Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning. Resultaten i vår studie visade att äkta varumärkeslojalitet existerar hos en minoritet av dagens webb-TV-konsumenter, men att det är generellt sett är ovanligt förekommande. Vi visar och diskuterar i vår studie vad som är viktigt för att stärka graden av varumärkeslojalitet med webb-TV. Uppsatsen kan förutom att besvara ovan nämnda frågeställning hjälpa marknadsförare inom webb-TV att med utgångspunkt i de olika delarna av vår undersökningsmodell finjustera sin marknadsföring, för att på så sätt kommunicera mer effektivt med konsumenterna och därigenom förhoppningsvis stärka graden av deras äkta lojalitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalister i formatet webb-TV och Youtubers arbetar med innehåll i sina inslag och videor. Det empiriska materialet består av 50 inslag från fem utvalda plattformar för webb-TV respektive 50 videor från fem utvalda YouTube-kanaler som har analyserats utifrån ett kodschema. Det empiriska materialet består även av intervjuer med tre journalister och tre Youtubers. I en kvalitativ innehållsanalys fick två testpersoner, utifrån kodschemat med angivna definitioner, analysera totalt fyra videor, två webb-TV inslag och två YouTube-videor. Forskningsfrågorna till denna studie är ”hur ser innehållet ut på fem, av uppsatsförfattarna, valda YouTube-kanaler respektive fem plattformar för webb-TV?” samt ”vad kan journalister som arbetar i formatet webb-TV lära av Youtubers när det kommer till det innehållsmässiga?” Youtubers, till skillnad från journalister, är inte pålagda att göra en nyhetsvärdering av innehållet. De lyder inte under ett yrkesetiskt regelverk med samstämmiga krav på ett demokratiskt ansvar gentemot sin publik. Youtubers kan anpassa och utforma sitt material och därmed förmedla egna åsikter och värderingar i innehållet. Den här studien har även påvisat att Youtubers har en mer personlig kontakt med sina tittare, till skillnad från journalister, som förväntas producera innehåll som är objektivt, sakligt och informativt. För vidare forskning inom ämnet kan en enkätstudie genomföras i syfte att reda ut och undersöka hur tittarna själva vill involveras och på vilka sätt de föredrar att kommentera innehållet. För vidare forskning är det även av stort värde att lyfta fram fler kvinnliga journalisters och kvinnliga Youtubers röster och åsikter när det kommer till innehållet.

The linear televison have dominated the supply of moving pictures, but this is about to change with the possibility to consume it via the Internet.I n this thesis we have studied how the two Swedish tv-network companies, SVT and TV4 are working with their web TV and if their online services have affected the linear TV. To limit the size of the study we chose two network companies that provide the most popular tv channels and web services in Sweden. To gather data from these two companies we conducted qualitative interviews with people at the networks. We came to the conclusion that SVT and TV4 doesn't find that their web TV services (called SVT Play and TV4 Play) are competing with the linear TV. They rather regard them as assets to broaden their services. We also found that even though web TV is growing in popularity, the majority of the consumtion of movable pictures still comes from the linear TV. Therefore web TV hasn't affected the linear TV significally yet, but we think that the TV as a medium will be consumed different in the future.

Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

<p>Abstract</p><p>Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Titel: Webb-tv, nästa generations </p><p> kommunikationskanal</p><p>Ämne: Medie- och </p><p> kommunikationsvetenskap</p><p> Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.</p><p>År: HT 2007</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.</p><p>Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska</p><p>materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och</p><p>reklam via webb-tv på olika hemsidor</p><p>,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.</p><p>Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt</p><p>tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg</p><p>att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen.</p><p>Annonsering och reklam via webben</p><p>istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas.</p><p>Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete,</p><p>Nästa generation, SWOT</p><p>-analys.</p>

<p>Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning.</p><p>Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.</p>

Abstract Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson Handledare: Lars Palm Examinator: Ingegerd Rydin Titel: Webb-tv, nästa generations kommunikationskanal Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Halmstad 61-90 poäng. År: HT 2007 Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation. Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och reklam via webb-tv på olika hemsidor ,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp. Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen. Annonsering och reklam via webben istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas. Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete, Nästa generation, SWOT -analys.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning. Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter. Resultatet är att vissa konsumenter är mer aktiva än andra vid värdeskapande och webben har möjliggjort nya metoder för ett företag att skapa nya erbjudanden även om de har en äldre syn på värdeskapande. Uppsatsen kommer fram till att information om konsumenter mycket väl kan vara en källa till värdeskapande men att det inte bör betraktas som samskapande av värde mellan konsument och företag.