I den här studien undersöks användandet av termen kulturarv i dagstidningar under 1900-talet. Syftet är att visa hur innebörden och användandet av ordet förändras över tid genom att sätta ordet i sitt sammanhang och i relation till sin kontext. Därigenom kan termens utveckling, innebörd, hur det har använts och i vilka sammanhang det använts inom synliggöra dess utveckling. Materialet består av artiklar från fyra årtionden som är jämt fördelade över seklet 1900. Med utgångspunkt i diskursteori och begreppet hegemoni diskuteras och analyseras ordet utifrån de fyra årtiondena men även utifrån fyra aspekter som är framträdande i materialet. Studien avslutas i en redogörande diskussion där förändringar av ordet under 1900-talet presenteras.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning.</p><p>Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning. Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we’ve come to know them as the printed newspaper goes digital? Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability. Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader’s interest is big enough. But how about the readers that does not active seek out for the article? How can you make them stop and read the text? What makes a text tempting? The litterature says: • Text appeal (interesting content, structured graphic design, low demands on the reader). • An overview of the content of the article. • Possible entries in the text (headlines, between headings, preambles, fact boxes, pictures, captions, videos, sounds). • Tempting, informative and reliable headlines. It was found that is not the text itself, but the visual presentation that needs to be reconsidered. With that in mind, I produced an interpretation that be­ came the discussion material in a focus group interview. The outcomes of the latter confirmed several of the above stated factors that make a piece of text seem interesting. However, personal habits and preferences also seems to be important. I find existing guidelines for presenting written material on the web relevant also in other contexts. But when it comes to longer, deeper text based on drama or connotation that had been lost in the revision, theres is a need to rethink. Just keeping on placing the original piece of text in the the type of interface that most online newspapers is presented in today will lead to fewer readers when the reading experience offered by a printed paper –with an overview, entries in the text and surrounding information– goes to waste. / Idag har de flesta svenska dagstidningar utöver papperstidningen en webbplats där de förmedlar sina nyheter. Riktlinjer för hur man skriver på webben, säger att man ska hålla sig kort och saklig. Men vad händer då med längre inslag ur tidningen som reportage, intervjuer och essäer, när dagstidningen digitaliseras? Genom att intervjua representanter från fem svenska dagstidningar kom jag fram till att de beroende på vilket syfte de har med sin webbplats, lägger upp mer eller mindre material. Att många dagstidningar inte publicerar längre text­ material på webben verkar snarare vara en ekonomisk fråga, än en fråga om god läsbarhet. Genom litteraturstudier kom jag fram till att längre texter visst kan fungera på webben, om läsaren är tillräckligt intresserad. Men hur gör man då med läsare som inte aktivt söker upp artikeln? Hur ska man få dom att stanna och läsa texten? Vad gör en text lockande? Tidigare forskning säger: • Text appeal (intressant innehåll, strukturerad grafisk form, låga krav på läsaren). • Översikt över artikelns innehåll. • Möjliga ingångar i texten (rubrik, mellanrubrik, ingress, faktarutor, bilder, bildtexter, filmklipp, ljudklipp). • Lockande, informativa och trovärdiga rubriker Det visade sig alltså att det inte är texten i sig, utan själva inramningen som behöver omarbetas. Med det i åtanke formade jag ett gestaltningsförslag som användes som diskussionsmaterial i en fokusgruppsundersökning. Undersökningen bekräftade många av de faktorer som gör en text intressant, men visade också att vana, tycke och smak även är avgörande för vad man tycker är lockande och lätt att läsa. Riktlinjerna som finns för att skriva på webben finner jag fullkomligt relevanta för att skapa en lättillgänglig och informerande text, även i andra kontexter än bara på webben. Men när det gäller längre, mer djupgående texter som bygger på en dramaturgi eller stilvalör som hade gått förlorad i och med om­ arbetningen bör man tänka om. Om man bara för över originaltexten till det gränssnitt som de flesta webbtidningar har idag kommer de förlora sina läsare, då den läsupplevelse som en papperstidning kan ge –med en tydlig översikt, ingångar i texten och kringinformation– försvinner.

No description available.

Syftet med undersökningen är att, genom en analys av en mängd tidningsartiklar inom ämnet fildelning och piratkopiering, försöka se om och i så fall hur den debatten utvecklats i den svenska pressen. Det vi kommer fram till är att det sedan 1999 och fram till 2010 skett en avsevärd förskjutning av hur man beskriver och skriver om fildelning i svensk press. Utvecklingen har gått från att handla om ett tekniskt fenomen till en ideologisk och politisk diskussion. / The purpose of the study is that, by analyzing a variety of newspaper articles in the subject of file sharing and piracy, try to see whether and if so, how the debate developed in the Swedish press. Our conclusion is that, between 1999 and 2010 there was a significant change in how file sharing was depicted in the Swedish press. The development has gone from a technological phenomenon to an ideological and political debate.

Författare: Louis Eberstål Titel: ”Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot” Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36 Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne. Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré

The newspaper press is in a state of flux, reflecting both technological, cultural, economic and political changes. The digitization of the media is expected to bring about major changes in the media landscape and many are predicting the demise of the traditional newspaper. However, the media landscape has always been in transition and the press has always had to adapt to new competing media as well as new economic circumstances. The focus of this study is on the meaning production of newspapers and the overarching question is how, at different times, newspapers have marketed their products, communicated their identities and legitimated their privileges. The purpose of this dissertation is to investigate the self-images of local newspapers in a historical perspective. It contributes to the study of the media history of the press by investigating how four local newspapers in the county of Gävleborg in Sweden have formulated and communicated their self-images over time. Self-image is defined broadly and contains different meanings of, and aspects on, the concept of newspaper. A common feature of the texts included in the empirical material of this study is that they, in different ways, describe what the newspaper is, what it does, how and/or why. The period studied comprises ninety years, from 1920 and the time of the modernisation of the Swedish press after the First World War, until 2010 and the changing media landscape of today. The overarching questions for this study are: (1) What aspects of newspaper (institution or individual newspaper, opinion making or news reporting, the organisation or the audience) have been emphasised in the meaning production at different times? (2) What differences and similarities are there between the different newspapers regarding the self-images? (3) How have the self-images changed over time? The study concludes with a historical periodisation covering the most important changes in the self-images. The period studied is divided into four sub-periods in which different aspects of newspaper have been prominent in the self-images: (1) Mobilization (1920-1945). The newspapers are described primarily as a means of political mobilization and the medium is understood as a political tool or weapon. (2) News reporting (1935-1965). The newspapers (and their supporting technologies, especially the teleprinter) are characterised as a fast and technologically sophisticated media between the readers and the world beyond the local. (3) Critique (1965-1995). The local newspapers portray themselves as scrutinizers of the local governments and others in power. (4) Construction (1995-2010). The newspapers start to describe themselves as constructors and maintainers of local communities and identities. In a globalized and boundless world, the local newspapers provide their readers with a sense of place and community. The overall conclusion of this dissertation is that the self-images of the local press has undergone significant changes in the period studied. What the press – according to itself – is, what it does, how and why, and to whom, are questions that have received very different answers at various moments in history.