att ländernas möjligheter att självständigt bestämma över sin finanspolitik kommer att minska. EU kommer definitivt att få mer makt på det finansiella området. Hur mycket makt som flyttas över från de nationella länderna till EU:s institutioner är däremot i nuläget svårare att bedöma. Slutsatsen är också att eurokrisen tydligt har visat bristerna inom eurosystemet. Det kommer i framtiden att bli nödvändigt att implementera någon form av transfereringssystem eller stabiliseringsmekanism. Syftet är att omfördela ekonomiska resurser om länder drabbas av asymmetriska chocker. Hur ett sådant system ska se ut är däremot svårare att bedöma. ESM kan tolkas som ett första steg i riktningen mot en sådan lösning. Euroobligationer kan också vara en möjlighet när det gäller att stabilisera ekonomin inom euroområdet. Euroobligationer kan även innebära att euron blir en internationellt gångbar reservvaluta jämförbar med den amerikanska dollarn.