1 |
Terrorism i svenska tidningar : en diskursanalys av Aftonblader, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets rapportering från terrordåden München 1972, Lockerbie 1988 och World Trade Center 2001Jonasson, Annika, Nyrén, Tina January 2006 (has links)
<p>Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia. Om massmedia skulle sluta rapportera om terrordåd skulle terroraktioner förlora sitt värde för terroristerna som deras huvudsakliga kommunikationsform. Eftersom journalister oftast befinner sig i samma sociala kontext som sina läsare skriver de om händelser ur den kontext som vi är vana vid. Detta innebär att manuset redan är färdigskrivet då olika terrorattacker sker, terroristerna behöver bara addera våldet. Terrordåd är deras sätt att tvinga allmänheten och omvärlden att lyssna på dem. Ett annat resultat som vi kommit fram till är att terrorister ofta likställs med araber och muslimer. I München var det palestinska gerillamän, i Lockerbie "den islamiska revolutionens väktare" och i World Trade Center "militanta muslimer" och al Qaida. Ett annat huvudresultat är att offren oftare beskrivs som individer än vad terroristerna gör. Undantaget är Usama bin Ladin som själv fick stå som aktör för attentatet mot World Trade Center.</p>
|
2 |
Terrorism i svenska tidningar : en diskursanalys av Aftonblader, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets rapportering från terrordåden München 1972, Lockerbie 1988 och World Trade Center 2001Jonasson, Annika, Nyrén, Tina January 2006 (has links)
Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia. Om massmedia skulle sluta rapportera om terrordåd skulle terroraktioner förlora sitt värde för terroristerna som deras huvudsakliga kommunikationsform. Eftersom journalister oftast befinner sig i samma sociala kontext som sina läsare skriver de om händelser ur den kontext som vi är vana vid. Detta innebär att manuset redan är färdigskrivet då olika terrorattacker sker, terroristerna behöver bara addera våldet. Terrordåd är deras sätt att tvinga allmänheten och omvärlden att lyssna på dem. Ett annat resultat som vi kommit fram till är att terrorister ofta likställs med araber och muslimer. I München var det palestinska gerillamän, i Lockerbie "den islamiska revolutionens väktare" och i World Trade Center "militanta muslimer" och al Qaida. Ett annat huvudresultat är att offren oftare beskrivs som individer än vad terroristerna gör. Undantaget är Usama bin Ladin som själv fick stå som aktör för attentatet mot World Trade Center.
|
3 |
Samma nyheter i olika tidningar? : en kvalitativ innehållsanalys på tre gratistidningarHagrenius, Tobias January 2007 (has links)
<p>Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området. De kriterier en händelse måste uppfylla i betaltidningar måste även en händelse uppfylla i gratistidningarna för att bli en nyhet.</p>
|
4 |
Samma nyheter i olika tidningar? : en kvalitativ innehållsanalys på tre gratistidningarHagrenius, Tobias January 2007 (has links)
Huvudresultaten i undersökningen är att de tre gratistidningarna väljer att profilera sig helt olika. City Göteborg väljer att profilera sig som en gratistidning med lokala nyheter i ett kvällstidning format. PunktSE väljer att profilera sig som en gratistidning med en blandning av lokala och nationella nyheter i ett kvällstidningsformat. Metro väljer däremot att profilera sig som en gratistidning med nationella nyheter i ett seriöst perspektiv. Gratistidningarna skiljer sig inte mycket ifrån betaltidningarna och analysen överensstämmer även mycket väl med tidigare forskning på området. De kriterier en händelse måste uppfylla i betaltidningar måste även en händelse uppfylla i gratistidningarna för att bli en nyhet.
|
5 |
Nyhetsverkstans informationsbehov : en domänanalys av Gefle DagbladMalm, Louise January 2012 (has links)
This two years master’s thesis consists of a domain analysis on the local Swedish newspaper Gefle Dagblad (GD). The domain analysis was developed by the Danish library and information scientist Birger Hjørland. The purpose of this theory is to understand the information behavior of individuals by studying the social and collec-tive context which surrounds this person. According to Hjørland, four different areas need to be studied in order to analyze a domain. These areas consists of the domains information structure and it´s ontological, epistemolog-ical and sociological dimensions. The main goal of this thesis is to examine how these areas are constructed within GD and how this affects the information behavior of the journalists working there.The empirical material gathered for this analysis is based on interviews with seven journalists working at Gefle Dagblad.The study shows that there are common processes within GD which influence the information behavior of the journalists working at GD. The newspapers common goal to produce news that interests their readers drives them to constantly search for information about their ontological dimension, their knowledge area. The episte-mological viewpoint affects how they gather this information and how the journalists relate to their sources. The competition from other media organizations, which is a part of the domains sociological dimension, makes the journalists want to work faster to find information, which can ensure that GD is the first newspaper to publish a specific piece of news.The work process of the journalists gives rise to a never ending information needs. Information is a vital part in managing their work tasks. The investigation of the newspapers information structure shows that the most im-portant information systems in the domain are its digital archive and the editorial system Newspilot, since they gather information that is important for the work done within the domain. Communication with colleagues, sources and the audience also signifies an important exchange of information, and is done through various com-munication channels. The study also shows that colleagues are one of the most important information resources of the domain, because of the accumulated knowledge they collect through their journalistic work tasks.
|
6 |
Shaping electronic news : genre perspectives on interaction design /Lundberg, Jonas, January 2004 (has links)
Diss. Linköping : Univ., 2005.
|
7 |
Från MP3 till Spotify : En diskursanalys av fildelningsdebatten i fyra svenska tidningar / From MP3 to Spotify : A discourse analysis of the file-sharing debate in four Swedish newspapersAndersson, Mattias, Odén, Daniel January 2010 (has links)
<p>Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen.</p><p>Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion.</p> / <p>The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press.</p><p>Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.</p>
|
8 |
Var kriget kallt när de kalmaritiska pressarna gick varma? : En presstudie om de kalmaritiska dagstidningarnas rapportering om händelser under det kalla kriget med Sovjetunionen i fokus / Was the war cold when the Kalmarite press went hot? : A press study on the Kalmarite newspapers' reporting on events during the Cold war with the Soviet Union in focusKarlsson, Fredrik, Mårtensson, Matilda January 2019 (has links)
This essay is investigating what the citizens of Kalmar could read in the local newspapers on matters concerning the Soviet Union during the cold war. We chose to do a study of the two largest local newspapers in the region, Barometern and Östra Småland. We wanted to see how they reported about three specific events. In addition to the newspapers, we used litterature who dealt with Swedish foreign policies during the above mentioned period. The reason behind the choice of litterature was to get a bigger picture, contextually. The most important results given from the study was that the local citizens in Kalmar were able to get a lot of useful information regarding the events. We could also see that there was a difference between the newspapers in the way they reported about the events. That was most clear in the editorial material where the newspapers political tendencies were shining through. Regarding the swedish foreign policy, it was made clear to us that the most distinct feature was to maintain their neutrallity in the polarized world. In order to do that, the image of neutrality had to be preserved. That’s why Sweden during certain periods, were cautious in their criticism against the Soviet Union and USA.
|
9 |
Bilderna växer i dagspressen : en undersökning av bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningarLindkvist, Ida, Westerlund, Mikael January 2010 (has links)
Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen. Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna. Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än.
|
10 |
Redesign av Dala- DemokratenOlsson, Maria, Norman, Anna January 2005 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0552 seconds